Mer Runequest igår, vi närmar oss nog slutet på allt men lämnade det hela hängande för att kunna låta det avslutande ta den tid det behöver och inte stressa igenom något.
Sist lämnade vi Altari och Yalger utanför Koraldha där de lyckats att lura medlemmar av Malias kult in i ett bakhåll och slagit ihjäl dem. Sällskapet tar sig åter igen fram till klippkanten och blickar ner över Koraldha, det är uppenbart att styrkan som finns här inte är nog att anfalla Björnfoten, eller i vart fall är de just nu inte tillräckligt organiserade och en konflikt har utbrutit mellan en Broo och en kvinna som uppenbarligen vill helt olika saker. Den stora Broon skriker åt människan att det är över nu, de måste lämna platsen medans människan i ilska kräver hämnd för något. Gruppen verkar splittrad och Altari gör sig redo att skjuta kvinnan, ett lyckat slag gör honom varse om ett litet barns om gömmer sig i människans långa klädnader som fladdrar för vinden och han kastar om raskt och siktar på Broon som argumenterar med henne. Han ger order till en av stormtjurarna att göra det samma, misslyckas med sitt slag och stormtjuren tar sikte på människan och suckar högt åt Altaris vekhet, vad spelar det för roll, ett barn, en kvinna, en man? Allt förstört av kaos.
En strid utbryter som visar upp tydligt hur motståndet i Koraldha är svagt och splittrat, kvinnan flyr med barnet och en annan grupp människor bort från Koraldha upp på andra sidan och bort från rollpersonernas sällskap. Samtidigt anfalls Jenia av en ande och faller krampande ner i snön. Yalger försöker hjälpa henne med striden mot anden är utdragen och pågår parallellt med allt annat här. Striden mot de två broos som är kvar är över snabbt efter att den ledande broon får en stridsklubba i magen, den andra broon tar kontroll över en av stormtjurarna och får honom att anfalla Altari men misslyckas sen radikalt med ett anfall och fumlar till sig att inte varken kunna attackera eller parera under ett antal rundor och vi bedömer det som att han är helt fast i den här kontrollen av stormtjuren och vacklande försöker hålla sig på benen efter mötet med dennes sinne. Stormtjuren anfaller Altari, slår ett impale och drar sitt svärd rakt genom Altaris lår där det sen fastnar men lyckas inte göra tillräckligt med skada för att få honom att vackla, istället slår Altari tillbaka, en rejäl skada som krossar stormtjurens arm och bröstkorg och han faller död ner omedelbart. Jenia lyckas slutligen stöta bort anden och komma tillbaka till världen om än som en blek spegelbild av sig själv, hennes kamp mot anden tog på hennes själ och kropp.
De söker igenom området som nu är helt övergivet. Hittar kvarlämnade texter och bilder och slår bägge fantastiska slag för Kultlära vilket leder till en infodump om exakt vad som är bakgrunden här. De eldar upp allt detta, bränner templet där de hittade informationen och lämnar Koraldha för att bege sig åter till Björnfoten.
En reflexion: En sak som är lite ovan för mig själv är slag för att lägga märke till saker och hur mycket jag lutat mot det för vissa sidor i det här spelet. Ofta kanske det är vanligt att se en infodump som något nödvändigt för ett scenario, inte alltid så som att infodump = visa var rälsen fortsätter, utan bara för att ge lite material för att ta beslut utifrån. Här valde jag rätt tidigt att frångå det och förlita mig på att slag för att lägga märke till, förstå språk, lyssna och annat skulle få styra hur information och vilken information som förmedlades. Det finns nog exempel under varje spelmöte tror jag, men framförallt ett par slag i första och ett par under detta senaste, som är rätt avgörande för vilken information som kommit in i spel och påverkar spelet från spelarnas sida (ibland via vissa SLPs, ett avgörande slag under detta spelmöte som ströp viss info var ett slag för att uppmärksamhet som Jenia misslyckades med). Vill nog mest skrika ut att detta är coolt, jag har saknat det, och med erfarenhet att köra rätt öppna situationer där spelare driver till en stor del själva och det inte finns ett givet mål annat än vad som de tar sig för med + denna lite skeva dump av info som inte kontrolleras av något är så härligt och fint!
Blir ju väldigt sugen på att spela mer Runequest. Tycker världen känns både asbra och skitdålig på samma gång. Jättekonstigt. Men jag gillar det. Definitivt den mest "annorlunda-känslan" jag fått i något fantasy spel. Världsbygget känns som ett hemma-bygge med en massa helt udda kill-your-darlings-saker (som icke-medvetna/ ointelligenta människor som intelligenta djur-humanoider kan ha som riddjur och boskap...). Ändå funkar det. På något sätt. kanske för att det är konsekvent. Eller är det SLs magi
Hela kopplingen regler och värld känns också annorlunda, fräsch och oförutsägbar. Man går med i en kult. Och får betala POW-poäng permanent för det. Man får skuldsätta sig för att få färdighetsvärden över 15%. Alla har magi - supermäktig avgörande magi.