Nekromanti II

[Vimes]

Försiktigt, med stöd och grepp om metallfästen, försöker jag ta mig ned för stigen. Jag trampar försiktigt för att inte skära mig i mina bara fötter på vassa stenar.

Dina ben viker sig i steget och du faller handlöst framåt.

När du vaknar ser du ut över spegelblankt vatten. Du ligger framstupa på en klipphäll vid en sandstrand. Solen står fortfarande högt och havet möter himmelen i en lugn djupblå horisont.

Vad gör du?

 

[Tant Ragnar]

Jag ställer mig upp och ser mig omkring. Jag känner efter om jag har något i fickorna. Samma kläder som förut?

 

[Tant Ragnar]

Tystnaden värker i mina öron. Jag vrålar ut över havet. Hur låter min röst?

 

[Vimes]

Tystnaden värker i mina öron. Jag vrålar ut över havet. Hur låter min röst?

Din röst dör ut innan den lämnat stranden, som om den svaldes av den blå tystnaden. Bakom dig går sandstranden över i tät djungel efter ett tiotal meter. Dina fickor är tomma så när som på ett slitet mynt.

 

[Tant Ragnar]

Jag har fram myntet och singlar det. Krona så ger jag mig in i djungeln, klave så börjar jag simma ut i havet.