Evil is a point of view
Som flera redan skrivit nedan så är den vanliga rollpersonen omoralisk och drar sig inte att utföra de mest avskyvärda handlingar i "godhetens", "Erfarenhetens(XP)", och det heliga "Pengabegärets(innebär även magiska föremål) namn".
Men visst går det att göra intressanta "onda" rollpersoner. Vad man vill undvika är en Jason som går in på ett världshus och dödar och våldtager alla. Att en sådan rollperson skulle leva under en lång tid är föga troligt.
Men att rollpersonen är en kultist till en dunkel religion vars mål är skrämmande för de flesta får troligtvis inte honom att känna sig diabolisk. Man bör istället skapa rollpersoner med starka drivande krafter och åsikter (exempelvis att alla Daak kyrkor skall brännas, och religionen skall utplånas från Mundanas yta). Trots fundementalistiska åsikter och kanske en hög grad av galenskap så borde detta inte göra rollpersonen fullkomligt dum i huvudet (om man svurit att förgöra Daak religionen så rusar en intelligent person INTE till närmaste kyrka och tuttar på, då får han stora problem eftersom det knappast går obemärkt förbi. Att istället skapa allianser (hur bräckliga de än må vara) med fiender till Daak och försöka få upp de missnöjdas röster i samhället för att slutligen få nog makt att ta strid emot religionen är nog ett smartare tillvägagångssätt).
Exemplet nedan om den som rusar in på världshuset och hackar vilt är ju skrämmande.. skrämmande på dåligt rollspelande.. låter mer som en flumm grej.. För vad var egenteligens hans motiv med det hela?. Räknar han med att han skall komma undan med det.
Nä det kan vara kul att spela rollpersoner som går emot den vanliga strömmen av heroiska och goda Herkules (Tänker på serien på TV 3 och inte den mytologiska Herkules som inte var särskilt god) typer som slår ner skurkar tanklöst i ondskans namn.
Men som sagt, rollpersonens personlighet och ideologi förklarar det mesta. Sedan är det ju omvärlden som bedömer om han är ond eller god.
Only dead fish float with the stream.
Som flera redan skrivit nedan så är den vanliga rollpersonen omoralisk och drar sig inte att utföra de mest avskyvärda handlingar i "godhetens", "Erfarenhetens(XP)", och det heliga "Pengabegärets(innebär även magiska föremål) namn".
Men visst går det att göra intressanta "onda" rollpersoner. Vad man vill undvika är en Jason som går in på ett världshus och dödar och våldtager alla. Att en sådan rollperson skulle leva under en lång tid är föga troligt.
Men att rollpersonen är en kultist till en dunkel religion vars mål är skrämmande för de flesta får troligtvis inte honom att känna sig diabolisk. Man bör istället skapa rollpersoner med starka drivande krafter och åsikter (exempelvis att alla Daak kyrkor skall brännas, och religionen skall utplånas från Mundanas yta). Trots fundementalistiska åsikter och kanske en hög grad av galenskap så borde detta inte göra rollpersonen fullkomligt dum i huvudet (om man svurit att förgöra Daak religionen så rusar en intelligent person INTE till närmaste kyrka och tuttar på, då får han stora problem eftersom det knappast går obemärkt förbi. Att istället skapa allianser (hur bräckliga de än må vara) med fiender till Daak och försöka få upp de missnöjdas röster i samhället för att slutligen få nog makt att ta strid emot religionen är nog ett smartare tillvägagångssätt).
Exemplet nedan om den som rusar in på världshuset och hackar vilt är ju skrämmande.. skrämmande på dåligt rollspelande.. låter mer som en flumm grej.. För vad var egenteligens hans motiv med det hela?. Räknar han med att han skall komma undan med det.
Nä det kan vara kul att spela rollpersoner som går emot den vanliga strömmen av heroiska och goda Herkules (Tänker på serien på TV 3 och inte den mytologiska Herkules som inte var särskilt god) typer som slår ner skurkar tanklöst i ondskans namn.
Men som sagt, rollpersonens personlighet och ideologi förklarar det mesta. Sedan är det ju omvärlden som bedömer om han är ond eller god.
Only dead fish float with the stream.
