Hade tydligen exakt samma inställning då som nuShogunatet Phun kanske?
Finns en relevant diskussion med flera bekanta deltagare och detaljer här: http://erebaltor.se/forum/viewtopic.php?f=2&t=290
Tar det inte bort grundpremissen ?Jag hade slopat japanska och kört på:
Där är väl frågan om det ska vara en fristående bok eller bara en världsmodul, om det senare behöver man ju bara förklara hur de olika värven ter sig i Jih-Pun - ex. att Riddare kallas Samuraj; eller att vissa färdigheter byts ut för vissa yrken - med de nya värven Ninja och Munk. Baserat på östasiatisk media, borde Präst och/eller Alkemist finnas med som värv?Värven är väl givna:
Oh, ska ta mig en titFinns en relevant diskussion med flera bekanta deltagare och detaljer här: http://erebaltor.se/forum/viewtopic.php?f=2&t=290
Inte om vi utgår från grundpremissen för Kopparhavets hjältar, där vi har en uttalad vision att inspireras av verkliga historiska händelser, epoker, företeelser, personer och regioner utan att för den sakens skulle ligga för nära. Vill man inkorporera ett Fantasijapan i KH bör man ha samma förhållningsätt, iaf om man önskar diskutera det utifrån just vårt KH-perspektiv. Vill man ha Jih-Pun typ som det är så finns det verkligen inget som hindrar spelgrupper från att använda det, eller låna friskt från modulen.Tar det inte bort grundpremissen ?
Jag gillar det, bara för att man är i ett annat land i en fantasy-värld behöver ju det inte betyda att alla monsteran är nya, mer troligt är att flera av de redan existerande finns där under lokala namn, möjligen med vissa variationer från grundboksstandard. Jag är för att man återanvänder existerande monster med kommentarer om att de är kända under andra namn, och i vissa fall har något mer som skiljer dem åt."Bakemono-orcherna" är nog en av sakerna jag ogillar mest i DoD Samuraj. Det är tydligt att man ville ha med en "kanonmats-ras" och knölade in orcher i settingen med ett generiskt japanskt ord som namn.
Av liknande anledning är jag heller inte så förtjust i idén att stoppa in kattmän, minotaurer och alver. Men var och en gör ju som de vill.
Rent akademiskt är jag osäker om man kan kulturellt appropriera från Japans majoritetskultur eftersom det landet inte fyller i de normala boxarna som brukar tas upp för en kultur man kan "appropriera från" [okej, det där var en dålig mening], t.ex. har den kulturen är ett eget land där de är majoritetskultur; landet (som inte är så lite) blev aldrig koloniserat o har existerat länge; Japan är en ekonomisk o kulturell stormakt. När det kommer till specifika grupper i Japan (subkulturer o minoriteter) är det nog en annan fråga.Jag har funderat en hel del på det här med kulturell apropriering också, och har övervägt att slopa alla japanska termer, men det skulle nog ta bort mycket av det som gör en sådan setting intressant, och så har ju även japanerna själva exploaterat och muterat sin historia genom sina berättelser ganska grundligt genom årens gång, så jag tror det är ganska lugnt så länge man skriver med respekt gentemot figurerna i materialet.
Säg det till andra värvet på sid. 20 i grundboken.Vi har enligt samma modell undvikit allt för tydliga kopplingar till [...] "Riddartiden" etc.
Nu hänger jag inte med. Är det ironi eller någon form av tillrättavisning? Som sagt, du är fri att göra precis vad du vill med Jih-Pun och DoD-Samuraj. Jag ger bara vår syn på saken.Säg det till andra värvet på sid. 20 i grundboken.
menat som en kommentar bara om att ni har "riddare" som en av värven, vilket för mig är en tydlig koppling till "riddaretiden".Nu hänger jag inte med. Är det ironi eller någon form av tillrättavisning?
Nu blev det nog lite väl kategoriskt Jag kan defintivt se värdet i att göra ren Kurosawa-fantasy med samurajer, ninjor och wako. På sätt och vis vore det en naturlig parallel till kopparhavets riddare, besvärjare och korsarer.Därmed alltså verkligen inte sagt att man inte får ha med det i sin egen spelvärld. Nu pratar jag enbart utifrån rollen som en av spelets skapare och hur en officiell hållning gentemot DoD: Samuraj skulle se ut.
Nja, alltså Riddare i Kopparhavets hjältare är betydligt bredare än rena Ivanhoe-riddare Som Måns beskriver har vi tittat på olika kulturer och inspirationskällor - så de är lika mycket muslimska ghazi, persiska hästbågskyttar och reis-kaptener. I själva verket är idealet för våra riddare inte västerländska riddarromanser utan Furgias hästbågskyttar - inspirerade av Shah-name och Rustam. Men de täcker även västerländska riddare - det är ett väldigt brett koncept helt enkelt. Så där haltar förvisso jämförelsen med Samuraj.Gamiel said:Säg det till andra värvet på sid. 20 i grundboken.
Och för att plocka upp min egen tråd, så undrar jag om det snyggaste (och som plockar upp koncept som finns i flera bortreasiatiska och "konfucianska" kulturer) vore att skrota Värv helt, och istället låta det ersättas av två val:Men du har förstås rätt i att om vi skulle ge "gryningsöarna" samma behandling som Kopparhavet så skulle vi lyfta blicken från bara japan skapa en smältdegel, som också lånar från korea, kina och helt andra källor. Och där finns en oerhört rik flora att hämta från, på en gemensam konfuciansk och buddhistisk grund. Och egentligen är det nog det roligare projektet.
Ingen fara. Och for the record så är jag en sucker för Japan och dess historia. Jag har inget emot vare sig ninjor eller samurajer, hell, inte ens 80-talets ninjavåg har gjort mig avogt inställd till dem!menat som en kommentar bara om att ni har "riddare" som en av värven, vilket för mig är en tydlig koppling till "riddaretiden".
Skrivit på det sättet bara för att jag kände för dey just då utan någon baktanke, men nu när du säger det så ser det nog ut som jag försöker tillrättavisa dig, vilket inte var meningen.
Precis! Och japan framställs ofta i någon sorts "splendid isolation", som en unik och avskiljd kultur (tja, alla kulturer är ju unika) men man behöver inte ens börja skrapa på ytan för att se alla nära kopplingar till grannländer, förstås i första hand kina men även korea etc. Tex. de fyra samhällsklasser/kaster vi känner igen från DoD: Samuraj och som jag nämner ovan är ju från början en kinesisk konfuciansk idé.Med "Riddartiden" menade jag mer så som medeltiden brukar avbildas i fantasy, med goda kungar, ädla riddare och allt i någon slags pseudo-1200-talsmiljö. Den riktiga "riddartiden" var precis lika dynamisk och intressant som Japans historia.
Yes! Laserfokus är bra. Behöver nästa fix snarast, gärna i förrgår.Och så det viktigaste till sist - Måns och jag har laserfokus på Sirenens klagan, efter det Kopparhavskrönikan och sedan vidare moduler i och runt Kopparhavet, så ser det här som våra reaktioner, tankar och uppmuntran Någon officiell modul är inte i pipen. Men om något blir inspirerad att skriva, kanske som fan-material, så bollar och stöttar vi förstås gärna!
Tja, vi har ju en Kickstarter igång just nu https://www.kickstarter.com/projects/helmgast/sirenens-klaganYes! Laserfokus är bra. Behöver nästa fix snarast, gärna i förrgår.
Jag håller helt med. Mina tankar grundar sig hur östasiatisk kultur har exploaterats och använts i väst, samtidigt som de olika folken där "klumpas samman" i det allmänna medvetandet. Jag skulle tro att gemene man inte har mycket av en aning om vad som skiljer Korea från Japan t.ex. (Det är nog lite annorlunda bland oss nördar.)Rent akademiskt är jag osäker om man kan kulturellt appropriera från Japans majoritetskultur eftersom det landet inte fyller i de normala boxarna som brukar tas upp för en kultur man kan "appropriera från" [okej, det där var en dålig mening], t.ex. har den kulturen är ett eget land där de är majoritetskultur; landet (som inte är så lite) blev aldrig koloniserat o har existerat länge; Japan är en ekonomisk o kulturell stormakt. När det kommer till specifika grupper i Japan (subkulturer o minoriteter) är det nog en annan fråga.
Men detta är förstås akademiskt sett, praktiskt sett är nog en annan femma.