Såhär spelar folk
Har ni bakgrundsmusik?
Alltid. Jag har tonvis med kassettband ihopknåpade för alla möjliga stämningar, tillfällen och platser, och kompletterar med lämpliga CD-ar och spår från datorn.
Det är skoj när viss typ av musik blir benhårt associerad med någonting i kampanjen. Kruxet är förstås att hitta saker som inte spelarna har någon relation till innan (även om man förstås kan vända förtrogenheten till sin fördel i vissa situationer).
Hur är ljussättningen?
Med mina vuxna grupper: så ljust som möjligt. Man skall se vad man skriver och läsa vad man läser och se hur skisser ser ut.
Mina mellanstadieflickor har på sistone mer och mer fastnat för att ha riktigt mörkt. Jag skrämde slag på dem för något år sedan och de vill och vill inte återuppleva det farliga igen.
Hur ofta spelar ni? Har ni regelbundna tider?
Med mina vuxna spelare brukar det numera bli i medel någon gång i månaden. Kanske lite mindre. Det kommer stötvis, ett par tre gånger med inte alls många dagar emellan och sedan kan det gå flera månader.
Mellanstadieflickorna kommer varje torsdag till mitt jobb där jag spelleder dem.
Hur bygger ni stämmningen?
Jag inleder med att läsa ur kampanjjournalen vad som hände förra gången. Vi rätar ut frågetecken och sedan sätts musiken på och vi kör igång.
När det gäller stämningsbyggandet under spel kommer den oftast av spelarnas initiativ. De brukar oftast vara taggade, ivriga att sätta ambitiösa planer i verket och ha roligt. Då och då är det förstås specifika stämningar jag vill köra med men jag har inget standardtrick där. Det får bli från fall till fall. Men oftast är jag på liknande våglängd som spelarna: vi är glada att träffas, vi vill ha några timmars underhållande, spännande och hisnande rollspel, gärna med en hel del skratt.
Hur mycket beskriver ni? T.ex i en stad?
Jag vill gärna tro att jag beskriver så mycket som behövs.
Men egentligen beskriver man ju alltid för lite (se nedan).
När jag kommer ihåg det försöker jag ha med lukter, temperaturer och ljudbeskrivningar, samt vad som först är i fokus. Helst vill man ju ha snitsiga liknelser, men det är mycket lättare att göra i lugn och ro skriftligt än att komma på i stundens ingivelse för mig.
Är ni noga på regler?
Ja, det är vi. Spelarna har två vägar till världen: det SL säger och det som står i reglerna. Jag upplever det som viktigt för upplevelsen att de kan lita på det som står i reglerna. Jag tycker också det är viktigt att ingen känner sig förbisedd, svagare eller mindre viktig än någon annan. Därför är balansen mellan rollpersonerna viktig och den förutsätter bland annat att reglerna följs.
Det är kul med regler också. De kan inspirera och ge svart på vitt att man faktiskt har möjligheter att påverka vad som händer.
Etc. osv.
Jag tycker det är viktigt att alla är på ungefär samma våglängd. Att spelare och SL inte bara sitter där och kör sitt race, utan att de tar hänsyn till varandra.
Dessutom vill jag också bli underhållen som SL. Om jag vet hur det kommer att gå blir det tråkigt. Spelarnas rollpersoner skall vara jokrarna i leken, komponent X i experimentet, den ryska rouletten. De skall veta att de kan påverka vad som kommer att ske och att världen blivit annorlunda om de aldrig funnits.
, men det borde inte vara så svårt att hitta för den som är intresserad (jag skrev inget spektakulärt eller nyskapande så ni kan lika gärna låta bli 
)
