Nekromanti I vilken form är skräck bäst???

[Irratic]

Enkel fråga i vilken tidsform ( rollspel) är skräck mest använt??? Själv skulle jag tippa 1920-talet fram till 80-talet då försvann de flesta bra filmer & författare i skräck genren i allla fall, men när jag är Sl i fantasy försöker jag ta in lite skräck då & då det brukar funka hyffsat men hur ska man lägga upp ett skräck fantasy äventyr om man inte vill ha massa dräglande monster med, då undantaget vampyrer & spookies. skelett känns lite utchtatat så som folk verkar dra det finns det mer gående skelett i mörka gångar än vad det finns levande människor gående, & vilken vampyr är mest skrämmande Vampire vampyr eller Nosferatu vampyren??? Jag menar, har man puls e båda farliga men en vampyr i ljus ser rätt ofarlig ut blek,tanig, & enligt min mening en tendens till att läspa ( om man tittar på filmerna) e dom rädda för att bita sig i tungan eller ska det föreställa ett oralt handikapp, Sedan tar man de fulaste vampyrerna i mannaminne de i Blade II tar helt död på coolheten juh!!!!

 

[Rivfader]

Jag skulle säga att nutid är bäst eftersom då har spelarna lättare att identifiera sig med karaktären. Jag tror att man blir räddare när skräcken utspelas i ens egen tidsålder.

 

[Ymir]

Re: Vilken man vill

Skräck är bäst när det är lätt att relatera till och inlevelsen i karaktärerna den maximala möjliga. Bäst miljö för ändamålet torde således vara nutid i en livsmiljö som liknar spelarnas egen, men jag är beredd att hävda att man kan pröva på andra miljöer med betydligt större behållning, så länge det är kompetent folk man spelar med. Det handlar om att kunna sätta sig in i andra tiders och platsers livsmiljö, kunskaper och värderingar på ett trovärdigt och stimulerande sätt, och det har jag själv aldrig upplevt några problem med. Den enskilda skräckkampanj som skrämt mig mest var en extremt jordnära sak i en walesisk småstad, där jag spelade en utmobbad, föräldralös tonårsflicka som drabbades av mystiska attacker och blödningar (stigmata-liknande). Mycket tid ägnades åt att rollspela de två rollpersonernas vardag var för sig (i en detaljrikedom som de flesta här förmodligen skulle somnat av), och rollpersonerna förenades först efter omkring halva kampanjen, då märkliga, och skrämmande, saker redan börjat hända.

Den skräckkampanj som berört mig mest, däremot, var "Röda Ögon", en World of Darkness-kampanj på 1400-talet. Jag spelade en liten florentinsk köpmannadoter som mer eller mindre ofrivilligt ingivdes i en utdöende vampyrklan, och snart jagades av allt och alla inklusive världens största magikerorden.

Själv drömmer jag just nu om att få spelleda en skräck/mystik-kampanj i det gamla/forntida Kina, och tror mig ha idéstoffet och kunskaperna för att göra en sådan till något alldeles extra. Har ideér om något halvlovecraftianskt i nordbokolonin Vesterbygd på Grönland under 1300-talet, också. Det vore något.

Men att sitta här och dra en massa halvdana pseudoanekdoter tjänar väl inte så mycket till, egentligen. Vad jag ville lyfte fram är helt enkelt att skräck är bäst i miljöer man trivs med och kan relatera till, men att vilka det är är väldigt subjektivt. Så länge spelledaren och spelarna är skickliga gör sig skräck utomordentligt i snart sagt alla miljöer, men för mig har det hittils varit bäst i nutidens Wales och Shanghai, 1800-talets London och Paris och renässansens Norditalien. Och Eons Mundana, faktiskt.

- Ymir, hade gärna varit med i fler renässanskampanjer

 

[Johan K]

Samam skräck, olika tider !

jag tror att just själva skräcken är densamma rakti igenom, den förändras inte.
Men det som därimot förändras är hur den ser ut. Varie tid har sin skräck & hur den ser ut.
Så för min del så gillar jag nog den mesta skräcken.

 

[Krille]

"Enkel fråga i vilken tidsform ( rollspel) är skräck mest använt???"

Fantasy. Garanterat.

Bevis:

D&D3 har minst 70% av rollspelsmarknaden. White Wolf har omkring 20%. Resten fördelas på andra företag, varav 1% är Chaosium och 9% är resten. Om man antar att förhållandet gäller i övrigt så innebär det att omkring 23% av rollspelsmarknaden spelar nåt skräckaktigt, och minst 70% och förmodligen 75% spelar fantasy. Det går alltså ca 3 fantasyspelare på varje skräckspelare.

Varje fantasyrollspelare har haft skräckelement i samma utsträckning som ett normalt Vampire-äventyr (dvs något övernaturligt jävelmäktigt som vill äta upp rollpersonerna, framställt från hemskast möjliga perspektiv) i ungefär hälften av äventyren. Resten innehåller orcher som köttas. Det ger att det finns minst 1,5 ggr så många fantasyäventyr med skräck i som det finns potentiella äventyr som kan spelas av skräckrollspelare.

Quod erat demonstrandum.

 

[PAX]

Stämmer inte!

Citat - Det går alltså ca 3 fantasyspelare på varje skräckspelare.

Kan inte stämma då spelare spelar flera olika typer av spel. Någonstans finns spelare av både fantasy- och skräckrollspel.

 

[PAX]

Håller med och jag tror dessutom att det är en av anledningarna till att KULT fungerar så bra i sin spelmiljö som det gör.

Spelarna har lätt att identifiera sig med spelvärlden och när saker och ting börjar gå illa så rubbas balansen för spelarna och de upplever att något är jävligt fel på ett sätt som inte kan förmedlas i Sci-Fi och Fantasy.

 

[Krille]

Re: Stämmer inte!

"Kan inte stämma då spelare spelar flera olika typer av spel. Någonstans finns spelare av både fantasy- och skräckrollspel."

Stämmer garanterat, mtp att en stor del av de där 70% fantasyspelarna inte spelar något annat än D&D, och en stor del av Vampire-spelarna inte spelar något annat än Vampire.

Så visst, det finns mångsmakare. Dessvärre är de faktiskt i minoritet, har jag märkt. Det är en av anledningarna till att d20 säljer så förgjordat bra (och en av de bakomliggande tankarna) - nu kan ju folk spela andra saker utan att behöva byta spel.

 

[PAX]

Re: Stämmer inte!

Stämmer inte garanterat vad jag har märkt. En uppfattning jag bildar på egna erfarenheter om vad som spelas i en spelgrupp. Men då har vi kommit en bit från startfrågan.

 

[Krille]

Re: Stämmer inte!

"Stämmer inte garanterat vad jag har märkt. En uppfattning jag bildar på egna erfarenheter om vad som spelas i en spelgrupp."

Tja, det är väl det som är problemet, antar jag: jag tittar inte enbart på egna erfarenheter, utan på statistik från bland annat White Wolf och Wizards of the Coast själva. Kan du verkligen vara säker på att du inte är en statistisk anomali och att ditt val av betraktade spelgrupper inte har påverkats av dina egna preferenser?

 

[Rising]

Formbröd och formskräck:

"i vilken tidsform ( rollspel) är skräck mest använt???"

Hmm, jag tror jag svarar på frågan i din rubrik istället (då blir svaret nämligen mindre statistiskt korrekt och förmodligen mer givande):

"I vilken [tids]form är skräck bäst???"

Då skulle jag vilja säga att publiken, precis som i alla andra historier, måste få sitt intresse kittlat. Man måste kunna relatera till karaktärerna för att kunna ta till sig handlingen (oavsett om det handlar om skräck, humor eller romantik) men perspektivet ska vara lite förvrängt, så att vår fantasi kan gå igång. En liten justering, ett litet miljöombyte, någon liten förändring i karaktärernas attityd eller liknande... då kan det bli hur bra som helst. Blir det för distanserat så förlorar man däremot greppet om handlingen.

---

Det var det tråkiga svaret. Floskeln. Det självklara. Nu skärper jag mig på allvar:

Varför verkar vissa tidsåldrar passa bättre för romantik medan andra passar för skräck? Well, det har nog med tidsandan at göra, inte så mycket med hur det verkligen var på den gamla goda tiden, utan hur vi gillar att se på den forna tidsåldern nu. Verklighetens vilda western var ju tämligen ovild egentligen. Den vanligaste dödsorsaken var att man fastnade med stöveln i stigbygeln och släpades efter sin häst.

Så vissa tidsepoker har drag som vi med vår moderna syn tycker passar ihop med skräck. Sällan har det med tidsålderns riktiga skräckförutsättningar att göra. 80-talet borde ju vara en mycket bättre bakgrund för skräck än 00-talet (avsaknad på mobiltelefoner, kalla kriget, osv), men anledningen till att (åtminstone jag) föredrar nuet är förmodligen för att jag associerar åttiotalet till pastellfärger, pudelfrissor och benvärmare. Alltså töntiga saker.

Så, vilken tidsepok tycker jag är bäst? Hmm, jag säger att det är dött lopp mellan 1890-tal (salongskultur), 1970-tal (svensk arbetarklass, folkhemmet), 1990-tal (ett riktigt skitdecennium) och snar framtid. Alltså någon sorts hopplös dystopi där folk bara lyssnar på reklamradio, drömmer om jobb som inte kräver någon riktig mätbar kompetens (=programledare), väljer att "uttrycka sin individualitet" genom att inte engagera sig i partipolitik (detta säger de när de är iförda T-tröjor försedda med läskedryckslogotyper), anser att "tiggare kan ju få jobb om de bara skulle anstränga sig litet", slutar engagera sig åt krig i andra länder så fort som det närmar sig final i favoritdokusåpan, samt en massa annat som både du och jag (och alla andra) redan gör idag utan att betrakta oss själva som förkastligt värdelösa människor. Men det är vi.

Det är iaf de tidsepoker som jag tycker är bäst lämpade för skräck.

/Rising

 

[Irratic]

Re: Formbröd och formskräck:

Med andra ord , i de tider när misären precis gått över & den kollektiva egoismen slagit in, den som dör rikast vinner,,, eftersom vad jag minns från fe årtal du räknade upp var de efterverkningar av olika deppressioner eller större krig,sjukdomar likannde sewdan man avklarat de hemska så tar man hand om sig själv & ingen annan... eller är jag ute & cyklar???? Brukar slänga in pestsmittade byar, människooffer & allmän misär när jag kör skräck, men iofs kör jag bara fantay & har gjort så ett antal år....

 

[PAX]

Re: Stämmer inte!

Du använder dig av en statistik som inte på något sätt visar att de flesta som spelar fantasy gör det med skräck som inslag. Du antar att fantasy lämpar sig bäst för skräck då en stor del av rollspelsmarknaden utgörs av Wizards publicering.