Nekromanti [Järn] Magi med japansk smak

[Krille]

Som fortsättning på tråden om fäktskolor i vilken jag började skissa på ett japan-hack av Järn, hur skulle ett magisystem se ut för att fånga känslan av feodala Japan?

Jag har en känsla av att det som behövs är en ny lista med andar att åkalla, kanske enligt någon gruppering. Färdigheterna Sejd och Wyrd behöver förmodligen byta namn. Men det är mest en magkänsla, eftersom min kunskap om magi i japansk folklore är begränsad till typ mediet i Rashomon – Demonernas Port, som åkallar mordoffrets ande, och ninjamullvadszombierna i Lone Wolf and Cub: White Heaven in Hell.

Så mina frågor är:

1) För er som vet något om ämnet, hur skulle det se ut i "verkligheten"?
2) För er andra, vad skulle vara coolt och kännas japanskt?

 

[Ram]

Allt har andar, kami. Berg, floder, träd, vindar, kanske borgar, broar och och skepp. Magi som handlar mycket om hur man endera dominerar eller förhandlar med diverse olika kamis för att få dem att göra som man vill skulle ge en väldigt rätt japansk känsla för mig.

 

[cogitare]

Något kring de japanska elementen kanske? Eld, vatten, jord, vind och void/ether. Kanske för klassiskt?

https://en.wikipedia.org/wiki/Five_elements_(Japanese_philosophy)

Cog.

 

[Krille]

Allt har andar, kami. Berg, floder, träd, vindar, kanske borgar, broar och och skepp. Magi som handlar mycket om hur man endera dominerar eller förhandlar med diverse olika kamis för att få dem att göra som man vill skulle ge en väldigt rätt japansk känsla för mig.

Det är typ sån som världsbilden är som standard i Järn: andar finns överallt, och magi är att förhandla med andar för att sluta en pakt med dem så att de gör något åt en. Så det kanske räcker med namnbyte från fornnördiska/mongoliska till japanska?

 

[LordTengel]

Det är typ sån som världsbilden är som standard i Järn: andar finns överallt, och magi är att förhandla med andar för att sluta en pakt med dem så att de gör något åt en. Så det kanske räcker med namnbyte från fornnördiska/mongoliska till japanska?

Min känsla är att det räcker väldigt långt, men jag är inte expert vare sig på japansk mytologi eller Järn.

Spontant undrar jag om inte vålnader har en framträdande roll i japanska myter också, men det kanske jag har drömt.

 

[zonk]

Är det för tidigt för att det ska dyka upp taoist/buddhistmunkar som slänger pappersbitar omkring sig, reciterar döheliga sutror, och viftar med stavar med ringar på, a la Chinese Ghost Story eller Inu Yasha? Eller fel stil? Annars är det en klassiker om du frågar mig. Flera konkurrerande trossamfund känns annars väldigt Japan, Shinto/andar vs Buddhism/sutror/boddhisatvas, osv.

En annan möjlig inspirationskälla är väl att ta å läsa a Journey to the West, där magin ofta bygger mer på taoism: genom att andas rätt kan man bli odödlig, iaf temporärt, och gudar eller de som stulit deras krafter glider runt på moln, eller hoppar över berg, eller förvandlar sin form, osv. Det är förvisso kinesiskt, men rätt mkt har ju trots allt flödat från Kina över till Japan. Storyn är ju på pappret om buddhism, men väldigt mkt av den faktiska content känns väldigt mkt folktro / taoism / whatever. Det där är ju en röra för övrigt.

 

[Krille]

Är det för tidigt för att det ska dyka upp taoist/buddhistmunkar som slänger pappersbitar omkring sig, reciterar döheliga sutror, och viftar med stavar med ringar på, a la Chinese Ghost Story eller Inu Yasha? Eller fel stil? Annars är det en klassiker om du frågar mig. Flera konkurrerande trossamfund känns annars väldigt Japan, Shinto/andar vs Buddhism/sutror/boddhisatvas, osv.

Det är egentligen inte för tidigt för något. Min plan är att inte ens nämna att det är Japan och definitivt inte när det är, utan bara låta nomenklaturen och illustrationer tala.

Jag är nämligen inte ute efter ett culture gaming-spel – inte för att det är fel med culture gaming, utan för att så fort någon gör ett Japanspel så blir det alltid culture gaming av det. Till och med när folk uttryckligen gör spel som ska vara action-filmiga (ja, jag tittar på dig, Sengoku) så kommer det in ett skitlass culture gaming av typen "om spelaren inte beskriver en korrekt bugning bör deras rollperson begå seppuku".

 

[DeBracy]

"om spelaren inte beskriver en korrekt bugning bör deras rollperson begå seppuku".

I mitt old school-D&D-hack så har jag löst det med ett save vs death helt enkelt.

 

[zonk]

I mitt old school-D&D-hack så har jag löst det med ett save vs death helt enkelt.

Save vs bugning!

 

[Rymdhamster]

Save vs bugning!

Det är väl snarare när man försöker undkomma situationen där man behöver buga helt och hållet?

 

[Krille]

Så, eh, tillbaks till magin.

 

[JJoghans]

Jag tänkte flera gånger när jag läste Järn att det fanns starka paralleller till feodala Japan, och jag tog flera influenser till min startkampanj från en tidigare L5R-kampanj. Funkar kanon!

Kul att du funderar i de här banorna!

De stora skillnaderna är väl kanske de detaljerade sociala strukturerna och det stora fokuset på ära (extremt grovt uttryckt). Det här går det att ösa skopvis ur.

 

[Ram]

Det är typ sån som världsbilden är som standard i Järn: andar finns överallt, och magi är att förhandla med andar för att sluta en pakt med dem så att de gör något åt en. Så det kanske räcker med namnbyte från fornnördiska/mongoliska till japanska?

Där ser man! Ja, det borde väl funka rakt av antar jag. Utan att veta hur det funkar i Järn så tycker jag väl mest att det ur min mycket populärkulturella vy vad gäller Japan skulle ge en bra känsla om man endera kommer in i samtalet med en kami som endera dominant eller underdånig (eventuellt utforskande om man är på liknande "nivå"). Vad brukar man göra med sina andar i Järn? Hur använder man dem?

 

[Cybot]

Jag kan nämna ett par olika magitraditioner.

Onmyodo
Synkretisk magitradition baserad på yin&yang, de fem elementen och kinesisk astrologi. Blandar vilt mellan taoistisk och buddhistiska tolkningar. Ska kunna förutsäga framtiden, blidka de dödas andar (eller skapa hämndlystna spöken, s.k. onryo), skapa tur eller otur och även kontrollera mindre naturandar.
Var i Japan monopoliserad av kejsarens hov då buddhistiska präster inte fick utöva divination..

Kotodama
Kotodama är en magi som baserar sig på Ordens kraft och inre spirituell kraft. Ord och vilja formar magin, men den inre själen och ens avsikter påverkade väldigt mycket Har man onda avsikter korrumperar ens kotodama det man försökte skapa/göra.

Det fanns också en folktro om kitsune-tsukai, häxor som mutade rävar att använda sina magiska krafter för att hjälpa häxan (rävarna blev dock efter ett tag alltid korrumperade och onda) samt kitsune-mochi (sejdliknande magiker som besatte rävar för att få deras magiska krafter).
Fanns också motsvarande som använde ormar på samma sätt.

 

[Rymdhamster]

Jag har inte heller någon stor kunskap om vad Japan har för traditioner och myter kring magi, men för mig känns det som att förutom pakter med andar/demoner så är symboler är väldigt viktiga; ord och skrifttecken besitter en egen kraft för de som känner till hemligheten bakom dem. På den vägen ser jag också att sakers "sanna namn" innehåller mäktig magi.

Men jag tänker också att det här är väldigt mycket koplat till individen; en symbol är bara kraftull i händerna på någon som i sig är kraftfull. Bara för att din granne grisbonden kan ditt namn betyder inte ett jota. Men om en demon eller häxa får reda på det, då kan du ligga pyrt till om du inte lyckas skaffa dig ett eget övertag.

 

[Krille]

Vad brukar man göra med sina andar i Järn? Hur använder man dem?

Varje ande kan ge ett antal effekter, typ "läka ett antal skador", "hjälpa till i fältslag", "visa en hemlighet", "tända en eld" och liknande. Vilka effekter en ande har varierar med ande: Eldens ande kan låta en eld flamma upp, hjälpa till vid styrkedåd, hjälpa till vid hantverk eller lysa upp ett område. Det är lite småflummigt vad effekterna innebär rent regeltekniskt, men ofta är det bonus på färdighetsslag eller extra T6 i förekommande slag. Väldigt sällan (läs: aldrig) är det eldbollar eller andra klassiska effekter.

För att få den effekten måste man först hitta anden. Det är lätt om det är en ande som man "känner" sen tidigare eller befinner sig på rätt plats där anden hör hemma, och kräver mer tid och är en utmaning om man inte gör det. Sedan måste man förhandla med anden i form av en social konflikt. Ju bättre konflikten går desto mer kan anden göra åt dig, och desto mindre kräver den i utbyte.

 

[Hans E Magnusson]

En mer klockren setting än fantasyjapan till Järn är svår att hitta kännas det som. Borde ju egentligen varit den i grundboken.

Det här blir nog det bästa du någonsin gjort krille

/lite pepp

 

[JJoghans]

Vad gäller magi, så tänker jag dra en parallell till din fäktningstråd. Jag kom nämligen att tänka på hur stridkonst traditionellt sett används tillsammans med kroppens kraftcentra, och därför kan liknas vid en fysisk form av magi. Man talar ofta om "Chi" (i kinesiskan "Qi"); en spirituell kraft som man tänker sig kan kanaliseras för att utföra stordåd. I viss manga-litteratur kan den t.o.m. bli så mäktig att den bokstavligen korsar gränsen till magi; kombatanterna flyger i bästa Hong Kong-stil, använder chi blasts, osv.

Nu vet jag ju förvisso inte hur grandiost du vill göra det här...

 

[Kuma]

Vad gäller magi, så tänker jag dra en parallell till din fäktningstråd. Jag kom nämligen att tänka på hur stridkonst traditionellt sett används tillsammans med kroppens kraftcentra, och därför kan liknas vid en fysisk form av magi. Man talar ofta om "Chi" (i kinesiskan "Qi"); en spirituell kraft som man tänker sig kan kanaliseras för att utföra stordåd. I viss manga-litteratur kan den t.o.m. bli så mäktig att den bokstavligen korsar gränsen till magi; kombatanterna flyger i bästa Hong Kong-stil, använder chi blasts, osv.

Nu vet jag ju förvisso inte hur grandiost du vill göra det här...

Det här med ki var någonting som jag också kom att tänka på direkt. Ki ingår ju som traditionell komponent i allt från kampsports-sammanhang (ki-ai) till healing (rei-ki).
Att, med hjälp av sin egen inre energi eller genom att kanalisera världsenergin, utföra övermänskliga bedrifter borde väl kunna gå in under någon sorts magi.
Här i verkliga världen tycker i alla fall jag att det är en massa hokus pokus ;-)

 

[JJoghans]

Att, med hjälp av sin egen inre energi eller genom att kanalisera världsenergin, utföra övermänskliga bedrifter borde väl kunna gå in under någon sorts magi. Här i verkliga världen tycker i alla fall jag att det är en massa hokus pokus ;-)

Ja precis. Det var ungefär dit jag ville komma.