Individ vs. grupp

[Rangertheman]

Som jag nämnde i kampanjfilosofitråden har jag noterat att det är få av de som jag spelar med nu som utvecklar sina rollpersoner mellan spelpassen, än vad det var på 80-talet. Ett undantag var "Elvira Wallin" (Svenska kulter-rollspelet) där vi spelade enskilda pass med SL då och då, som i stort sett bara rörde den individuella karaktärsutvecklingen. Det gjorde att handlingarna under de kollektiva spelpassen bottnade mer hos karaktärerna.

I Fantasy World sker i stort sett all karaktärsutveckling under spelpassen vilket gör att gruppen utvecklas betydligt mer än individen. Absolut inget fel med det - det är också roligt. Samtidigt så bygger Fantasy World mycket på rollpersonens "issues" och "doubt", och den mekaniska "tillväxten" är starkt kopplat till dem.

Hur gör ni för att få större individuell utveckling under spelpassen utan att det för den sakens skull blir upphackat på en massa soloagendor?

 

[Bifur]

Hur gör ni för att få större individuell utveckling under spelpassen utan att det för den sakens skull blir upphackat på en massa soloagendor?

Just nu? Textspel. Egentligen bara små scener som beskriver interaktioner mellan RP och/eller SLP som oftast inte leder till något särskilt. Tidigare i kampanjen hade vi även ett längre mellanspel i text under en paus mellan äventyr. Då hände det mer substantiella grejer i och med att SL var med, vi slog någon tärning ibland och drev egna små agendor.

 

[Genesis]

Jag har nästan aldrig scener där alla rollpersoner är närvarande samtidigt. Individuell utveckling är vad som sker vid spelbordet. Det finns ingen grupp, och inget behov av mellanspel. Jag ogillar lite tanken att folk spelar fram ståry när jag inte är med. Jag behöver veta vad som sker med de andra rollpersonerna så att jag kan använda den informationen för eget spel.

 

[Rangertheman]

Jag har nästan aldrig scener där alla rollpersoner är närvarande samtidigt. Individuell utveckling är vad som sker vid spelbordet. Det finns ingen grupp, och inget behov av mellanspel. Jag ogillar lite tanken att folk spelar fram ståry när jag inte är med. Jag behöver veta vad som sker med de andra rollpersonerna så att jag kan använda den informationen för eget spel.

Intressant! Det är förmodligen så Fantasy Worlds skapare har tänkt sig att man ska spela, förutom att det finns en grupp. Men RAW ger den mer ramar och riktning än är tänkt som en enhet som rör sig framåt. Visst kör vi en del individuella scener vid spelbordet, men mer för att rollpersonerna ska täcka mer mark i sina kollektiva strävanden.

 

[Genesis]

Intressant! Det är förmodligen så Fantasy Worlds skapare har tänkt sig att man ska spela, förutom att det finns en grupp. Men RAW ger den mer ramar och riktning än är tänkt som en enhet som rör sig framåt. Visst kör vi en del individuella scener vid spelbordet, men mer för att rollpersonerna ska täcka mer mark i sina kollektiva strävanden.

Har ingen koll på Fantasy World, men är den PbtA? Apocalypse World är ju på det viset, inte tänkt (tror jag) att köras som en grupp som gör grejer tillsammans, utan som ett antal personer i samma genrella område som har mycket interaktioner, positiva och negativa, med varandra och med andra.

Det viktiga med att en sådan spelstil ska funka är bra klippning. Dels att inte spendera onödigt mycket tid på saker som inte drar ståryn framåt, och dels att se till att ofta klippa mellan de olika rollpersonerna så att ingen sitter sysslolös för länge. Däremot har jag inget alls emot att det är en hel del scener där min rollperson inte är med. Jag är ju investerad i berättelsen och vad som händer, så att observera de andra scenerna är halva nöjet.

 

[Rangertheman]

Har ingen koll på Fantasy World, men är den PbtA? Apocalypse World är ju på det viset, inte tänkt (tror jag) att köras som en grupp som gör grejer tillsammans, utan som ett antal personer i samma genrella område som har mycket interaktioner, positiva och negativa, med varandra och med andra.

Det stämmer att det är PbtA. Med två av grupptyperna, däribland den spelarna valde under spelpass 0, är tanken att köra som du beskriver ovan. De andra två grupptyperna är mer att de är tillsammans större delen av tiden. Efter de inledande spelpassen har de i och för sig tagit sig an ett uppdrag som gör dem mer till en av de kollektiva grupptyperna (lite tårta på tårta), så det känns inte fel att individerna just nu får stå tillbaka.

 

[Zeedox]

Jag brukar inte ha speciellt mycket utveckling i mina karaktärer, de är nästan alltid statiska. Däremot är det kul men utmanande att försöka fördjupa sig i dem! Det som ofta fungerar bra där tycker jag är duoscener - två rollpersoner, som står i fokus, och gärna en yttre händelse som ger dem något att prata om och interagera med.

Jag tycker dock det är svårt att få förutsättningarna för en sådan scen som spelledare. Har försökt sätta upp dem men inte alltid känt att det blivit något riktigt stoffigt för spelarna att prata om.

 

[entomophobiac]

Jag gillar tipsen i Skrômt, där det handlar om att ha saker att driva sin rollperson mot på ett rättså praktiskt plan. Om jag är alkoholist, låt säga, så behöver ju det påverka mitt spelande. Få tag i flaskan skapar problem för mina vänner. Då behöver jag konfrontera det och försöka jobba mot det på något sätt, eller anamma det och skapa större problem.

Behöver inte vara så allvarliga saker som alkoholism heller, tänker jag. Men just någonting att jobba för/mot som rollperson. Något att övervinna eller förvärra, men som inte nödvändigtvis tar överhanden utan snarare blir "färg" för rollpersonens utveckling.

 

[Rangertheman]

Jag tycker dock det är svårt att få förutsättningarna för en sådan scen som spelledare. Har försökt sätta upp dem men inte alltid känt att det blivit något riktigt stoffigt för spelarna att prata om.

Fantasy World har en "bond scene" som kan ingå i Long Rest. Den konstruktionen kanske kan bidra med inspiration?

 

[God45]

Ett tips är att spela samma karaktär i scenario av olika spelledare. Det är så vi gör med Delta Green agenter. De aktiva agenterna ligger i ett google doc och man spelar en av sina när de passar för scenariot/man vill.

Jag hade en agent som blev en fruktansvärd muterad cancerman i ett scenario men som höll käften om det. Så den karaktären bara dök upp när det passade för en spelledare och var en hemlig extra fasa inuti gruppen. Tills han räddade gruppen från ghouler (genom att absorbera dem med sina cancerkrafter) och gruppen mejade ner honom med automatvapen och eldgranater.