Nekromanti "Ja finns det?"

[Sodivra]

Re: Men

OK det där kan nog stämma. Men vad händer om spelarna underminerar hela storyn genom att komma på saker som itne alls var tänkt? Hur "räddar" man det? Måste man vara Robert Broberg i kreativt tänkande för att klara det eller finns det några enkla handgrepp att använda sig av?

/Niklas som inte har koll på det här och bara försöker orientera sig för att se om SC blir ett samberättarspel eller ej

Jag har ingenting tänkt när jag spelleder. Jag tänker ut saker som kan hända, men inget som behöver hända, så där är det inga problem att bejaka och låta spelarna göra som de vill. Det är ett sätt att göra det på.

Hur mycket vill du göra spelarna delaktiga? Hur mycket är du redo och sugen på att improvisera? Ifall du bara bollar över frågor till spelarna ibland så kan du absolut hålla dig till ett manus och sedan låta spelarna pynta det eller hitta en alternativ väg.

Ifall du går ett steg längre och låter spelarna beskriva resultatet av deras handlingar och påverka storyn på det sättet så kan det hända att du får ändra på dina planer.

Det här är ju en färdighet som kan tränas, som vilken annan. Du kan öva dig på att bli mer flexibel, smidig och trygg i att hantera det oväntade.

Två tips som kommer spontant till mig...
- Pröva lite andra modeller för att förbereda spelmötet
- Läs Play Unsafe (igen!)

 

[Krille]

Re: Men

OK det där kan nog stämma. Men vad händer om spelarna underminerar hela storyn genom att komma på saker som itne alls var tänkt? Hur "räddar" man det?

På precis samma sätt som man "räddar" ett normalt äventyr när spelarna drar fram något ur hatten som man som spelledare inte tänkte på. Antingen rullar du med och det blir awesome, eller så försöker du tvinga spelarna tillbaka på rälsen igen och det blir bara pissljummen Chango i smutsiga glas av det.

Jag är djupt övertygad om att du redan har räddat ungefär femtielva miljoner tradäventyr när spelarna gjort något du inte hade räknat med. Gör på samma sätt.

 

[Niklas73]

Re: Men

Efter ett dygns funderande tror jag ändå att jag väljer alternativ ett och låter spelarna kunna påverka delar men inte ett fullständigt samberättande. Men det här har varit en mycket värdefull tråd och samberättande ska jag testa vid tillfälle.

 

[Rickard]

Hur skulle du sammanfatta konventionerna i en text som jag kan ta till mig lätt (se det som att du skriver till en potentiell spelare som bara lirat trad)?

Lyssna på det första avsnittet. Det är så jag förklarar konventionerna för nya spelare på konvent. På GothCon nu så spelade jag InSpectres för en grupp som bara spelat tradspel förut. Jag körde övningen som jag nämner i avsnittet och förklarar på mina tre verktyg efter övningen och exemplifierar med det som uppkom under övningen. De spelarna var assköna och hittade på saker men framförallt spann vidare på varandras påhitt och dessutom hittade på egna utmaningar. Jag skämtade om att jag behövdes knappt som spelledare. Detta med tradspelare. Spelaren jag aldrig mött tidigare.

Ett av mina bättre spelpass på konventet. De fick väldigt mycket beröm av mig efter spelpasset.

/Han som var otroligt upprymd en stund efter det lyckade spelmötet

 

[Rickard]

Re: Välja

Kan man VÄLJA samberättande eller inte samberättande och behålla spelet som det är? Om jag kör med ett gäng 10 åringar tror jag samberättande kan bli lite fel (se w176 inlägg nedan om elefanter) men med 30 åringar kan det funka. Jag skulle vilja kunna välja men går det?

Skriver du StarChallenge med tioåringar som målgrupp?

Skriv ditt spel som du är van att spela. Att spela med samberättande eller spelarinflytande eller vad man nu vill kalla den princip där en del av spelledarens område går över till spelarna kräver en annorlunda planering, både scenariomässigt, berättarmässigt och regelmässigt.

Varför ska du skriva ett spel till en spelstil du inte känner till? Det var inte vad du efterfrågade i trådstarten, annars hade du fått detta svar istället för mitt första.

/Han som har spellett tolvåringar med den här spelstilen

 

[solvebring]

Re: Välja

Nu har jag inte följt alla inlägg men jag håller med Han här. Skriv spelet som du vill att det ska vara och som du vill spela det.

Det här med spelarinflytande, samberättande och så kommer lika gärna an på spelgruppens egen spelstil som spelet i sig. Med andra ord, har du inte tänkt skriva ett spel som präglas av de här sakerna för att det är det du vill skapa och spela så gör inte det. Vill folk sedan spela ditt spel med den sortens tekniker så kommer de att göra det. Det är upp till dem själva.

Alternativt, du skriver spelet som du vill att det ska vara, sedan skriver du lite tips på tekniker och sådant i spelledarkapitlet om du känner att du vill upplysa dina kunder om fler sätt att spela än just det som spelet är skrivet med från början.

Själv applicerar jag samberättande och spelinflytande som jag vill, efter spel, behag och spelgruppen jag spelar med. Det betyder inte att jag låter spelarna influera allting hela tiden (om inte spelet är ett sådant spel). De influerar saker när jag som spelledare, så att säga, "Bjuder in dem". Ibland frågar jag "Ja, finns det?", ibland säger jag "du får spela den här SLP:n", ibland säger jag "vad händer då?" och "hur gör du då?" ... men inte alltid. En del spelgrupper vill ha mycket inflytande och då bjuder jag in dem så mycket jag kan. En del vill inte ha det och då bjuder jag bara in dem då och då.

Gruppen jag spelar Fantasy! med nu är mycket traditionell. Den består av två erfarna men väldigt, väldigt tradiga spelare som mest bara spelat svensk trad och inte så mycket annat, och en nybörjare. De vill inte ha så mycket att säga till om, de trivs bäst med gamla godingar som dolda slag, SL tar kommando osv. Så dem bjuder jag mest in när de ska utföra handlingar: "Hur gör du?" - "Wow! Vad händer då?" - "Wow! Hur dödar du x?", och när de frågar saker om föremål, omgivningar och personer där jag inte redan har något färdigt eller då jag känner att jag vill jobba tillsammans med dem hellre än att ta kommando: "Ja, finns det?" - "Är det så? Säg det du." Osv.

Edit: Oavsett så improviserar jag i regel, i alla fall till större delen, vilket gör att jag liksom Arvidos har en del prylar som skulle kunna hända, men ingenting spikat, vilket gör en mindre känslig för andras inflytande, vilket är bra som man nu tänkt samberätta. ... Om man ändå, när det kommer till kritan, vill kontrollera scenariot själv finns det ingen mening med att samberätta.