inudge är en kul liten flashgrunka som man kan skapa musiksnuttar med. Komponera en liten trudelutt, vet ja, och posta en länk till din skapelse här i tråden!
Man har bara 16 beats på sig att komponera sin musiksnutt. Men du ställer själv in låtens BPM, och utifrån detta val bestäms hur många sekunder snutten kommer att vara.
Ett trick är därför att sakta ner takten och samtidigt komponera en tätare låt, om man inte känner något behov av fjärdedelsnoter. Såsom jag gör här:
Det är lite som dogmakonceptet, eller som smala indiespel; det handlar om att framföra sin idé och sin vision i ett koncist format, utan onödiga utvecklingar.
Men för den som vill leka med begränsade resurser och musik, och inte har en c64, rekommenderar jag GoatTracker. Så mycket trevligare än så blir det inte om man inte kör JCH-Editor på den riktiga gamla brödlådan.
Genom att sänka BPM får vi möjligheten att skriva två takter, där det minsta notvärdet blir åttondelar...
dvs, vi får mer tid att skriva musik men kan inte skriva så intrikata rytmer (den minsta enheten blir åttondelar istället för sextondelar).
Men Rising, återigen har ett av dina tips blivit HOT STUFF. Du äger så enormt att du borde få konstnärslön för resten av livet och en staty i Humlegården!
Om man vill ha ännu mer musikteori kan man kolla in här: notation på NE
Vill man få en förklaring av vad som händer på inudge rent musikteoretiskt av mig kollar man här:
Det Rising kallar "beats" är alltså sextondelar om vi betraktar hela fönstret som en takt. Om vi sänker BPM och betraktar hela fönstret som två takter betraktar vi varje "beat" som en åttondel.
Med enkel matematik uttryckt:
16/8=2
16/16=1
Musikläran förkunnar att en takt (givet att taktarten är 4/4, vilket ska tolkas som "fyra fjärdedelar i varje takt") kan innehålla en helnot eller
två halvnoter eller
fyra fjärdedelar eller
åtta åttondelar eller
sexton sextondelar
...eller någon kombination av de där som gör att takten innehåller lika många notvärden som taktarten anger att den ska. Tex är varken nio åttondelar eller femton sextondelar tillåtna i 4/4-takt.
(det finns också mindre notvärden men de skiter jag i just nu).
Musikteori i all ära, en fråga jag tycker är mer intressant att besvara är: hur i helvete kan det gå ihop att en jäkla bild (av tex en glad gubbe) i inudge också kan låta som utstuderad, fin musik? Min tioåring som lskar musik, men inte kan ett skvatt om teori och harmonilära eller nåt visade straxt upp en låt som lät helt ok – trots att han hade utgått från bilder när han gjorde musiken.
Då insåg jag hur lite jag kan om musik och hur mycket musik kan vara om man skiter i alla regler.
Asså, grejen är att om du tar ett gäng ljud och återupprepar dem rymiskt så får du musik. Jag behöver inte kunna någon musikteori för att lista ut det. Prova att bara slänga ut slumpvisa pluppar så får du se. iNudges slogan "everyone can make music" stämmer rätt väl. En slumpgenerator skulle kunna göra musik med det där programmet.
Mer musikteori: att det låter så "harmoniskt" beror på att alla toner är hämtade ur C-moll pentatonisk tonalitet. Dessa toner finns alltså tillgängliga:
C, Eb, F, G, Bb och C. En luring är att den lägsta raden är tonen Bb. Det innebär att man kan uppleva det hela som Bb-pentatonisk med tillagd sext (Bb, C, Eb, F, G) vilket ger andra stämningar än den mer vanliga mollpentatoniken.
Musikpedagogiken då? Jo, det här med att använda pentatonik som pedagogiskt redskap har musikpedagoger visat intresse för. En del ville att musikundervisningen skulle använda instrument som var ordnade efter den pentatoniska skalan. Carl Orff (ni vet, Carmina Buranas skapare) skrev en bok om musikundervisning där man använde tex gamelanklockor.
Från internet hämtar jag följande info om Orff (spoiler märkt eftersom den är lite musikpedagogiskt nördig och alltså inte så särdeles intressant):
"An outgrowth of the Schulwerk was the development of an instrumentarium on which students could express themselves rhythmically and melodically. Orff drew on the delicate, enchanting Indonesian gamelan orchestra and early African percussion for his diatonic and chromatic xylophones, glockenspiels, and metallophones. These are augmented by an arsenal of bells, hand drums, claves, resonator bars, jingle rings, temple blocks, shakers and other rhythmic noisemakers. The simple-to-play Orff instruments were designed to make the music-learning experience fun and exploratory, while helping develop motor skills. Children are taught to concentrate on repeated pulses and melodic patterns (ostinato), and improvisation is encouraged."
This site uses cookies to help personalise content, tailor your experience and to keep you logged in if you register.
By continuing to use this site, you are consenting to our use of cookies.
:
