Nekromanti Jerusalem by Night

[Bosse_UBBT]

Jag blev häromdagen oväntat väldigt peppad på att spela vampire. Dels för att jag kom att tänka på min elakaste karaktär genom tiderna (en otroligt arrogant Tzimisce, på gränsen till dumdristighet, otroligt rolig att spela), dels för att jag surfade runt här och dels för att en vampyrs bekännelse gick på tv under tiden.

Tråkigt nog så kommer nog ingen annan dra igång något vampire lir, så jag får nog ta tag i det själv om det ska bli ngt av. Jag har tänkt mig något kortare, inget jätteseriöst, som alternativ till mina kultkampanjer (jag har kört en triologi minikampanjer nu under våren, eller, två av tre iaf).

Jag har också sen gammalt Jersualem by Night så jag kommer nog göra det lätt för mig och placera det hela där. Så jag undrar helt enkelt om nån har haft någon kampanj i Jerusalem eller råkar ha någon scenarioidé, för jag är ganska tom i huvudet plotmässigt (förutom triologin så har jag ytterliggare en längre kult kampanj på gång samt en call kampanj som jag och en polare sitter och filar på). Tips och annat kul att slänga in i en vampire: dark ages minikampanj mottages varmt.

/Bosse

Ps. Om någon är intresserad så utspelade sig den första delen i triologin i det ockuperade Frankrike 1941 (rpna var motståndsmän), den andra i Sovjet 1976 (rpna var poliser) och sista delen ska utspela sig i Berlin 2003 (rpna kommer bli en salig blandning, dock många med kopplingar till de tidigare två delarna).

 

[Johan K]

Plödsligt infall...

Idén känns jäkligt flummeig & jag vet inte enns om det kommer att funka, men ändå... Kunde inte låta bli...
Idéen handlar om Jesus & hanns tid i Jerusalem.... Fast grejen är att om man på nått sätt kan på in vampyrer & sådant..
Iogf, kanske vampyrerna kom långt senare...

 

[Elder Girov]

Re: Plödsligt infall...

Jag vill minnas att om man lusläser obskyra WW-publikationer så kan man hitta diskussioner mellan vampyrer om vampyrer i Jesus närhet. Har för mig att flertalet klaner gärna såg Judas som en av sina egna t.ex.

 

[Stolpmeister]

En ganska vanlig idé när det gäller vampirespelande i det heliga landet är ju att göra en kampanj centrerad kring något av korstågen och låta huvudkonflikten stå mellan de kristna vampyrer som följer korsfararna och de muslimska vampyrer som försvarar sitt hemland.

Rollpersonerna kan vara trogna kristna som ser det som sin heliga plikt att hjälpa människorna att ta tillbaka det heliga landet från de otrognas händer (eller ambitiösa neonater som ser tillfället att plundra runt, fixa lite ny, fräsch domän och få en välsignelse på köpet). Eller så kan man ju vända på det och låta rollpersonerna spela vampyrer tillsvurna den store profeten som ser det som sin heliga plikt att stoppa de otrogna jävlarna från att smutsa ner det heliga landet med sin närvaro (eller tjänare till territoriella äldsten som inte tänker låta uppstudsiga västerlänningar lägga sig i deras affärer). Har du tid och pengar kan jag rekommendera Veil of Night som ett ypperligt supplement för att spela muslimska vampyrer.

Nu skriver du att du vill göra det lätt för dig och bara göra något kortare, men jag vill ändå påtala möjligheten som Vampire faktiskt ger - att göra något riktigt episkt och dra igenom fler än ett korståg med samma rollpersoner. En hundraårig trilogi minikampanjer som behandlar första, andra och tredje korståget är något jag länge velat göra själv.

- Diomedes

 

[Ulfgeir]

Ett par problem som jag ser det med vampyrer under korståg (åtminstone på den kristna sidan):

Hur tusan förklarar vampyrerna det faktum att de inte under några som helst omständigheter kan vara med och slåss under dagarna, eller ens göra någonting där? Menar blir liksom problem med bland annat transport etc. Visst funkar om de är tillräckligt högt upsatta då kan de ha sina egenheter, men om de tillhör de lägre priviligierade eller vanligt folk så nog fasiken får de problem.

Ett annat problem är ju att det fanns ju faktiskt en hel del folk som verkligen var djupt troende (och därmed troligtvis har "true faith") nere i Jerusalem. Menar den förbaskade staden är ju väldigt viktig i tre olika religioner.

Menar en vampyr borde ju helst försöka hålla sig borta från sådana individer och platser.

/Ullfgeir

 

[Ackerfors]

Mjao, min första tanke

Min första tanke när jag läste ditt inlägg var att det trots allt är en ganska stor konflikt i området du skriver om som inte kan vara alltför svår att blanda in vampyrerna i.

Säg att Israels president styrs av någon Vampyr-klan och så gör de som han vill och så måste vampyrerna göra något åt alla som sätter sig upp mot dem. Ja, det var en idé, du eller någon annan kanske kan utveckla den.

 

[Railin av Zolod]

Re: Plödsligt infall... [HELT OT]

Hmm... en vän till mig och jag själv håller på med en alternativ setting till Vampire med Jesus själ som den första vampyren. Bara kände för att berätta. Inget med diskussionen att göra. Jag går och gömmer mig nu.

 

[Stolpmeister]

Hur tusan förklarar vampyrerna det faktum att de inte under några som helst omständigheter kan vara med och slåss under dagarna, eller ens göra någonting där? Menar blir liksom problem med bland annat transport etc. Visst funkar om de är tillräckligt högt upsatta då kan de ha sina egenheter, men om de tillhör de lägre priviligierade eller vanligt folk så nog fasiken får de problem.

Vampyrer är vanligtvis inte en officiell, synlig del av mänskliga organisationer (i det här fallet, en korsfarararmé). Det finns antagligen vampyrer som verkar på sättet du beskriver, och de får också problem, som de hittar lösningar på. Jag skulle däremot tro att majoriteten av vampyrer som ser intresse i att följa med korsfararna till Jerusalem snarare existerar i arméns skugga och subtilt influerar dess föruthavanden snarare än att de personligen står på slagfältet och ger direkta order.

Ett annat problem är ju att det fanns ju faktiskt en hel del folk som verkligen var djupt troende (och därmed troligtvis har "true faith") nere i Jerusalem. Menar den förbaskade staden är ju väldigt viktig i tre olika religioner.

För att inte tala om alla heliga platser där nere. Både Jerusalem och Rom beskrivs ju i Vampire-supplement som städer där vampyrer är väldigt begränsade i sina handlingar och rörelser. Men man måste komma ihåg att det finns vampyrer som är också är väldigt troende, som är beredda att stå ut med besvär som en konstant huvudvärk och att kartlägga vissa gator av staden man kan gå på utan att brinna upp, därför att de precis som människorna vill vara nära sin religions största helgedomar. Vampyrer på Road of Heaven, och till viss grad Path of Chivalry, måste ju faktiskt behålla sin tro och utföra handlingar som de uppfattar gynnar tron, annars tar Besten dem.

Det hela bottnar väl i ett avvägande för de flesta vampyrer: är allt det här besväret, att åka ner från min trygga domän, börja smörja händer bland korsfararna, stå ut med auran från troende pilgrimer och heliga platser, är det värt vad jag har att vinna på det? För en ambitiös neonat som har tvingats följa sin despotiske sires minsta vink de senaste femtio åren och som inte skulle ha något emot en egen domän och lite skönt plundringsgods är det antagligen värt det. För en vampyr på Road of Heaven som börjat känna sin tro vackla och hört Bestens vrål högre på sistone så kan ett korståg helgat av påven själv kanske vara något som kan hjälpa honom att få tillbaka kontrollen över hans egen själ, och därmed värt det i allra högsta grad.

- Diomedes