Jag håller med dig i stort, av anledningar som tex Ripperdoc redogjort för i sitt inlägg. Jag jobbar helst med projekt i wikiform, eftersom det möjliggör ett lösare förhållningssätt till strukturer samtidigt som det låter mig spy ur mig kreativitet. Jag har sedan länge dock lärt mig att medan mina texter kan vara briljanta on a good day, så blir de alltid, alltid, alltid bättre i slutändan av att någon annan går in och pular i dem. Så gemensamt skapande; hell yeah, det är ju vad rollspel går ut på från början.
Den enda gång jag tror det kan vara direkt motiverat att jobba mer eller mindre ensam på sin kammare är när man gör något nischat med en extremt specifik, personlig vision. Men även då kan det aldrig skada att blanda in andra i den kreativa processen vid någon punkt, eftersom kollektivet alltid kan skapa mer awesome än den enskilda individen.
Det är dock intressant att detta inte verkar överföras till andra kulturproduktioner än rollspel, eftersom både film, litteratur och serier inte sällan är bättre ju färre som varit inne och petat i dem. Det finns liksom manga skrivna och illustrerade och tuschade av en enda snubbe som är helt överlägsna saker som hela team av kreatörer sprutar ur sig, och då fattar jag inte varför det -aldrig- skulle kunna vara fallet med rollspel. Men jag vet inte.