Nekromanti IC: New wizard city

[Tomatalven]

Jag ser till att diskret parkera droskan, lugna spindelfan, smyger in bland skuggorna kring fordonet och gör mitt bästa för att osedd smälta in i bakgrunden med kortsvärdet berett ifall nåt skulle gå snett.

Jag tittar också efter för att se ifall paladinerna har hjälmar.

(Stealth check: 10 fan också)

 

[God45]

OOC: rulla ett socialt slag med lämpligt skill för att se hur lungna du lyckas hålla de fruktansvärda odöda monsterbarnen som du lämnar i vagnen.

Monk: De tre yngre paladinerna säger: "Vi har gripit Själ jägaren." Innan de fortsätter dra Raquel som hänger lealös mellan dem medan hon blöder från tiningen.

Paladin kaptenen vrålar: "Och därmed BASTA!!!" Till Hacim och stormar över till dig. "Du! Plattfot!! Vi har fångat Själjägaren. Medela dina överordnader!" När du inte omedelbart rör dig lägger han till, "Och vad vill du?!"


Qhuast: Barnen har slutat röra sig som människor och skuggorna runt dem har börjat djupna. De sitter och stirrar rakt på Paladinerna som håller deras moder och du ser att de ljudlöst börjar röra läpparna.

 

[God45]

Jag ser till att diskret parkera droskan, lugna spindelfan, smyger in bland skuggorna kring fordonet och gör mitt bästa för att osedd smälta in i bakgrunden med kortsvärdet berett ifall nåt skulle gå snett.

Jag tittar också efter för att se ifall paladinerna har hjälmar.

(Stealth check: 10 fan också)

Det är tre paladiner, två av dem är halv-orcher och en av dem är en storväxt människa. De har Splint mail men inga hjälmar. Kaptenen är en halv-alv med half plate och hjälm. Folk är upptagna med att stirra på scenen och du lyckas se till att ingen lägger märke till dig.

 

[Tomatalven]

Så diskret som möjligt frammanar jag min mage hand. Meddelar Monk via en thaumaturgisk viskning att om kaptenen gör något offensivt tänker jag vrida om hans hjälm så att han inte ser något.

 

[God45]

Så diskret som möjligt frammanar jag min mage hand. Meddelar Monk via en thaumaturgisk viskning att om kaptenen gör något offensivt tänker jag vrida om hans hjälm så att han inte ser något.

OOC: Det kan du inte göra med en magehand. Din magehand är inte ens stark nog att lyfta en hel hjälm. 5 pounds är inte mycket.

 

[Tomatalven]

(OOC: Jag tänkte inte lyfta den, bara vrida den ett halvt varv?)

 

[God45]

(OOC: Jag tänkte inte lyfta den, bara vrida den ett halvt varv?)

Sorry. No go. Vill du göra sådant måste du skaffa "Blind" formeln.

 

[RasmusL]

Monk

Barnen: Persuasion: 15+3 = 18

Raseriet växer inom mig och jag kliver fram till den som tycks vara ledaren i gruppen och trycker upp min polisbricka i ansiktet på honom.

"DU GRIPER INGEN ALLS! GUDARNA SKA INTE DIREKT LÄGGA SIG I DET VÄRLDSLIGA UPPRÄTTHÅLLANDET AV LAG OCH ORDNING SÅ SLÄPP FÅNGEN!"

Jag ger paladinen en lätt knuff och pekar ner på hans emblem, ser in i hans ögon med en farlig blick.

"Lämna över "Själajägaren" till mig så kanske jag kan bortse från de vigilante-fasonerna och INTE ANMÄLA ER TILL DISCIPLINRÅDET!"

Roll initmidation 12+7 = 19

 

[God45]

De yngre paladinerna tvekar med Raquel precis vid vagnen men kaptenen verkar dölja eventuell osäkerhet bakom en fasad av vrede.

"ÄR DET VÄRDSLIGT NÄR EN SATANS ODÖD ÄTER FOLKS SJÄLAR?!" hans ansikte är tomatrött igen, "För att inte tala om att ni haft säljägaren rakt under näsan hela tiden. REN INKOMPETENS!" han verkar samla sig lite. "Vilken grad har ni ? Vad är ert namn? Vill ni diskutera det här vill jag tala med någon som inte är en satans trafikpolis. Trog."

Han lägger till den rasistiska förolämpningen för människor på slutet på ett ganska beräknat sätt. Som om han vill provocera dig till att göra något dumt.

 

[RasmusL]

Monk

Jag pekar på brickan som jag håller ca 5 cm från hans näsa.

"Kommissarie Monk, Du har nu två val. Antingen så lämnar du över fången och låter mig ta henne till stationen, jag kan tillåta dig att göra ett medborgargripande, blanketterna har jag i vagnen, av denna påstådda "Själajägare", gudarna vet vilken i ordningen det är, om du kan ge mig konkreta bevis. Jag ser till att personen i fråga får en rättvis rättegång, helt fri från fanatiska infall från galna gaturiddare, och du kan fortsätta jaga skuggor i natten. Ditt andra alternativ är att göra motstånd. Vi har redan fler vittnen här än du troligen kan räkna till och frågan är om du vill ha en död kommissaries blod på dina och din ordens händer? Hur ska du ha det?"

Lägger sakta handen på handtaget till en av dolkarna och gör mig beredd att klösa ut paladinens ögon.

 

[God45]

Paladinen stirrar på Monk. Hans hand dras ihop till en näve och slappnar av flera gånger och han ser ut som om han försöker mörda dig med sin hjärna. Hans mannar har händerna på sina vapen och verkar redo att sticka ner dig om deras kapten ger order om det. Du ser Hacim i bakgrunden diskret smörja någonting på armbågsbladet och du ser hans dörrvakter ända vinkeln de håller sina klubbor i. Kaptenen börjar prata, "För helvetet då, ta du hand om horan!" Han viftar till sina mannar som kastar Raquel hårt till marken framför dig. "Men det här är inte över Monk. Du kommer ångra det här om det så är det sista jag gör! Ingen korsar Kapten Ahabiel!" och med det stormar han iväg med sina mannar i följe. De glömmer till och med att ta fångvagnen med sig.

Några i folkmassan börjar applådera och flera av dem dunkar dig i ryggen och skakar din hand. Hacim kommer fram till dig och tackar dig för att du löste det här utan att döda någon på hans trappsteg innan han ger dig en bonus på 15 guld.

Barnen har lyckats att inte gå ballistiska under hela händelseförloppet. Raquel ligger dock medvetslös på marken och blöder från tiningen.

Vad gör ni?

 

[RasmusL]

Monk

Adrenalinet pumpar till tusen, jag är knappt medveten om vad som sker runt mig. Världen går i slow motion när jag manar folket att gå in igen och försäkrar dem om att det här kommer att skötas i rättvisans namn, plockar upp Raquel (med hjälp av Qhuast?) och bär bort henne till vagnen och lägger henne på kuskbocken.

Med svag stämma:

"Qhuast, kan du snygga till henne lite så att barnen inte blir rädda?"

När jag är utom synhåll från folksamlingen sjunker jag ner på huk och spyr. Det tar 10-15 sekunder innan jag kan samla mig nog att darrande ta mig tillbaka till vagnen.

 

[RasmusL]

Monk

Jag vill känna mig som en hjälte men jag kan inte. Kvinnan, eller monstret, framför mig är ett hot mot alla i hennes närhet och på något sätt har hon lyckats dra på sig uppmärksamhet från paladiner. När jag dolt de värsta av hennes skador bär jag in Raquel till barnen.

"Er mamma har varit med om mycket och är väldigt trött, hon måste få sova en stund. Ta hand om henne, vi ska åka på en liten resa."

Jag lämnar dem i fred och närmar mig Qhuast.

"Vi måste försäkra oss om att det här inte händer igen. Vi måste ge henne ett ultimatum."

Efter att haförsäkrat mig om att droskan tycks vara soltät genom att köpa några bylten malätna filtar av Hacim (till överpris...) att hänga över öppningarna hoppar jag upp på kuskbocken och tar sikte på en avskiljd landsbygdsväg och gryningen...

 

[Tomatalven]

Jag träder fram ur skuggorna och böjer mig ned mot Raquel och börjar spontant forma tecken på hennes panna av blodet från tinningen. Sedan hänger jag med på droskfärden utan att fundera vidare på vart Monk är påväg.

((Channel Divinity, reggar upp till jag trordet blir 10 hp, max upp till halva Raquels maxhp))

 

[God45]

Raquel vaknar till liv när ni är på väg genom staden på grund av Qhuasts helning. "Tack... Tack så mycket." Hon gråter tårar av svart tjära och hennes barn kramar henne och gråter lika onaturligt. Raquels händer är fortfarande bundna med kedjor bakom ryggen på henne. "Herr Qhuast, kan du befria mig? Och Herr Monk, vart är vi på väg?"

 

[Tomatalven]

Svarar Raquel:

"Jag har tyvärr tillfälligt försämrad motorik på grund av kanaliseringen jag just utförde... Om en stund kanske jag kan befria dig."

Viskar thaumaturgiskt till Monk:

"Tror du det är säkert att befria henne? Om hon verkligen är själjägaren är hon extremt snabb. Har ju själv råkat på själjägaren, fast hen var maskerad, så det skulle faktiskt kunna vara Raquel."

 

[RasmusL]

Monk

Skakar på huvudet åt Qhuasts förslag och kör vidare.

När vi kommer upp på Norrakulle når de första av solens strålar oss och jag stannar vagnen. Med tvekan i sinnet och ett sammanbitet anlete kontrollerar jag att vaxpropparna fortfarande sitter kvar och kliver därefter in hos Raquel.

"Raquel. Barn. Jag och Qhuast har sammanfört er och skyddat er från angripare men vi kan inte skydda er från er själva. Att paladinerna upptäckte er är ett tydligt tecken på att det här inte fungerar: att ni inte klarar av att leva i staden utan att dra på er uppmärksamhet eller att göra någon illa. Jag vill nu att du, Raquel, tänker länge och noga innan du svarar på frågan jag kommer att ställa dig"

Sätter sig till rätta i vagnen, stirrandes stint på Raquel.

"Hur kan vi släppa er fria igen när vi vet att oskylda kommer att få lida och dö för det?"

 

[Tomatalven]

QHUAST

Blir helt fryst i skallen når jag hör frågan och får inte fram en tanke. Inte för att det är jag som ska svara. Håller istället utkik för ovälkomna gäster medan scenen i vagnen pågår.

 

[RasmusL]

*bump*

 

[God45]

"Vi lämnar staden. Jag lovar!" Raquels röst är ganska skakig. Ni får distinkt intrycket att hon är beredd att säga vad som helst för att skydda sina barn. "Och det är dessutom för sent att ångra sig! Ni håller er del av avtalet eller så kommer du lida och dö!" Hon förbereder men avfyrar inte en eldformel.