Jag tror aldrig att jag medvetet har tilldelat kvinnliga spelledarpersoner förnedrande roller, inte i vuxen ålder i alla fall. Men nog har de varit frånvarande eller stereotypa. Jag har faktiskt ansträngt mig för att tilldela dem en större roll i mitt skrivande och rollspelande. Du som har läst mina konventsäventyr får avgöra huruvida jag har lyckats eller inte.
Men mycket är förstås en produkt av medvetenhet och erfarenhet så du gör helt rätt som skärskådar ditt eget agerande.
Själv har jag reflekterat över ett annat kardinalfel som jag gör mig skyldig till i mitt spelande och spelledande: jag betraktar kampanjer och äventyr som någon slags romaner och fantiserar ihop scener, händelser och personer. Även om jag inte öppet försöker påtvinga spelarna något så sitter jag med en massa orimliga förväntningar som ständigt kommer på skam. Nästa gång jag spelleder så ska jag försöka släppa på kontrollen och inte fastna i mitt fantasiland.