Transpiration för inspriation!
"Man har förstås stor nytta av miljöskildringar"
- 'Tis no-nonsense. Miljöskildringar är kanske det som påverkar mig i mitt spelledande mest. Varje scen i mina skrivna äventyr ska ha en beskrivning av sinnena; dofter, känslor, färger, smaker och ljud. Allt jag kan associera till. Jag - som förmodligen bara är knäpp - använder sedan de som en "atmosfär", som jag tar till mig för att kunna vidarebefordra till spelarna.
Om jag som SL inte kan "känna" hur en scen ser ut är det svårt att förmedla något till spelarna, genom det redan begränsade mediet; språket.
"när det gäller intrig, handling och dramatologi tycker jag att man ska ta det väldigt varligt med influationen från linjära berättarformer"
- Tittar du på film som är linjär? Kasst. Själv tittar jag alltid på filmer med dynamik och intressanta upplägg (nåja). Visst, film är i regel en början och ett slut, där ändtrådarna knyts samman, men det är i regel också rollspel. Hurvida det är linjärt eller inte ligger i vad läsaren/tittaren/deltagaren kan ta med sig från berättelsen, vilket innebär att det är olika för alla.
"Mycket cineastiskt; i sina bästa stunder kunde det ha blivit helt ok filmmanus, men såsom rollspelsäventyr var de tämligen ointressanta."
- Vet inte vad du har för definition på "cineastiska äventyr", men för mig är det inte alls förknippat med någon sorts statisk storyline. Tvärtom, ett upplägg av oändliga möjligheter inlindat i en känsla av konsekvens.
"Det går alltså knappt ens att låta sig inspireras av nedskrivna rollspelsäventyr."
- Där har du däremot något som brukar vara sjuhelvetes linjärt, påtvingat och rälsat.
"Så man får helt enkelt titta till de enskilda spelmoment man upplevt har fungerat som spelledare, vad man tyckt varit häftigt som spelare och improvisera resten."
- Så man börjar på noll och bygger från erfarenheten? Själv tycker jag om att ta genvägar - och i ett medium som rollspel finns det otaliga. Allt som man kan låta sig inspireras av; alla idéer, alla intryck, alla sinnesstämningar - de går att ta med sig till rollspelen. Ett rollspelande som enbart är byggt på tidigare erfarenheter av rollspelande låter i mina öron fnösktorrt och knappast någon grogrund för skräck, som till stor del utgörs av upplevelse från inlevelse från förmedlande från inlevelse från upplevelse.
"misslyckade försök till att vara rolig"
- I certainly hope so.
[color:red]- §era</font color=red>, som lyssnade på P.E.T.R.O.L genom inläggsskrivandet. Orbital rockar, The Orb är flummigare.
