Nekromanti Hypnos vid rollspelande?

[Lupus Maximus]

Jag snubblade över den här tråden; https://www.rollspel.nu/threads/40340Hypnos%20i%20rollspel.html
Jag har också sett ett par referenser till hypnos som idé här och där i andra diskussioner. Dock har jag också sett en del av de vanliga myterna, fördomarna och missuppfattningarna om hypnos.

Jag är nyfiken på om någon här har erfarenheter av att använda hypnos (Elman/Ericksonian/NLP/Whatever) i samband med spel och vill dela med sig. Eller om det finns någon mer med erfarenhet av hypnos som har idéer och tankar.

Själv har jag inte använt det medvetet som spelledare ännu. Mina egna tankar är mest hur man skulle kunna använda det vid karaktärsimmersion. För mig är portaler och djupimmersion per definition hypnos, men jag ser det som tillämpbart även vid "grundare karaktärsimmersion". I det fallet handlar det mest om att utnyttja ritualen i en induktion, några fördjupningar, och sedan låna lite idéer från erotisk hypnos för att gå in i en roll samt eventuellt från guidade fantasier.

Men det känns som om jag begränsar min tanke lite för mycket, och att hypnos även skulle kunna användas vid andra "agendor" än karaktärsimmersion. Men det enda jag kan komma på där är att använda hypnos för att sänka hämningar och stärka självförtroende, så att en spelare känner sig mer trygg i att agera.

 

[Recca]

Wow. Jag skulle ju gärna testa det. Men i bakhuvudet har jag att hypnos är mumbo-jumbo.

 

[Lupus Maximus]

Talar vi t.ex. Hollywoodesque mind control via hypnos är det mumbo-jumbo. Show-hypnos bygger på att kunna välja ut de som vill släppa loss på scen.

Att hypnos är ett faktiskt fenomen kan du t.ex. se genom att söka på "hypnosis" på denna site.
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed

Hypnos är något vi är i rätt ofta. Om man dagdrömmer; när man förflyttar sig, t.ex. kör bil, men inte kan komma själva sträckan; jobbar med något och är inne i ett flyt. Själv använder jag t.ex. inte bedövning hos tandläkaren, utan bara kopplar bort att de borrar.

Men det är inte begränsat till de områdena

 

[Brynolf]

Hypnos är något vi är i rätt ofta. Om man dagdrömmer; när man förflyttar sig, t.ex. kör bil, men inte kan komma själva sträckan; jobbar med något och är inne i ett flyt.

Låter mer som meditation. Men hey, semantics...

 

[Lupus Maximus]

Finns flera sorters meditation. Men som jag ser det finns det helt klart en överlappning, där viss form av meditation och viss form av självhypnos är olika namn för samma sak.

 

[Rymdhamster]

Som jag har förstått det handlar hypnos inte riktigt om det man ser på TV, utan har mer likheter med meditation.

Men som sagt finns det väl olika sorter och olika nivåer.

 

[Brynolf]

Ok, så om vi är överens om att det egentligen är... typ "flow" vi snackar om då? En sinnesstämning där allt bara funkar och man är ett med inspirationen... typ. Det här är ju lite av mänsklighetens heliga Graal, och är eftersträvansvärt i alla hobbies och egentligen allt vi tar oss för.

Finns det några tekniker för att uppnå detta? Jag har en känsla av att det inte gör det, mer än:

1. Gör nånting du tycker är kul.
2. Ha gott om tid att göra det.
3. Gör det jävligt bra.
4. Ha tur och lyckas göra det ännu bättre än du egentligen trodde du kunde.
5. Vilket ju är kul.
6. Upprepa.

Om det fanns bergsäkra sätt att försätta sig i flow-mode tror jag världen skulle vara helt annorlunda. Den insikten skulle vara startskottet för en ny fas i den mänskliga evolutionen. Homo Harmonicus eller nåt.

Men tja, tips mottages tacksamt.

 

[Sodivra]

Ok, så om vi är överens om att det egentligen är... typ "flow" vi snackar om då? En sinnesstämning där allt bara funkar och man är ett med inspirationen... typ. Det här är ju lite av mänsklighetens heliga Graal, och är eftersträvansvärt i alla hobbies och egentligen allt vi tar oss för.

Finns det några tekniker för att uppnå detta? Jag har en känsla av att det inte gör det, mer än:

1. Gör nånting du tycker är kul.
2. Ha gott om tid att göra det.
3. Gör det jävligt bra.
4. Ha tur och lyckas göra det ännu bättre än du egentligen trodde du kunde.
5. Vilket ju är kul.
6. Upprepa.

Om det fanns bergsäkra sätt att försätta sig i flow-mode tror jag världen skulle vara helt annorlunda. Den insikten skulle vara startskottet för en ny fas i den mänskliga evolutionen. Homo Harmonicus eller nåt.

Men tja, tips mottages tacksamt.

Flow är något annat än hypnos. Nyckelordet är att flow kommer i agerande, att göra något utmanande. Flow kan uppstå när du har 1) ett tydligt mål, 2) du gör något som utmanar dig utan att vara för svårt, och 3) du får återkoppling/respons på dina handlingar. Effekterna blir, citat wikipedia:

Nakamura and Csíkszentmihályi identify the following six factors as encompassing an experience of flow. [3]
intense and focused concentration on the present moment
merging of action and awareness
a loss of reflective self-consciousness
a sense of personal control or agency over the situation or activity
a distortion of temporal experience, one's subjective experience of time is altered
experience of the activity as intrinsically rewarding, also referred to as autotelic experience
Those aspects can appear independently of each other, but only in combination they constitute a so-called flow experience.

Jag skrev ihop en modell för flow i rollspel förra året, har inte tänkt något mer på det sen dess, men där försöker jag formalisera vägen till flow i rollspel. Här är den:
https://www.rollspel.nu/oldsitefiles/download/Number/2171/filename/flowpyramid1.png
Här är diskussionen som föregick den: https://www.rollspel.nu/threads/55369

Jag utgår från "en intressant situation", alltså något som innehåller mål, utmaning och respons. En scen, en sandbox, ett encounter... Eftersom rollspel traditionellt har betonat historieberättandet så lägger jag till ett fjärde kriterie: "Deltagande". Det är egentligen givet utifrån de tre andra kriterierna, men jag vill poängtera att flow kan aldrig komma av att följa spelledaren, bara genom att få leda och agera.

Eftersom flowteorin utgår från en individs upplevelse snarare än en grupps (t. ex en rollspelsgrupp) så la jag till ett lager i modellen i form av socialt kontrakt, alltså att spelarna behöver vara överens om vad som är situationens förutsättningar så att de kan upprätthålla situations "verklighet" och ge återkoppling/respons på varandras handlingar.

Fler tips: Boken "Flow" av Csikszentmihalyi. Han har skrivit massor, men den är den grundläggande och mest generella.

 

[Sodivra]

Det är liksom två olika paradigm, som jag tänkt på då och då:

Inlevelseparadigmet
Inlevelse -> Gestaltning
(Hypnos/självsuggestion, immersion, trad, krank)

Flowparadigmet
Agerande -> Inlevelse
(Flow, impro, story games, Arvidos MC)

 

[Lupus Maximus]

Ok, så om vi är överens om att det egentligen är... typ "flow" vi snackar om då? En sinnesstämning där allt bara funkar och man är ett med inspirationen... typ.

Nja. Vi kanska snubblar på semantik. För mig är flow när vi låtit vårat analytiska sinne klivit åt sidan, så att vi låter de erfarenheter och kunskaper vi har i det "undermedvetna" vara tillgängligt på ett mer direkt sätt.

Att det analytiska sinne ställer sig åt sidan och vi har en mer direkt åtkomst till det "undermedvetna" är en delmängd av hypnos. Men hypnos är mer än att kunna sätta oss i flow.

Utan de kunskaper och erfarenheter vi har inom området, blir det inte mycket till "flow".

James Braid, som grundade ordet hypnos (nåja, "hypnos" är andras förkortning) eftersom han först tolkade det som "nervsömn". Han kom dock fram till att det handlade i grund och botten om ett fokus, och försökte ändra namnet till monoideaism. Men hypnos hade fastnat som begrepp.

Hypnos kan användas till t.ex. användas för att stärka eller försvaga associationer. Bedövning för operation. Användas för att bättre komma åt minnen. Skapa falska minnen (vilket ledande frågor kan leda till av misstag vid åtkomst av minnen). Dock, tack vare fokuset, vill den hypnotiserade inte berätta minnena kan personen ljuga bättre. Det är därför man hypnotiserar vittnen och inte brottslingen vid rättsmedicinsk hypnos.

Att använda "hypnos" för att lättare sätta sig i flow mode så handlar det om två saker. Hypnos för att underlätta inlärande, så att det finns kunskaper att inhämta. Det andra är att skapa en trigger för att försätta sig i "stämningen" som flow innebär.

 

[Lupus Maximus]

Låter som om du tolkar det som om agerande och hypnos utesluter varandra.

Själv ser jag inte någon konflikt mellan dem, så jag är nyfiken om jag tolkat dig rätt och varför du i sådana fall har den uppfattningen.

 

[Sodivra]

Låter som om du tolkar det som om agerande och hypnos utesluter varandra.

Själv ser jag inte någon konflikt mellan dem, så jag är nyfiken om jag tolkat dig rätt och varför du i sådana fall har den uppfattningen.

Nej, absolut inte.

Jag tänker att såväl i min som kranks spelgrupp så ingår rollspelandets alla delar: Inlevelse, agerande, gestaltande, regler, berättande, osv.

Det som slår mig är att krank öppnar spelmötet med portaler och meditera utifrån sin rollperson, bygger upp en inre känsla för vilken roll han nu är, och vill utesluta yttre störningsmoment som kan störa den här illusionen.

Jag öppnar spelmöten med att sätta rollpersoner i situationer, mana spelarna till att agera, studsa på deras idéer.

Skillnaden blir för mig att i det ena fallet så bygger man först upp en stämning som man börjar gestalta, agera och skapa utifrån, i det andra fallet så börjar vi gestalta, agera och skapa först för att hitta en inlevelse.

För mig är det en fascinerande skillnad.

Lite som traditionell teater, där skådespelare arbetar i månader med att lära sig och komma in i sina roller för att sedan spela ut dom, respektive improteater där skådespelare först börjar agera och sen utifrån sina handlingar och samspelet med andra så börjar roller och en handling utkristallisera sig.

Jag vet inte så mycket om hypnos, men jag gissar att en del saker jag gör i mitt jobb som psykolog skulle kunna kallas hypnos, så jag är nog med på banan om vi bara förtydligar lite vad det innebär. Ska kolla in tråden du länkar till i ditt första inlägg.

Nu lite om mina tankar om flow <-> hypnos.

Det vetenskapliga begreppet Flow kännetecknas av en upplevelse av hög utmaning och hög egen förmåga. (Det som jag i mitt tidigare inlägg kallade "du gör något som är utmanande utan att vara för svårt") Det innebär en arousal, aktivering av kropp och sinne.

Att sätta sig själv i ett suggestivt eller associativt (kontakt med det omedvetna) tillstånd kan man ju se som en uppgift som kan genererar flow (mål: nå mina omedvetna impulser, utmaning: att bibehålla djup koncentration, återkoppling: jag känner hur min perception förändras), men jag tror att hypnos, mindfulness och medition (spekulerar i hypnos här, ganska säker på mindfulness och meditation dock) snarare kräver en avslappning än arousal, och skulle placeras i hörnet för låg utmaning, hög egen förmåga: Relaxation. Mindfulness och meditation är absolut utmanande, men måste präglas av acceptans, kroppslig vila och uppmärksamhet snarare än strävande, arousal och agerande.

Och spontant placerar jag hypnos bland immersionstekniker snarare än improtekniker, vilket jag ser att du också gör i det första inlägget.

(Men det behöver ju inte vara helt sant, jag funderar själv lite på att använda olika mindfulnessövningar före rep i våran improgrupp för att göra oss som grupp mer närvarande i nuet och mer uppmärksamma på vad som händer på scen och på egna impulser och infall.)

 

[Brynolf]

Fler tips: Boken "Flow" av Csikszentmihalyi. Han har skrivit massor, men den är den grundläggande och mest generella.

Beställd!

 

[Sodivra]

En sak som jag kunde formulera för mig själv först nu iochmed att jag skriver i den här tråden, om skillnaden flow <-> meditation/mindfulness:

- Upplevelsen av Flow kommer av att samtliga mina kognitiva resurser är helt fokuserade på uppgiften framför mig. Det finns ingen uppmärksamhet kvar riktad mot mitt eget själv, mot min omgivning eller mot tiden - Det är därför man i flow kan uppleva att man blir ett med det man gör, att man inte tänker utan bara agerar (man tänker visst, men man uppmärksammar inte sina egna tankeprocesser längre) och att tiden går fortare eller långsammare.

- I meditation däremot så börjar man alltid med att öva sig på att uppmärksamma automatiska processer mer medvetet: Andning, kroppsförnimmelser, känslor, tankeprocesser, osv. Istället för att bara göra dessa saker så riktar man medvetet sina uppmärksamheten mot dem och gör dem med medvetenhet.

- Så, skillnaden blir alltså att i flow så "utplånas" det observerande jaget, i meditation så "odlas" det observerande jaget. I meditation strävar man efter viljestyrt självmedvetande, i flow så är man medveten om sin uppgift men inte självmedveten.

Hur funkar det i hypnos? För mig låter det lite som ett mellanting.

 

[Lupus Maximus]

Mindfulness meditation är bara en sorts meditation, och det finns många andra sorters meditation.

Det finns t.ex. meditation där man skall tömma sinnet på tankar och koppla bort sin medvetenhet på kroppen. Meditationen inom vissa kampsporter, för att öppna upp sinnet och fokusera på träningen, är av denna typ.

Det finns flera teorier och åsikter inom hypnosen, och inte allt för ofta låter det som när Windows, Linux och Mac-användare argumenterar med varandra.

Men en definition av hypnos är "bypassing the critical factor and establishing of acceptable selective thinking".

Med den kritiska faktorn avser man hur information stäms av mot vad vi tidigare accepterat. Ett tydligt exempel är hur hur en deprissiv person slår bort positiv information, men tar in negativ.

Varken avslappning eller fokus på en fantasi behövs. Vanligt begrepp på hypnos utan avslappning och blundande är "waking hypnosis".

Fenomenet hypnos har inget med varken utmaning eller färdighetsnivå att göra. Så om de är X och Y-axlarna, då hamnar hypnos på Z-axeln.

Nu är jag dåligt insatt i "mindfulness", men det låter som något man kan använda hypnos till. På samma sätt att man kan avleda uppmärksamhet från något, så kan man fokusera uppmärksamhet mot något.

Så för improtekniker, om man vill ta hjälp av hypnos, känns det som om det är "waking hypnosis" eller posthypnotiska suggestioner som gäller.

 

[Genesis]

Mindfulness meditation är bara en sorts meditation, och det finns många andra sorters meditation.

Det finns t.ex. meditation där man skall tömma sinnet på tankar och koppla bort sin medvetenhet på kroppen. Meditationen inom vissa kampsporter, för att öppna upp sinnet och fokusera på träningen, är av denna typ.

Jag håller med. Det gamla japanska konceptet "mushin" (typ "utan sinne") är ju ett klassiskt exempel på flow, och är väldigt närbesläktat med zenbuddhism och meditation. Utplåning av jaget är ett direkt mål inom många sorters buddhistisk meditation och ligger nära mindfulnesskonceptet, skulle jag påstå. Men nu är vi kanske lite OT.

Men en definition av hypnos är "bypassing the critical factor and establishing of acceptable selective thinking".

Här tycker jag att det blir riktigt intressant för rollspelssyften. Att koppla bort den kritiska rösten och våga släppa loss är ju jätteanvändbart i många typer av rollspel (till exempel i de typer jag och Arvid diggar).

Så för improtekniker, om man vill ta hjälp av hypnos, känns det som om det är "waking hypnosis" eller posthypnotiska suggestioner som gäller.

Ja, vakenhypnos är ju betydligt lättare att väva in i ett rollspelssammanhang (och lättare att få hela gruppen att acceptera och känna sig bekväm med). Har du några tips på tekniker eller resurser man kan kolla på? Jag ska gå å googla lite nu!

 

[Brynolf]

- Så, skillnaden blir alltså att i flow så "utplånas" det observerande jaget, i meditation så "odlas" det observerande jaget. I meditation strävar man efter viljestyrt självmedvetande, i flow så är man medveten om sin uppgift men inte självmedveten.

Ok, om vi köper den här distinktionen, hur skulle det appliceras på rollspel? Flow låter ju här som extra eftersträvansvärt i djupimmersionism, medan meditation... tja, vad ska man med det till?

 

[Genesis]

Ok, om vi köper den här distinktionen, hur skulle det appliceras på rollspel? Flow låter ju här som extra eftersträvansvärt i djupimmersionism, medan meditation... tja, vad ska man med det till?

I själva rollspelet vete tusan, men regelbunden meditation har i flera studier visat sig ha en positiv effekt på koncentrationsförmågan. Meditation gör det lättare att fokusera på det man sysslar med och inte störas av tankar på annat (vad jag ska äta till middag, hur jobbig Leffe är när han vägrar acceptera min idé, Mony Python, etc.). Det är självklart väldigt bra för rollspelare, då fokus på det man sysslar med är ett säkert sätt att förbättra rollspelsupplevelsen, vare sig man sysslar med taktikstrider, djupimmersionism eller improberättande.

 

[Genesis]

Efter en snabb googling på vakenhypnos verkar det som att en stor del av grejen är självförtroendet och att konstatera med säkerhet i rösten vad som kommer att hända. Det är sån't här Derren Brown sysslar med, verkar det som. Så jag undrar om man kan applicera den tekniken på rollspel. Speciellt när man lirar på konvent med folk man inte känner kan jag tänka mig att den är effektiv. Istället för att säga "Okej, när vi lirar, försök att slappna av och tänk inte på om det ni hittar på är bra eller dåligt. Försök att bara flöda med, liksom, och säga vad ni först tänker på." så säger man "Ni kommer att märka när vi spelar det här att era hämningar släpper och ni fritt kastar ur er idéer utan att tänka er för. Det är fullt naturligt, så oroa er inte när era spärrar släpper utan slappna av och njut.", medan man utstrålar självsäkerhet. Utgå ifrån och vet att alla kommer att slappna av och att alla kommer att ha kul. Säg inte "Vad sägs om att lira det här? Det är lite crazy, men vissa tycker att det är skoj." Säg "Det här spelet är helfestligt och ni kommer att ha skitkul. Alla jag spelat det här spelet med har haft jätteroligt."

 

[Lupus Maximus]

Vakenhypnos är helt klart inte min starka sida. Jag är på tok för mycket analytisk tekniker och använder för mycket kanske, eventuellt, möjligtvis, osv när jag pratar. Borde lära mig bli mer "präst"...

Om möjligt, distrahera den "medvetna delen" av hjärnan. Att ställa sig närmre än vad de sociala normerna ger som acceptabelt är en variant, men kanske inte en att använda på konvent.

Men att säga det till tredje person, medan de bläddrar i regelboken, kan vara ett sätt.