Idag har jag spelat...

[afUttermark]

Spelledde introt i DoD för min ena Rollspelsgrupp och deras inmarsch i Utkante. En halvling nasare, en dvärgkrigare, en jägare och en riddare.
Ett brännmärke på en död kropp tolkades till att bli moderjords märke efter att riddaren fått ett demonslag på legender och myter), spelare utan färdigheten och vi har inga alver igruppen ville ifrågasätta trovärdigheten men jag var hård och sa att ingen av er andra har egentligen någon misstanke om att ett fel begåtts.

 

[guldfink]

Spelledde DoD (igen) för ett kompisgäng som inte spelat rollspel sedan nedre tonåren (och då inte mer än testat). Väldigt kul!

Till skillnad från kollegorna (några poster upp) slog vi fram egna karaktärer. Det blev:
- en skrävlande människosjöfarare med en dröm om att öppna ett värdshus specialiserat på rovor.
- en korkad men matglad dvärg-nasare med det passande tillnamnet Isterbuk.
- en ständigt leende, men också våldsam halvling-nasare med åsna.
- en håglös och blek krigaralv med snidad pipa.
- en deppig, men leende, gammal vargfolks-sjöfarare med sina föräldrars gamla hatt.
- en parfymerad människosmed.

Det är väldigt roligt att spela med folk som ganska färskt upptäcker rollspel.Under rollpersonsskapandet sken de till exempel flera gånger upp, garvade och utbrast att ”det här blir ju verkligen karaktärer”! Dessutom väldigt roligt att i smyg betrakta sina gamla kompisar i den främmande situationen att hantera problem i en fantasivärld, som fantasikaraktärer.

Spoiler: Om händelser i spel (spoilers)

Hur som helst - smeden föll i startscenen efter att ha blivit lämnad ensam med ulvryttaren och tre spejare, dvärgnasaren undersökte statyettdelen och kartan istället för att hjälpa till att slåss och människosjöfararen fällde till slut ulvryttarem genom att hugga av alla ben. Alvkrigaren styckade ulven som mat innan de begav sig till Utkante. Väl där undersökte de statyn av Eledain och tog sig till Tre hjortar. Halvlingsnasaren råkade pruta lite väl skamlöst (demonslag) och blev utslängd av Vagnhild. Han smög istället in på baksidan och träffade där Annabella (som avslöjade sig som Leanara efter att han frågat om det namnet). Hon berättade legenden om Um-Durman för gruppen, och pekade dem dessutom mot Ridders Rös. Dagen efter muckade de med Kvasimund, snackade statyettdelar med Alfilia (som pekade dem mot Purpurbrand) och bjöd Rabindranath på bulle. De drog till Ridders Rös och släckte lite ofokuserat facklorna så fort de blev attackerade av fladdermössen. Smeden föll (igen) precis efter att han kommit på att de kunde använda eld mot fienderna och sedan kände vi att vi var för trötta. Mycket roligt pass!

 

[terje]

Coriolis / Mahanjis väktare: Vi överlevde med nöd och näppe närkontakt med mörka makter i rymdskeppskyrkogården, och även om vi inte hittade det vi kom dit för så fann vi en väg vidare i mysteriet och är nu tillbaka vid oasen på Lubau.

 

[Stämma]

Drakar och Demoner: Sedan äventyrarna lämnat Trolletinn och funnit sin packåsna försvunnen gav de sig ut i Järnskogen i nattlig jakt på denna. De krockade rakt in en ett gäng demonkultister som de trodde stulit åsnan. Den impulsiva sjöfararen sköt en pil i halsen på en kultist och sedan var striden igång.
Under striden dukade den ynkrygge nasaren under. Inte blev han dödad av kultisterna som man skulle kunna tro. Istället gömde han sig i en buske så fort striden började. Där hittade han en huggorm han tänkte kasta som vapen, men den bet honom istället.
När striden var slutad gick dom andra och sökte efter honom, men till följd av nattmörkret och att han medvetet gömt sig tog det en stund. När dom till slut fick tag på honom var han kall och likstel.

Till råga på allt hade kultisterna inte ens stulit åsnan.

 

[Gustav Lorentz]

Igår blev vi klar med Den svarta madonnan till KULT. Vi började i mars, och det blev åtta sittningar på ca sex timmar var, så drygt 40 timmar höll vi på.

Vi var ganska eniga om att det är bland det bästa vi spelat. Varför blev det så? Jag menar, äventyret är bra, men sticker ändå inte ut som ett av de bästa jag läst, särskilt inte de senare delarna som mest är action – för mycket action för min smak om jag skall vara ärlig (så lär det vara skrivet som ett James Bond-äventyr från början har jag hört någonstans). Jag tror det dels beror på att en av deltagarna skrev en krönika efter varje tillfälle, som var obligatorisk läsning inför nästa kväll. Det gjorde att alla var up to date, inga ledtrådar eller stickspår glömdes bort etc. Sedan var jag som SL noga med att återkommande väva in rollpersonernas mörka hemligheter i skeendena, vilket även ledde till stickspår som inte finns i kampanjen, men som sömlöst fogades till denna. Det skapade ett personligt engagemang som ofta annars kan vara svårt i färdigskrivet material. Jag använde även en del utmärkta spelledartekniker jag lärt mig av Helmgasts nyare KULT-böcker (inte bara från den utmärkta spelledarboken, utan även från några äventyr som The Shunned, och någon lite sak som bara släppts digitalt), som alla gick ut på att öka spelarengagemanget, samberättandet och förtäta stämningen. Slutligen körde vi med egenskrivna minimalistiska regler, som gjorde att fokus hamnade på interaktion, moraliska dilemman etc (som spelare har jag inget emot även ganska avancerade regler, men som SL vill jag nästan friforma). Hur som helst har vi haft väldigt roligt med denna kampanj! Så tack till Mikael och Gunilla, samt gänget på Helmgast!

 

[Basho]

Jag använde även en del utmärkta spelledartekniker jag lärt mig av Helmgasts nyare KULT-böcker (inte bara från den utmärkta spelledarboken, utan även från några äventyr som The Shunned, och någon lite sak som bara släppts digitalt), som alla gick ut på att öka spelarengagemanget, samberättandet och förtäta stämningen.

Vore intressant med en ny tråd om detta om du kan tänka att beskriva detta något mer!

 

[terje]

I söndags: Vi avslutade Mahanjis väktaret. För att inte spoila äventyret utelämnar jag detaljer, men det var episkt och coolt. Nu önskar man bara att resten av Lubau-trilogin fanns utgiven!

 

[Skarpskytten]

Spelmöte 3 i mitt Star-Wars-d6-planetkräl, första mötet sedan slutet av oktober pga folk har varit sjuka i omgångar.

Jag finner det kul att leda en sandlåda; att inte veta vad som ska hända när mötet börjar ger det nerv för mig som SL. Gruppen tacklar den bra också, och har reda fått ett bra grepp om vad som pågår i sandlådan, även om den har många hemligheter kvar.

Jag märker att min gamla tradd-regissör vill fram ibland och lägga en berättelse till rätta, men jag håller den i schack.

Jag behöver också organisera mina papper bättre, för jag hittar inte bland dem. Det gäller att snabbt hoppa från hex-kräl-reglerna, till SLP-pappren, till fraktionsdokumentet, till hex-beskrivningar, till ...

 

[zonk]

Spelmöte 3 i mitt Star-Wars-d6-planetkräl, första mötet sedan slutet av oktober pga folk har varit sjuka i omgångar.

Jag finner det kul att leda en sandlåda; att inte veta vad som ska hända när mötet börjar ger det nerv för mig som SL. Gruppen tacklar den bra också, och har reda fått ett bra grepp om vad som pågår i sandlådan, även om den har många hemligheter kvar.

Jag märker att min gamla tradd-regissör vill fram ibland och lägga en berättelse till rätta, men jag håller den i schack.

Jag behöver också organisera mina papper bättre, för jag hittar inte bland dem. Det gäller att snabbt hopp från hex-kräl-reglerna, till SLP-pappren, till fraktionsdokumentet, till hex-beskrivningar, till ...

Kul att höra att du oxå gått ner dig i hex-träsket!

Jag trivs förbannat bra med word-dokument, och excel för tidsloggen, enklare att snabbt skifta!

 

[terje]

Efter att ha missat några spelpass av DoD23 var jag nu återigen med. Min vargman och halvlängdshandelsmannen kom till undsättning för övriga rp som belägrades av nattfolk i riddersrös.
När vi återvände till byn blev det tingsförhandlingar då vår dvärgkrigare anklagats för stråtröveri av några skummisar som vi varit i handgemäng med. Dvärgen frikändes dock tack vare en del vältalighet från gruppens lärde man samt en tunna öl som gåva till tingsmännen.

 

[DeBracy]

Igår var det ordinarie spelmöte nummer 100 (!!!) i Fienden ibland oss (putsad Enemy Within med BRP-baserat hemmabygge) som @Theo spelleder!

Jag har inte varit med på alla spelmöten, men uppåt 95 kanske...?

I vilket fall: det skvätte blod och min rollperson trillade i kloakvatten. Mycket Warhammer. Hurra för det!

 

[Dimfrost]

Vore intressant med en ny tråd om detta om du kan tänka att beskriva detta något mer!

Skulle också gärna höra mer om det!

 

[Sömniga Isaac]

Idag spelade jag Blade Runner för första gången med min spelgrupp. Två spelare och jag som spelledare. Det blev en succé. Var länge sen jag som spelledare hade så kul och länge sen jag såg spelarna så engagerade även när de själva inte var direkt närvarande i scenen. Tog med mig en del lärdomar, framförallt att strukturen i Blade Runner på ett helt annat sätt tvingar alla spelare att vara närvarande vid spelbordet då alla verkligen sitter och försöker lägga ihop de olika pusselbitarna.

För att underlätta för mig själv så körde jag Case File 1: Electric Dream. Något jag själv märkte var att jag höll ut längre i systemet. Vi landade på att spelat i 5 timmar och 30 minuter när jag bröt. Inte för att jag egentligen ville bryta, eller ens för att spelarna ville bryta, utan för att jag hade andra saker att göra. Varje minut var fylld med aktivitet och energi, engagemang och spelglädje. Det var verkligen länge sen det hände i min spelgrupp och kanske är det här en ögonöppnare för mig att ta mig bort från fantasy som suger musten ur mig, för att istället fokusera på spelen som ger mig energi vid spelbordet.

 

[Rangertheman]

Mycket oväntat att jag skulle inleda 2024 med att spelleda DnD5e. Egentligen skulle tonåringen spelleda för sina kompisar, men hann inte förbereda något och frågade om jag kunde offra mig. Även om jag inte är så förtjust i DnD så blev det väldigt bra eftersom spelarna hade kul Då blev det roligt för mig också.

 

[Swedish Chef]

I dag har vi spelat ännu en session i the horned rat. Våra hjältar slogs i dag med en gigantisk muterad grip. Blev fängslade av en övernitisk vaktkapten för att de envisas med att sprida rykten om att Middenheim och omnejd är fyllt av råttmän. Efter ett möte med Grafen själv har nu dock fått uppdrag att bege sig mot befästningen "the picket" vilken omger ett kaosfort i bergen. Detta på uppdrag av grafens dotter för utreda varför råttmänen har för intresse av detta fort och vad hotet mot Middenheim egentligen består av. Vad är det för konstruktion som råttmänen försöker konstruera egentligen?

 

[Skarpskytten]

Mitt rollspelsår har börjat i dur.

Första mötet för året med min Star-Wars-första-utgåvan-hexkräl. Äventyret rullar på i hyfsat tempo; gruppen har nu kommit på att det finns inte en utan två onda grupperingar på planeten (kapitalister och en mörk kraftanvändare), och är nu i full gång med att planera ett angrepp mot det onda gruvbrytningsrymdskeppet.

Sen plockade jag och min dotter upp vårt solospel av LMoP, vilket legat för fäfot i månader. Vi har tagit oss igenom 3/5 av sista dungen och lär bli klara på ett eller två möten till, beroende på hur många monster jag tar bort. Det funkar helt okej att spela DnD5 med en tioåring, men man får ju stötta rätt så mycket.

 

[Organ]

Igår betade jag av årets första rollspelsession. Spelet var D&D5 och det blev, pga av att två spelare var borta men de tre på plats ansågs vara tillräckligt många för att vi ändå skulle köra, en ganska intim historia. Alla fick nära på all plats de ville ha och vi hann även med en riktigt spännande strid mot en elak druid och hans följeslagare i form av vargar, svärmar med kråkor och lite annat. Året började bra.

 

[Organ]

Tog med mig en del lärdomar, framförallt att strukturen i Blade Runner på ett helt annat sätt tvingar alla spelare att vara närvarande vid spelbordet då alla verkligen sitter och försöker lägga ihop de olika pusselbitarna.

Vad är annorlunda i Blade Runner i jämförelse med andra mysterielösarspel?

 

[DeBracy]

Spelmöte 3 i Drakar och Demoner -23 med bibliotekariegruppen. Den fallna kamraten förs till likbålet. En ny bekantskap gör entré. Blodig strid med orcher. En gosse återförs till hans föräldrar. En rövare döms till hängning i byn Vägs ände:

Mitt på dagen när solen står som högst samlas alla i byn. När trummor ljud träder två figurer fram. Den ena bär en guldmålad mask som har en krans som av solstrålar. Den andra bär en järnmask krönt med korpfjädrar. De ställer upp sig på i ytterkanterna på en rad, där Roriks föräldrar står i mitten.

Figuren i guldmask tar till orda: ”Jag är Imriq – gryningshärskaren, gåvogivaren.” Hon yrkar på att rövaren ska släppas fri, för var och en kan börja ett nytt liv i förlåtelse varje dag. Hon lägger demonstrativt två rödaktiga stenar i en påse.

Härnäst talar Roriks far, Jorrik, som menar att rövaren inte kunde rå för att gossen hamnade där han hamnade – därför bör hans dom bara vara att mista ett öra som en tjuv och kidnappare. Han lägger en rödaktig sten i påsen.

Roriks mor, Helvi, yrkar på att han bör förlora en hand och arbeta ett år för att sona sitt brott. Hon lägger en vitaktig sten i påsen.

Sist tar figuren i järnmasken till orda: ”Jag är Karla – den grå häxan, korparnas drottning.” Hon menar att han ska avrättas så att hans själ kan vandra in i de vita dimmorna där hon väntar. Hon lägger två vita stenar i påsen.

Påsen skickas sedan runt till de närvarande, som alla dolt lägger stenar i påsen. Byäldsten Elyn förklarar lågt för äventyrarna längs vägen vad som pågår, så att de vet vad deras val innebär.

Slutligen dras två stenar ur påsen. Den första är vit. Elyn viskar lågt att han antingen kommer bli av med örat, eller bli dömd till döden. När ytterligare en vit sten dras ur påsen fastslår figuren i järnmasken domen: ”I skymningen skall han ges till mig.” Byns invånare skingras.

 

[terje]

Efter att ha spelat Kopparkronan blev det någon månads uppehåll, men nu har vi återupptagit Symbaroum och påbörjat Törnetronen.
Merparten av spelträffen bestod i att göra om våra rollpersoner då vi nu också bytte från 5e till Symbaroums eget system. Men lite spel hann vi också med då kampanjen började med stort buller och brak.