Jag tycker Jargiska Kejsadrömet är en underbar plats att spelleda i, och jag håller med om att det kan vara lite krångligt att sätta sig in i allt. Det finns en del utspridd information i olika moduler, främst, som nämnts i Geografica Mundana, men det bör kompletteras med informationen om Daak-kyrkan, som fullständigt dominerar Kejsardömet, som finns beskrivet i Religioner Gudarnas kamp-modulen. Vidare så finns det en del intressant information i både 'Riddaren' och 'Legender och hemligheter'.
Det finns mycket som lockar mig som spelledare att förlägga handlingen i Jargiska Kesardömet, och jag beklagar att det inte finns mer information tillgängligt. Jag har således moddat Jargiska Kejsardömet ganska kraftigt. Jag är en fullbordad historienörd och föredrar low fantasy vilket passar utmärkt då magi är förenligt med dödsstraff i Kesardömet. Just adelskampanjer passar därför utmärkt på detta stället.
Enligt mig så är det viktigaste att ha i åtanke med denna kampanjplats att öåta kyrkan ha extremt mycket makt, jämför gärna med katolska kyrkan under medeltiden. Vidare så finns där en adel som ser makt rinna dem ur händerna till förmån för den 'nya' tjänstemannaklassen, en tendens där en titel är viktigare än nobel härkomst. Högadeln stoltserar med uråldriga familjeband, medan lågadeln strävar efter att få mer makt jämfört med högadeln så strävar högadeln att återställa sin makt och få mer inflytande. Samtidigt tappar hela adeln i helhet sin betydelse och makt, och strävar trots interna diplomatiska intressekonflikter, efter att återställa sin forna makt. Kejsaren ser detta och har gett borgarna mer makt som jämvikt, genom att stärka borgarnas position blir dom en allierad för att kväsa eventuella upprorstendenser.
Det är svårt att kortfattat samanställa Jargiska Kejsardömet, men ALLA vill ha mer makt åt den egna gruppen, och samtidigt knakar grunden i fogarna. Kesardömet har t.ex. stora skulder till Consaber och står inför en ekonomisk konkurs. Adeln som ursprungligen var en krigarklass har på många sätt spelat ut sin roll iom yrkesarméns uppkomst. Krigshärarna, som du frågade efter har som funktion att skydda kejsardömet mot yttre fiender. Det är ett antal stora legioner som är utplacerade i riket. Samtidigt finns det provinshärar som svarar för respektive provins interna säkerhet, dessa lyder under provinshärskarna, medan Krigshärarna lyder under en Imperator, motsvarande general.
Jargiska Kejsardömet skjuder av interna konflikter och motsättningar mellan olika maktgrupper som i sin tur splittras av interna konflikter. Det är en våt dröm för en historienörd^^Maktgrupperna är Adeln (högadel och lågadel) DaakKyrkan (med olika profiler och tolkningar) (och mäktiga markägande klosterordnar) Riddarordnarna (med olika politiska mål som inte sällan skapar konflikter mellan ordnarna) Borgarna ('stadsborna', som i sin tur är indelad i skrån och gillen med egna politiska agendor) Armén (med sin militära styrka som vid en konflikt riskerar att antingen själv sträva efter att ta makten eller bli en grymt mäktig allierad) Samtidigt står bönderna, inte sällan svältande och förtryckta, ofta med inställningen 'jag betalar skatt för att slippa strida själv och förväntar mig att ni ska slåss för oss, det är trots allt därför vi betalar skatt' eller är bönderna möjligen trötta på att bli förtryckta, kan dom organisera sig och försöka ta makten? De rika i samhället vältrar sig i överflöd och dekadens som naturligtvis sticker i ögonen på de fattiga. Allt är extremt och på gränsen att falla samman, ett otal konflikter kokar under ytan, och alla påstår att 'hade det inte varit för oss ( adeln, byråkraterna, kyrkan, armen, insert whatever) så hade Jargiska Kejsardömet fallit för länge sedan'. Jargiska adeln, de olika profana och sakrala ordnarna, och Kyrkan står fortfarande kvar i en värdekonservativ syn på rikedom, att den mäts i markägande. Dessa institutioner har inte riktigt hängt med i den merkantila utvecklingen, där rena pengar utgör måttstocken för rikedom. Därför har köpmännen och deras handelshus i många fall sprungit upp och till och med förbi de äldre institutionerna i makt och inflytande. Samtidigt så har många markägande ädlingar förlorat rätten att disponera sin mark, då dessa gått i pant till Faliska långivare.
Känslan av nationsbegreppet är inte direkt greppbart för alla medborgare. Individens lojalitet är ofta splittrad den går till familjen, släkten, orden, gillet, vasallen, markägaren, skrået, kyrkan, klostret, mecenaten, eventuell lärare eller mästare, Kejasaren, handelshuset eller privata mål. Inte sällan ställs individen inför prövningar i vardennas lojalitet ligger.
Jargiska Kejsardömet är skitkul kampanjplats, och jag råder dig att utgå från vad som står i de olika modulerna, men anpassa det till din egen kampanj. Själv använder jag för adelns del följande titlar (men det går på tvären mot reglerna) Högst upp under Kejsaren står Princep (provinshärskare) sedan i fallande ordning; Hertig, Markis(markägande greve), Greve Lågadel; Baron, Friherre.
Hoppas du jag har gett dig något användbart, och låt dig inte avskräckas över komplexiteten i Jargiska Kejsardömet, det är en fantastisk plats att rollspela i. Återkom om du har fler frågor. Lycka till
från;