Nekromanti Jargiska släkters uppbyggnad

[Phelan]

I väntan på Jargien-modulen...

Ska börja en ny kampanj där spelarna ingår i (som släktingar eller anställda) en hyfsat mäktig släkt i en provins och skulle uppskatta lite tankar om hur en släkt kan fungera.

Av vad jag kan utläsa ur Eon IV bygger släktenas makt inte så mycket på en makt som ärvs (även om en hel del välstånd såklart har ackumulerats över generationerna) utan på att en släkt besitter viktiga positioner (världsliga och kyrkliga ämbeten t ex) där en släkt ofta lyckas upprätthålla ett så pass stort inflytande i nya utnämningar att ämbeten i många fall i praktiken ärvs inom en släkt. Lojaliteten inom släkten sägs också vara stor, i så motto att man samarbetar för att yngre släktingar ska få de ämbeten som blir lediga för att släkten ska bibehålla sin makt.

Men hur är en sådan struktur uppbyggd? Finns det en tydlig ledare för en släkt eller är det någon slags oligarki? För en adelssläkt där titlarna ärvs nedstigande och det är tydligt vilken titel som är störst blir det ganska tydligt vem som bör vara överhuvud för släkten men hierarkin är kanske inte lika klar mellan ämbeten i olika maktstrukturer. Hur sköts ekonomin och beslut om t ex hur mycket man ska pytsa in för att säkra utnämningen till ett visst ämbete? Fungerar det olika i en släkt som är adlig och har kvar (nominella) titlar mot släkter utan den historiken?

 

[Mundo]

Jag skulle nog låta det finnas olika typer av makt. Släkten lär ju ha en högborg någonstans, ett slags jätte-mansion som alla sysslingar och pysslingar samlas i med jämna mellanrum och personen som äger det bör ju ha en någorlunda viktig position i släkten, speciellt eftersom släktens mansion lär vara det enda som ärvs som är av maktvärde i Jargiskt samhälle.

Sedan har man generalen, som inte kan delta så himla ofta i maktmöten om det är krig, eller troligare att han är posterad långt borta, men som troligen håller mycket stort inflytande (svärd är trots allt den råaste formen av makt, speciellt i ett samhälle inspirerat av Rom). Hans ord väger tungt även om det kommer på brev eller via någon brorson som har en lägre officersrank men som antas tala för honom.

Även viktiga positioner inom kyrkan kommer förmodligen oftast tala via sändebud eller brev eftersom de kan hamna på en plats långt från herresättet för släkten. Sedan kommer ämbeten och positioner för statsapparaten som förmodligen ligger i närområdet (säg att man har sitt herresäte i huvudstaden, tillexempel).

Jag skulle sedan låta makten spridas ut bland de olika personerna efter hur stor deras faktiskt makt är samt deras ålder. Någon som har tjänat släkten i fyrtio år är "bättre" och "viktigare" än någon som tjänat släkten i tjugo. En person vars makt är lite uppblåst jämfört med hur mycket makt de faktiskt besitter är förmodligen den som äger själva hushållet. Sen handlar mycket om personligheter också. Någon som kanske skulle ha lite mindre makt men har en aura av ledarskap kring sig kan ta viktigare plats kring bordet än någon som saknar det.

Personligen skulle jag låta släkten styras av ett "råd" av de viktigaste medlemmarna, inte för att huset alltid har gjort det utan för att det erbjuder mer intrigmakeri av rådsmedlemmarna som de kan använda spelarna för att nysta up.

Typ 5-6 personer i rådet, bestående av General/Kyrko-person/Ämbete/Ämbete/Ämbete/Hushållsägare.

 

[Mundo]

Sen kan det tänkas att det är viktigare att få ämbetet än att "rätt" person får det. Hela släkten får ju prestige av att någon innehar ett ämbete. Pengarna man lägger på mutor för att köpa ett ämbete är nog rätt så stora, ibland inte enbart i form av reda pengar utan också gåvor, giftemål, framtida tjänster och gentjänster.

 

[ripperdoc]

Möjligen lite inspiration:

http://kampanj.ripperdoc.net/jargus-ar-dod/marius-fortunatis

http://kampanj.ripperdoc.net/jargus-ar-dod/atten-fortunatis

 

[Phelan]

Tack för svar, jag kan vara dålig på att svara på input...

Ripperdocs "Jargus är död"-kampanj har jag kollat på och kommer sno relationslistan mellan de främsta släkterna rätt av som bakgrundsmålning i kampanjen vi ska starta. Utifrån input och egna funderingar har jag skissat på nedanstående som premiss för hur det kan funka. I tänkt kampanj kommer spelarna vara släktingar av låg rang, eller anställda, i huset Makriápani, en ca 500 år gammal släkt med ursprung och huvudsaklig maktbas i provinsen Lemira.
Släkter i Jargien

• Alla släkter har ett överhuvud, vanligen en man men det kan vara en kvinna.
• Överhuvudet kan styra mer eller mindre auktoritärt – antingen helt själv eller i ett råd med överhuvuden från familjer (eller undersläkter).
• Inflytande i en släkt kan utövas mer eller mindre direkt. En tumregel är att ju större en släkt är, desto mer beslut tas av respektive familjeöverhuvud, eller överhuvud för en undersläkt och släktens överhuvud lägger sig normalt bara i större beslut.
• I en släkt finns både samarbete och konkurrens – idealbilden, och verkligheten för många, är att blod är tjockare än vatten och släkten är det enda man riktigt kan lita på. Samtidigt finns det bara en i toppen och i många fall är makten i ett område så tydligt uppdelad mellan olika släkter att det enda sättet utöka sin egen makt är genom konkurrens inom släkten.
• Släkten går före rätt och man skyddar de sina oavsett vad. (Enligt idealbilden, ibland går någon släkting så över gränsen att överhuvudet med sorg men ändå viss lättnad tar emot budet om en jaktolycka med dödlig utgång.)
• Varje familj styr över sin egen ekonomi, men man förväntas betala en del det man tjänar in till överhuvudet. Överhuvudet i sin tur förväntas stödja släkten genom att bidra med resurser till släktens medlemmar i syften som gagnar släkten, ofta för att förvärva ämbeten. Bidragen kan vara både gåvor och förmånliga lån.
• Samarbete inom släkten bygger på tradition om ömsesidiga förväntningar. En medlem i en släkt kan mycket väl neka att hjälpa en släkting, men att neka en skälig begäran om hjälp kan leda till social utfrysning varför detta är sällsynt.

Familjer i Jargien

• Familjen omfattar ett hushåll, bestående av föräldrar, omyndiga barn och vuxna barn (upp till 25 år?) som ännu inte startat egen familj.
• Föräldrarna har av hävd mycket att säga till om när barnen ska gifta sig, inflytandet är större ju mer status och rang familjen har som måste vårdas. Det är ofta svårt för ett kärlekspar att hitta en präst som vill viga dem utan föräldrarnas välsignelse.
• Familjeöverhuvudet, mannen eller dennes änka, har formell beslutsrätt över familjen (informellt kan maktförhållandet mellan make och maka variera).
• Vid äktenskap blir den nya familjen normalt en del av mannens släkt, men det förekommer att mannen först adopteras av kvinnans släkt. Det finns invecklade, och olika, lagar i provinserna om vad som händer med egendom och arv ifall en individ adopteras flera gånger av olika släkter.