Jag älskar noir - ska jag köpa Noir?

[monkiBonki]

Hepp!

TL : DR Vikket spel ger bästa noir-känsla, och varför? Jag vill sjunka ned i en postkrigsvärld à la Black Dahlia, Den Tredje Mannen och liknande.

Efter 30+ års speluppehåll är jag uppe på hästen igen. Redan när jag lirade förra gången i tidiga tonår så var jag frälst på film noir, neo eller ej. Men inom genren är post 'kriget' oavsett första eller andra, vad som får mig att tappa begrepp om tid och rum. Med sina fantastiska kläder, släpiga voice over, mysterier med oväntade historievändningar (nåväl..), hårdkokta detektiver, femme fatale, korrupta poliser; ja, på det hela taget en korrupt värld där allt är smutsigt på något vis, det är vad som höjer sig över genren i gemen.

Tänk LA confidential, Black Dahlia (och annat skrivet av Ellroy), Devil in a blue dress, Angel heart och Babylon Berlin (som jag tom 'tjyvser' innan min fru ifall hon inte behagar ta sig tid vid släpp - såå tookigt bra!) Men även 'original' som Den tredje mannen, Double indemnity och The Big Sleep räknas in, och är det Marlowe's theme eller Ascenseur pour l'échafaud i spellistan får jag ståpäls. Där har ni bilden.

Nå, nu vill man ju förverkliga drömmen och även få sänka sig ned i den känslan per rollspel - men vad ska man spela? Efter lite lirkande med DuckDuckGo hittar jag ett antal titlar där Noir verkar stå ut. Men även A Dirty World, Dirty secrets, Secrets & Lies och The Big Crime dyker upp - decisions, decisions..

Någon som testat något/ra av spelet, finns andra som jag missat? Någon som gillar samma setting och kan säga om något/ra av spelen levererar? Det var ju ett tag sen som Noir kom ut, håller det? Finns det några av spelen som har kvalitéer men inte håller i sin helhet, värt att läsa för att implementera i andra spel? Pengar finns men livet är för kort för dåliga rollspel.

Tjing! // Apan

 

[Genesis]

Du vill definitivt kolla in Nerver av stål. Och det säger jag inte bara för att det är jag som skrivit det. Men jag kan garantera att inget spel ger hälften så mycket Noir-känsla som det spelet. Den engelska översättningen gjord av Catherine Ramen (länk finns om du bläddrar ned lite) är lite utökad och eventuellt bättre förklarad (reglerna är dock samma). Svenska utgåvan har dock roller och högläsningstext på svenska. Båda versionerna är gratis i PDF. Svenska versionen kan köpas från Lulu.

Det som gör det annorlunda än andra noir-spel:

• Endast en huvudperson. Hur många noir-filmer har du sett där en hel drös med folk springer runt och löser mysterier?
• Allt berättande sker i voiceover-monolog.
• Regler för bakgrundsmusik.
• Ett enkelt dokumentationssystem som håller koll på alla lösa trådar så att du kan vara säker på att få en tajt berättelse.
• Allt som sägs runt bordet under scenerna är berättande och dialog. Noll regelsnack i spel (den minimala mekaniken är baserat på spelkort och handgester).
• Hayes-koden inbyggd i spelet. Filmcensur à la 1940-tal!

EDIT: Det finns ett par AP-videor där Cat lirar spelet på The Gauntlet.

Den första:

Den andra:

Den andra är nog lite bättre, vad jag minns.

 

[dancodan]

Vi hade riktigt roligt med Noir, jag rekommenderar det spelet till 100%.
Dom har släppt det på PDF nu med tror jag, så du kan ju börja med den ifall du vill tjuvkolla lite.

https://webshop.helmgast.se/noir/

 

[Sömniga Isaac]

Vi hade riktigt roligt med Noir, jag rekommenderar det spelet till 100%.
Dom har släppt det på PDF nu med tror jag, så du kan ju börja med den ifall du vill tjuvkolla lite.

https://webshop.helmgast.se/noir/

En fråga då jag och en till börjat kika på Noir, vad var det som gjorde att ni hade riktigt kul med spelet i gruppen? Vad är spelets styrkor respektive svagheter?

 

[Mogger]

En fråga då jag och en till börjat kika på Noir, vad var det som gjorde att ni hade riktigt kul med spelet i gruppen? Vad är spelets styrkor respektive svagheter?

Dock så är Noir snarare Film Noir + Kult. Bara så man är medveten om det. Annars är det är ett gediget spel. Dramafokuserat men med en hel del crunch.

 

[Gabrielle de Bourg]

• Hayes-koden inbyggd i spelet. Filmcensur à la 1940-tal!

Som filmvetare och cineast med kärlek för äldre film med en soft spot för klassisk Noir vill jag bara hälsa att detta är fullkomligt genialt.

Nu blir jag sugen på att använda denna mekaniken för att göra fler spel i genren av klassisk Hollywood. Vore jätteroligt att till exempel göra "Universal/Val Lewton-skräckis". Behöver oavsett verkligen spela Nerver av stål!

 

[Jimmy]

Dock så är Noir snarare Film Noir + Kult. Bara så man är medveten om det. Annars är det är ett gediget spel. Dramafokuserat men med en hel del crunch.

Det Måns sa.
Värt att testa.

 

[dancodan]

En fråga då jag och en till börjat kika på Noir, vad var det som gjorde att ni hade riktigt kul med spelet i gruppen? Vad är spelets styrkor respektive svagheter?

Man spelar karaktärer med nackdelar och svagheter. En sunkig privat detektiv med kass pump, en avdankad bartender med tungt beroende och liknande. Karaktärerna känns levande tack vare sina nackdelar. De är underdogs i en korrupt stad.
Känslan av Noir infann sig direkt för oss, kanske mycket tack vare de målande beskrivningarna i boken och att vi alla älskar den settingen.

Regelsystemet föll oss i smaken väldigt mycket eftersom det inte är så simplifierat som många moderna spel försöker göra. Man har lite attribut + färdigheter som ska kombineras på ett ganska charmigt sätt i min mening.

Svagheten skulle jag säga är stridssystemet som kan bli tungrott de första sessionerna. Det är egentligen ganska snabbt och flytande men det krävs att man testat det några gånger först. Det handlar lite om resurshantering med sitt initiativ. Jag personligen älskar det men jag vet att alla rollspelare inte är inne på taktik och val i samma utsträckning som jag.

Det har en övernaturlig ådra, men den bortsåg vi ifrån. Inte för att vi inte gillar det utan mest för att de äventyr vi skapade var 100% noir.

 

[Lupus Maximus]

Jag skulle nog säga att Noir är mer Neo Noir än Film Noir.

Regelmekaniken kan hantera Sin City out of the box (i alla fall filmen, då jag aldrig läst serietidningarna). Så vill man inte att någon skall vara tålig som Marv behöver man nog se till att fånga upp att ingen spelare ger för stort fokus åt det hållet. Men det är ett flexibelt system, så vill man ha en bunt kontorsarbetare som inte kan slå sig ur en våt papperspåse, men är experter på sina områden, så är det inga problem. Och gillar man eldstrider så kan kulorna och tomhylsorna hagla utan att det tar en evighet att spela igenom. Båda är nog en stor del av anledningen varför nya NeoTech har en variant på systemet.

Den medföljande settingen är en dystopi, mem skriven mer från känslan, vilket gör att det går att köra på flera olika sätt (dvs vad som egentligen finns efter att man skrapar på ytan). Det kan vara en drömsk värld, där anledningen till att stadens exakta storlek och invånarantal inte anges är för att den ständigt skiftar. Det kan vara att Sandukar och imperiet är en av de bubblor som omnämns i Kult (i alla fall i 1:a utgåvan), eller att det fysiskt ligger i helvetet. Eller att den funkar som våran värld och allt ev. övernaturligt bara är skrock, men inte använder en historisk plats för att slippa diskussioner vid spelbordet om hur det var egentligen.

Jag sitter själv med en hög böcker om Weimar-republiken bredvid mig, och om jag skulle köra något Noir-aktigt i 20-talets Berlin så skulle rollspelet Noir vara ett av de troligaste alternativen som regelmotor.

Nerver av stål tillhör indie/samberättarspelen. Så jag tycker inte att de två på något sätt konkurrerar med varandra. De täcker två helt olika områden, och gillar man båda spelstilarna skall man helt klart titta på båda

 

[Mogger]

Den medföljande settingen är en dystopi, mem skriven mer från känslan, vilket gör att det går att köra på flera olika sätt (dvs vad som egentligen finns efter att man skrapar på ytan). Det kan vara en drömsk värld, där anledningen till att stadens exakta storlek och invånarantal inte anges är för att den ständigt skiftar. Det kan vara att Sandukar och imperiet är en av de bubblor som omnämns i Kult (i alla fall i 1:a utgåvan), eller att det fysiskt ligger i helvetet. Eller att den funkar som våran värld och allt ev. övernaturligt bara är skrock, men inte använder en historisk plats för att slippa diskussioner vid spelbordet om hur det var egentligen.

Jag sitter själv med en hög böcker om Weimar-republiken bredvid mig, och om jag skulle köra något Noir-aktigt i 20-talets Berlin så skulle rollspelet Noir vara ett av de troligaste alternativen som regelmotor.

Medhåll! Det är väldigt enkelt att ersätta miljön med vilken 40-talsstad som helst.

Nerver av stål tillhör indie/samberättarspelen. Så jag tycker inte att de två på något sätt konkurrerar med varandra. De täcker två helt olika områden, och gillar man båda spelstilarna skall man helt klart titta på båda

Det gör dock Noir också. På ett helt annat sätt förvisso, men SL-kapitlet (som är oerhört välskrivet och bra) är Story Now 101.

 

[Christoffer]

Dirty Secrets!

 

[Lupus Maximus]

Det gör dock Noir också. På ett helt annat sätt förvisso, men SL-kapitlet (som är oerhört välskrivet och bra) är Story Now 101.

Personligen ogillar jag mellanläget mellan Story Now och Trad som många "moderna" spel har. Jag kör nästan uteslutande sandboxade trad-spel, och sedan gör utflykter till samberättarspelen (Utpost är min absoluta favorit, men spelat andra också). Men Noir kan jag lätt föra in till hur jag ändå spelleder, genom att bara begränsa vad man kan göra med ödespoängen. Medans de som vill ha hög samberättarmakt för spelarna kan köra mer fullt ut på de punkterna.

Noir spänner över ett rätt brett spann i det avseendet. Men jag skulle ändå påstå att Noir och Nerver av stål inte överlappar.

 

[Christoffer]

Personligen ogillar jag mellanläget mellan Story Now och Trad som många "moderna" spel har. Jag kör nästan uteslutande sandboxade trad-spel, och sedan gör utflykter till samberättarspelen (Utpost är min absoluta favorit, men spelat andra också).

Nu kanske det inte är det du menar, men så det inte rörs ihop: Story now och samberättande i den mening det brukar användas här, som i spelares möjlighet att påverka fiktionen genom mer än sin karaktärs handlingar typ, har ju väldigt lite om ens något med varandra att göra. De kan ju samexistera men det ena förutsätter inte det andra.

 

[monkiBonki]

(Något OT så moderatorn månde flytta eller stryka om så önskas. Kan starta ny tråd ifall behov/underlaget finns)

Hmm.. Story now, trad, sandboxande, samberättande, indie; nu yr här termer högt över mitt huvud.

Några snabba forumsökningar senare så vet jag inte om jag är klokare. Duckduckgo däremot hittar Wikipedia som i sin tur berättar att Marv (se post ovan) är en figur i Sin City. Jag såg filmen för 2 eoner sen så det minns jag inte, men snabbt hade jag några meningar som gav mig förklaring/sammanhanget - gott! 'Trad'? - not so much.

Var finns den tråden som radar upp rollspelsteoretiska begrepp och beskriver dem med några meningar? Ska man som läsare snabbt kunna flyta vidare i en text efter att man stött på en okänd term är det ogörligt att lusläsa några forummil 'definitionskrig' fördelat över en knippe trådar (som egentligen handlar om något annat) bara för att få en vag uppfattning. Onödigt krångligt, men även esoteriskt om ni frågar mig. De flesta behöver inte tre trådmil eller ännu hellre tre artiklar specifikt på ämnet för att förstå vad som avses på en översiktlig nivå.

Så, har jag missat någon källa på forumet? Finns ingen funderar jag på ifall jag ska starta en tråd där man kan 'komma överens' om en kort orienterande beskrivning av termer? Jag kan ta på mig att vara redaktör (ergo inte författare) för 'ordlistan'.
// Apan

 

[monkiBonki]

Dirty Secrets!

Kan du beskriva det lite närmare, på vilket/a sätt det höjer/skiljer sig från de andra spelen i tråden (eller ytterligare andra 'noir-spel'), hur/vad var din spelupplevelse?

 

[Genesis]

(Något OT så moderatorn månde flytta eller stryka om så önskas. Kan starta ny tråd ifall behov/underlaget finns)


Hmm.. Story now, trad, sandboxande, samberättande, indie; nu yr här termer högt över mitt huvud.


Några snabba forumsökningar senare så vet jag inte om jag är klokare. Duckduckgo däremot hittar Wikipedia som i sin tur berättar att Marv (se post ovan) är en figur i Sin City. Jag såg filmen för 2 eoner sen så det minns jag inte, men snabbt hade jag några meningar som gav mig förklaring/sammanhanget - gott! 'Trad'? - not so much.


Var finns den tråden som radar upp rollspelsteoretiska begrepp och beskriver dem med några meningar? Ska man som läsare snabbt kunna flyta vidare i en text efter att man stött på en okänd term är det ogörligt att lusläsa några forummil 'definitionskrig' fördelat över en knippe trådar (som egentligen handlar om något annat) bara för att få en vag uppfattning. Onödigt krångligt, men även esoteriskt om ni frågar mig. De flesta behöver inte tre trådmil eller ännu hellre tre artiklar specifikt på ämnet för att förstå vad som avses på en översiktlig nivå.


Så, har jag missat någon källa på forumet? Finns ingen funderar jag på ifall jag ska starta en tråd där man kan 'komma överens' om en kort orienterande beskrivning av termer? Jag kan ta på mig att vara redaktör (ergo inte författare) för 'ordlistan'.
// Apan



Vi menar definitivt inte att vara exkluderande, även om det naturligtvis blir så. Diskussioner om rollspel har pågått på det här forumet under väldigt lång tid. Själv firade jag 20 år på forumet nyligen. Det är oundvikligt att en hel del jargong uppkommer. En gång i tiden gjorde vi ett försök till en ordlista, men någonstans på vägen försvann det. Men, som sagt, det är inte vår mening att exkludera folk eller använda jargong för sin egen skull. Det är något som tillkommit för att underlätta kommunikationen, inte försvåra den! Hoppas att du inte blir för bortstött av detta, för vi gillar när det kommer nytt folk.


Jag ska göra ett försök att förklara termerna du nämner:


Story Now: Det här är den svåraste termen. Den har sin grund i rollspelsteoribygget The Big Model, av Ron Edwards. Det här är ett ganska rejält härke av teori att ta sig igenom. Är du intresserad så hittar du originaluppsatsen här, men betänk att det bara är en del av hela teoribygget. Men för diskussionen räcker nog att säga att det är ett sätt att spela rollspel där man vill ha rollpersoner som skapar en berättelse under spel (i motsats till en förplanerad berättelse). Vad "berättelse" betyder här är lite specifikt, och grundar sig på dramaturgen Lajos Egris teorier. Men det är mindre viktigt för den här diskussionen. Tänk "Story Now = ge intressant ståry som inte är förplanerad".


Trad: Förkortning av "Traditionellt rollspel". Urtypen av ett tradrollspel är gamla Drakar och demoner. Tradrollspel har en spelledare, begränsat spelarinflytande (spelarna kontrollerar sina rollpersoner, men kan inte hitta på saker i spelvärlden), grundegenskaper, färdigheter och stridssystem. Inte så att ett spel måste ha allt detta. Ju mer spelet är likt Drakar och demoner '91 (eller annan gammal version), typ, desto mer av ett trad-spel är det.


Sandboxande: En sandbox (ibland sandlåda) är en förberedd bit spelvärld som rollpersonerna kan utforska på egen tid och eget bevåg. Det finns inget färdigt scenario att följa, utan istället mest platser, folk, monster och liknande. Spelarna interagerar med förberedelserna, men har ingen "snitslad bana" från spelledarens håll.


Samberättande: Lite som det låter. Man berättar en historia tillsammans. Samberättande karaktäriseras av att spelarna har stor mängd makt i spelet, utöver sina rollpersoner. Jag kan hitta på personer, platser, saker i spelvärlden. I ett samberättande mysterielösarspel som Nerver av stål så finns det ingen färdig lösning på mysteriet. Ingen vet i förväg vem som är mördaren; det är något som kommer att visa sig under spel. Många samberättarspel saknar helt spelledare (Nerver av stål är ett sådant), medan andra har en spelledare som dock delar mer på makten över spelvärlden än vad som är brukligt i trad(itionella )spel.


Indiespel: Från början var detta en term på rollspel skrivna och publicerade av en ensam författare, istället för av ett förlag eller liknande. Termen har glidit över i betydelse till den typen av spel som tenderar att publiceras på detta sätt: Små, berättelsefokuserade spel, oftast med begränsad eller ingen spelvärld, med lite annorlunda spelmekaniker jämfört med de traditionella spelen. Används generellt som motpol till "trad". Tradspel är breda och "normala", indiespel är små och "udda", typ.


Hoppas att det hjälper! Tveka inte att säga till eller fråga oss på forumet. De här termerna hjälper oss som sagt att kommunicera med varandra, men skapar tyvärr en barriär för folk som inte är insatta.


 

[God45]

Vill du spela noir så är rekomendations ordningen:

1: Nerver av stål - Magiskt bra på att vara som noir film. Det är väldigt indie och kräver en hel del från spelarna. Men fan vad bra det är.

2: A dirty world - Mer traditionellt men med mekanik som helt och hållet kretsar kring karaktärernas moral och deras förfall. Inte lika bra som Nerver av stål, men inget noir spel kommer vara det.

3: Shadowrun - Är ett idiotiskt spel om cyborg alver, men det har en massa film noir material som är bättre än det borde vara.

Jag hade inte rekomenderat noir. Settingen är weird och ganska ocharmig medan systemet är långsamt och klunkigt.

 

[Sömniga Isaac]

3: Shadowrun - Är ett idiotiskt spel om cyborg alver...

Jag måste bara inflika, även om det är OT, att det här var den kortaste, mest precisa beskrivningen jag någonsin sett av SR och då gillar jag ändå spelet. Men det här var verkligen en klockren beskrivning.

 

[God45]

Jag måste bara inflika, även om det är OT, att det här var den kortaste, mest precisa beskrivningen jag någonsin sett av SR och då gillar jag ändå spelet. Men det här var verkligen en klockren beskrivning.

I fucking love Shadowrun. Men jag spelade en alvisk sniper camgirl med kodnamnet ”Money$hot” och det var inte ens top 10 dummaste karaktären jag sett i en Shadowrun grupp! Det är ett spel som vet vad det är.

 

[monkiBonki]



Vi menar definitivt inte att vara exkluderande, även om det naturligtvis blir så. Diskussioner om rollspel har pågått på det här forumet under väldigt lång tid. Själv firade jag 20 år på forumet nyligen. Det är oundvikligt att en hel del jargong uppkommer. En gång i tiden gjorde vi ett försök till en ordlista, men någonstans på vägen försvann det. Men, som sagt, det är inte vår mening att exkludera folk eller använda jargong för sin egen skull. Det är något som tillkommit för att underlätta kommunikationen, inte försvåra den! Hoppas att du inte blir för bortstött av detta, för vi gillar när det kommer nytt folk.


Jag ber om ursäkt, jag hade nog en lite 'skarp' ton, inte min mening och jag är tacksam för din hjälp. Det sagt så är jag helt med dig: terminologin är där för att kunna kommunicera bättre men jag tror att du sätter fingret på problemet när du skriver att du spenderat "20 år på forumet" - man blir lätt blind/bygger (med andra) en liten men komplex värld.

Jag har naturligtvis suttit i samma stol själv. I min 'ungdoms glada dagar var jag insnöad i en trång intressesfär' och fick frågor av en 'inkomling' (för man försöker just 'komma in') om begrepp/fenomen. Först hänvisade jag till en lång och 'akademisk' artikel och fick svaret "eller hur.." (jag utläste det som "men orka!") Så jag försökte ge svaret själv och helt plötsligt insåg jag att jag inte helt tydligt kunde förklara ganska enkla koncept. 'Inkomligen' såg lite tveksam ut till mina svajiga och inte alltid helt kärnfulla svar. Jag bad att få återkomma.
Jag sökte upp polarn, diskuterade problemet och - lo and behold - vi hade inte alltid gemensam syn på begrepp( duh!..) Men vad vi hade gemensamt var att vi inte kunde förklara essensen utan att det blev krångligt, precis som hela den ständigt svällande kanon vi själva över tid plågat oss igenom.

Vi fick backa tillbaka. Istället för (ett förvirrande försök till) en abstrakt definition blev det en kärnfull förklaring för lekmän kryddade med exempel. Sedan med refererenser till mer (långa och komplicerade, looking at you Ron Edwards) djuplodande källor för den som kände behovet. Det blev bättre. Mycket bättre. Nu visste inkomlingarna vad vi pratade om och kunde bättre delta i gemenskapen. Men det blev även bättre för oss då vi fick en mer objektiv, bättre och i vissa fall annan förståelse av begreppen, trots att vi 'hade koll' på dem. Lesson learned.

Trad[, även 'tradrollspel']: Förkortning av "Traditionellt rollspel"
Urtypen av ett tradrollspel är [tex] gamla Drakar och Demoner. Tradrollspel har en spelledare och begränsat spelarinflytande; spelarna kontrollerar sina rollpersoner, men kan inte hitta på saker [själv] i spelvärlden. [Spelarna] har även grundegenskaper och färdigheter, [det finns även ganska detaljerade] stridssystem [då strid ofta är ett centralt koncept inom tradrollspel]. Inte så att ett spel måste ha allt detta. [Men man kan säga att ] ju mer spelet är likt Drakar och demoner '91 (eller annan [äldre] version), desto mer av ett trad[roll] spel är det.
[Här kan man läsa mer på LÄNK, LÄNK och LÄNK]



Jag tycker att din förklaring av trad är väldigt bra (så långt jag förstår konceptet), ganska grovkornig (låg abstraktion) men lätt att förstå, kort och koncist fångas essensen. Du förtydligar konceptet med 'exempel' men även understryker att de beskrivna villkoren (begränsad påverkan av världen, grundegenskaper, färdigheter etc) inte måste uppfyllas för att det ska kunna hänföras till trad, och du ger en referens för ett typ-trad som referens (DoD).

Jag har editerat din beskrivning men bara för att visa på hur det skulle kunna se ut i en 'ordlista'. Tycker du att det är OK skulle jag vilja norpa den för att använda som en grodd i en tråd (värt ett försök iaf). Naturligtvis ska du få skriva om/till/bort som du vill men förklaringen kommer även vara öppen för evolutionen.

Vad sägs? // Apan