Jag tolkar berg i kartor a la Tolkiens som att det enda de egentligen märker ut är bergstopparna. Det är ju det som går att utläsa, och det är också det kartografen har att förhålla sig till och då blir bergsområdet en yta. (Kartografen har tagit sig upp på åtminstone ett par toppar och placerat de omkringliggande topparna efter det).
Annars finns ju också de klassiska ridåerna med berg, men de är ofta så "smala" och märkliga att det snarare är en kartograf (som mest troligt inte själv har varit upp i bergen) som beskådat dem nerifrån och nöjt sig med att rita dem som de ser ut på håll. Men de är ju mindre användbara om rollpersonerna ger av upp i bergen.
Jag inhandlade en bok om historiska kartor för ett par år sedan och slogs av hur ointressant det var längre tillbaka att avbilda världen korrekt geografiskt. Det var mer praktiskt att avbilda hur många dygn det tog att fara mellan städerna med kamel, eller avbilda städernas storlek efter rikedom, eller visa att man inte får fara för långt norrut för då fryser man ihjäl, eller visa att gud inte vill att man handlar med hedningarna, eller visa på vilka öar som bebos av kannibaler, eller kartor som ritar en by ovanifrån, men visar bergen i profil i horisonten. Så för att utläsa kartan rätt behöver man nästan veta vilken agenda kartografen hade. Vad ville personen visa? Hellre flera kartor, än en karta som visar allt samtidigt (det gick ju sällan). Slutligen så är det vanligt att de kopieras (för hand), varav fel kan uppenbara sig.
På samma sätt föreställer jag mig att en karta över bergen dels kanske är avbildad enkom över ett specifikt bergsområde, och med fokus på sånt som kartografen rimligen kan känna till och tycka vara intressant. Säg att den är utsänd av fursten som vill kartlägga bergen främst för att kunna skicka sändebud och handelsmän. Men i mån av en konflikt också vill kunna ge anvisningar till sina generaler utifrån kartan.
Kartografen följer handelsleden noga och ritar den väl. Avstånden mellan rastplatser och byar har noggranna proportioner efter leden som är rakare än i verkligheten. Men ju längre från leden, desto mindre "korrekt" är den. Toppar slarvas bort, andra läggs till som utsmyckning. Besvärliga platser läggs till efter muntliga beskrivningar som kartografen hört. De högsta, mäktigaste topparna är alla med och namngivna, men många mindre är beroende på hur väl de stämmer in. En liten by där de var givmilda mot kartografen märks ut, medan en ogästvänlig hövding får denne att utelämna grannbyn. Mot slutet har kartografen förlorat flera fingrar i en oväntad snöstorm. Motiven är mindre tydliga, och kartografen vill bara hem, varför han missar att kedjan egentligen sträcker sig längre söderut.
