Nekromanti Improvisationsförmåga och rollspelsturneringar

[Björn Hellqvist]

I ett inlägg i LinCon-tråden var det någon som tyckte att en bra SL ska kunna improvisera ett äventyr utifrån en enda mening. Nu var det väl lite tillspetsat, men börjar inte friformspendlen slå över väl mycket? För 10-15 år sedan var konventens rollspelsturneringar vanligen mått på spelargruppernas samarbets- och problemlösningsförmåga. Ett sätt att mäta dessa förmågor var att anlita sig av regler och noga utarbetade scenarier. Sedan började friformandet krypa in, och snart var det i princip bara rollspelsförmågan som gällde. En extrem (som nämns nedan) var det gäng som spelade CoC på LinCon, och som tillbringade hela tiden på herrklubben, pratandes om ditt och datt. Det hela börjar bli absurt, då regeltuggande och poängräknande har ersatts av rent flum. Visst, man ska rollspela, men har man inte tappat fokus? Och ska/kan man verkligen tävla i rollspelande utan problemlösning? Någon sorts medelväg måste väl ändå finnas.

- Björn (som avser att skriva ett CoC-scenario där det gäller att lösa problemet, annars jävlar ;-)

http://www.algonet.se/~enda

 

[Bornmo]

Jag tycker inte det är något fel i denna friform som vi pratar om, men...
Vad som ÄR fel, är att kalla Cocarrangemanget för just Coc. Inte var det särskilt mycket av det, i alla fall inte vad jag upplevde. Det var ju knappt något övernaturligt med i handlingen, och inte blev jag särskilt rädd, eller upplevde någon särskild stämning, som jag anser man ska uppleva i coc.
Det borde alltså, för att komma till någon slutpoäng med den här lilla texten, kallats för Friform.



Den Evigt Trötte

 

[Johan K]

När det gäller improvation så tycker jag att dte ska finnas en viss del av det när man spealr. Man vet ju alldrig ricktgt vart det snurrar när man spealr. Så för att få lite flyt så tror jag allt att improvation funkar.

[colorurple]Jag kom !
Jag såg !
Jag spelar som F** !</font color=purple>
[color:white]// Johan K</font color=white>

 

[Bornmo]

Hur lyckas man att spela/spelleda utan att improvisera?
Är det vad som kallas teater?



Den Evigt Trötte

 

[dream]

Jo, jag tycker att man tappat fokus.

[color:orange] //Dream </font color=orange>
-------
<A HREF="http://www.offplanet.net/dreaming" target="_new">http://www.offplanet.net/dreaming</A>

 

[Discordian]

Personligen tycker jag det verkar lite konstigt att diktera hur man "ska" sköta en rollspelsturnering. Så länge man meddelar i förväg vilka bedömningskriterier man tänker använda spelar det väl ingen större roll vilka dessa kriterier är.

A discordian is anyone willing to look at the windmills and concede that they might be giants.

 

[Man Mountainman]

Du är för gammal! Problemlösning är numera lika föråldrat som hackn'n'slash. Nuförtiden går ALLA spel ut på att sköta sina sociala kontakter i en amerikansk tjugitalsstad!/images/icons/smile.gif

/Dnalor, kan improvisera ett äventyr från en mening.

Man, i have an ogre slaying knife, it has a +9 against ogres!

 

[Krille]

Hur ska en rollspelsturnering skötas?

"Personligen tycker jag det verkar lite konstigt att diktera hur man "ska" sköta en rollspelsturnering."

Finns det någon som är bättre skickad att diktera detta än "kunden" som faktiskt ska spela turneringen? Trots allt, det är enbart för honom som turneringen arrangeras.

"Så länge man meddelar i förväg vilka bedömningskriterier man tänker använda spelar det väl ingen större roll vilka dessa kriterier är."

Vilket för mig till en annan sak: hur gör man en objektiv bedömning av en rollspelares rollspelsinsats på turnering?

- Krille
<A HREF="http://www.foxtail.nu" target="_new">http://www.foxtail.nu</A>

 

[Hallski]

Eftersom jag tillhörde gruppen som spenderade väldigt mycket av våran tid på herrklubben så är det nog ganska uppenbart vad jag tycker i frågan om vad som är roligt rollspel. För den skull menar jag inte att det är tråkigt att lösa problem och samarbeta inom gruppen. Det bästa är när de båda går hand i hand, MEN jag anser att man inte ska tappa karaktärspelet till fördel för att "lösa äventyret".
Och ifallet årets CoC så kändes det i våra ögon som att det naturliga att göra utifrån förutsättningarna och karaktärerna var att just tillbringa tiden på t ex. klubben sittandes och diskutera.

Och just för att det finns många olika sätt att se på rollspel så borde man kanske inte ha någon poängsättning med i bilden. Eller kanske två olika "turneringar" där den ena handlar om problemlösning a'la klassiskt rollspel och en där det handlar om hur bra man lyckats gestalta karaktären.

Själv tycker jag att det viktigaste är att alla inblandade parter har kul. Därför måste scenariot skrivas på ett sätt som ger utrymme för båda (eller noga förklara i beskrivningen att det ena kommer utebli). Årets CoC gav t ex INGENTING åt de som anser att rollspelets glädjeämne är just problemlösningen och samarbetet inom gruppen.
Spelledaren måste även vara villig/kunnig att spela på båda sätten (då scenariot bjuder till det) beroende på hur gruppen i fråga vill spela (jag vet att mycket krav ställs på spelledaren men det tycker jag är med all rätt).

Hoppas detta inte bara blev en massa babbel och att någon (framför allt Björn då han tog upp tråden) förstår min mening.

Mvh

 

[Hallski]

Jag håller med om detta. Detta scenario kunde och borde rubricerats som Fri form och inte CoC. Jag kan tänka mig att många CoC-fantaster blev besvikna på den lilla del CoC som fanns med (det var den delen man aldrig märkte av).

 

[Björn Hellqvist]

Falsk varudeklaration

Jag har märkt att det vissa scenarioförfattare ibland tar till en känd värld/känt regelsystem, för att sedan skriva ihop något som endast med bästa vilja kan anses ha med detta att göra. Bland de vanligaste spelen att utsättas för detta är Call of Cthulhu, där man snyltar på spelets goda namn för att kunna locka folk till mediokra scenarier.

http://www.algonet.se/~enda

 

[Björn Hellqvist]

Vid närmare eftertanke så hade det nog varit bäst att avnjuta ett gott glas portvin och en fin cigarr på klubben, istället för att flänga iväg för att bevaka några konstiga hyresgäster ;-)

Du har rätt i att den bästa sortens scenarier är de som kan kombinera karaktärsspel med bra handling, så att man kan angripa scenariot ur olika vinklar, men ändå ha kul. Jag försökte mig på detta i mitt "Berlin 1936" på GothCon XXII, och anser att jag lyckades ganska bra (problemlösning var dock prioriterad). Nu håller jag på och filar på inte mindre än tre (fyra?) möjliga konventsscenarier avsedda för CoC, alla i lite olika stil.

http://www.algonet.se/~enda

 

[Björn Hellqvist]

"Vid trettifem
kan man hälsa hem"

- skaldade HasseåTage (om nu kidsen vet vilka det var...)

Nog för att jag är gammal (35) och konservativ, men jag har svårt att finna något nöje i att spela en av några pensionerade, blinda jazzmusiker sittandes på en parkbänk i Chicago 1971 (eller något annat "nyskapande").

Jag kan bara se en fördel med friformande i snabbt improviserade "äventyr": det är billigt. Man kan gå in på närmsta resebyrå, ta en katalog och friforma en charterresa. Hoppas jag nu inte gav nästa konvents rollspelsarrangörer en idé där... ;-)

- Björn
(som vann, inte minst till sin egen förvåning, 1:a pris för sin rolltolkning i individuell CoC (friform) på GothCon XIX)

http://www.algonet.se/~enda

 

[Johan K]

Hur lyckas man att spela/spelleda utan att improvisera?
Är det vad som kallas teater?

Jovisst !!
Det är ju det jag menar.


[colorurple]Jag kom !
Jag såg !
Jag spelar som F** !</font color=purple>
[color:white]// Johan K</font color=white>

 

[Hallski]

Låter kul! Till vilket konvent?

Ser fram emot ett kanon-scenario på Lincon 2001!

 

[Hallski]

Re: Falsk varudeklaration

Jag tror iof att fallet i år hade att göra med dålig planering (el. något annat som gjorde att tiden inte räckte till). Vad jag förstått är författarna (Köksmixer) till CoC väl ansedda på Linon och vi hade nöjjet att ha en av dem som SL i Kelter vilket var en kanonupplevelse. Jag tror inte att de använt sig av CoC för att locka till sig spelare utan att de ämnade skriva något bättre.

Dock verkar dessa folk vara mycket för friform/karaktärsagerande så det är möjligt att jag har fel och att de hela tiden ämnade sig att lämna in detta.

 

[Totenklage]

Håller med...
Friform och Rollspelande i all ära men det känns ändå som att rollspel i grunden går ut på lite mer än bara skådespeleri. Teater är en sak, klassiskt rollspel en annan. Ett evigt harvande i improvisationens djungler blir ofta rätt tjatiga (tycker jag) - man kommer ingen vart och man börjar undra varför man spelar rollspel. Att rollspela i flera timmar att man sitter på krogen, dricker sprit och röker cigarr känns helt bortkastat - varför inte bara gå på krogen (in life) och supa sig full, snacka skit och sen gå hem och sova?? Rollspel är i mina ögon en verklighetsflyckt där man blir och gör nåt helt annat än det man annars gör till vardags. Därför så blir mina kampanjer väldigt "filmiska" och spelarna blir "hjältar" som tagna ur en Hollywoodfilm. Det är det chockande, skrämmande, coola, fartfyllda, okända, mystiska och komiska som är skälet till att man spelar överhuvudtaget. Friform kan vara bra men ibland känns det som att vissa personer borde sluta med rollspel och ta plats i en teatergrupp istället.

Mer äventyr - mindre trams!!

"Was mich nicht umbringt, macht mich stärker!"

MVH
<Totenklage>

 

[Björn Hellqvist]

Re: Falsk varudeklaration

Köksmixergänget är gamla vänner till mig, och vanligtvis pålitligt och brukar fixa bra turneringar. "Kelter" är ju närmast unikt i konventssverige med sin 10 år långa kampanj som spelats på varje LinCon. I fallet med CoC-scenariot så är det delvis ett olycksfall i arbetet. Ansvarig scenarioförfattare har bisarra arbetstider, vilket försvårat kommunikationen med den andra författaren. En vecka innan konventet gick en "efterlysning" ut på G&B-listan, vilket fick mig att ana oråd. Tyvärr så var det hela en repris av turerna runt CoC på WettCon förra året, då samma person stod som författare. Avsikt? Slarv? Överskattning av sin förmåga? Slutresultatet blev i vilket fall som helst inte så värst lyckat.

http://www.algonet.se/~enda

 

[Björn Hellqvist]

Tjaaa... om jag får något av dem färdigt, och något konvent vill ha det, så kan det kanske bli under nästa år. Kanske GothCon, kanske LinCon. En sak är säker: scenariot kommer att vara färdigskrivet i god tid och speltestat minst en gång - och inte vara uttalad friform eller rent "rullspel".

http://www.algonet.se/~enda

 

[Discordian]

Re: Hur ska en rollspelsturnering skötas?

>>"Personligen tycker jag det verkar lite konstigt att diktera hur man "ska" sköta en rollspelsturnering."

Finns det någon som är bättre skickad att diktera detta än "kunden" som faktiskt ska spela turneringen? Trots allt, det är enbart för honom som turneringen arrangeras.<<

Det är rätt sällan som deltagarna i en tävling får bestämma vilka kriterier som ska användas för att avgöra vem som vinner. Varför skulle det vara annorlunda i rollspelturneringar?

Jag tycker det är bra om det finns lite variation - det är ju bra om de som gillar problemlösning kan vara med i en turnering som passar dem, medan de som vill friforma kan få göra det - men att diktera att alla rollspelsturneringar ska vara på ett visst sätt verkar onödigt.

>>Vilket för mig till en annan sak: hur gör man en objektiv bedömning av en rollspelares rollspelsinsats på turnering?<<

Det är naturligtvis omöjligt. (Det beror ju då delvis på att det är omöjligt att göra några objektiva bedömningar över huvud taget, eftersom vi alla är subjektiva varelser som lever i varsin egen liten värld, men det är kanske inte så centralt i sammanhanget.) Det är också omöjligt att göra en objektiv bedömning av vilken den bästa låten är i Eurivisionsschlagerfestivalen, men det hindrar nog inte att det är roligt att delta där också.



A discordian is anyone willing to look at the windmills and concede that they might be giants.