Nekromanti Kärlek i rollspel

[Rosen]

<I>En riktig människa kan väl aldrig välja själv om han/hon skall bli kär... det har jag nte märkt iallafall...</I>

Nej, men man kan välja om man ska agera på det eller inte - känslor som är så starka att personen inte kan låta bli (även om det är till grav nackdel för han/hon själv, alltså) tyder oftast på dålig självdisciplin eller articifiella hjälpmedel.

Tänk magikern med vaxmustasch som håller upp en liten flaska med nånting grönt i: "En zlurk af denne magiske drück, och den prinzezzin Boobi af Hormonien zkall bli mein für alltid! Buahahaa!"

--
Åke

 

[Mannen i skogen]

Hm, jag tror att när en rollperson ska bli kär så måste man göra en liten avvägning mellan realism och spelnöje. I verkligheten kan ju inte en person hjälp att han eller hon blir kär, även om man kan försöka dölja eller förneka sina känslor. Men i ett rollspel kan det hända att spelaren inte tycker att det skulle vara roligt att spela sin rollperson om rollpersonen blev kär. Även om spelledaren säger att rollpersonen är kär så kan ju han/hon försöka trycka undan sina känslor. Eventuellt kan spelaren kanske få slå för psyke eller viljestyrka eller nåt liknande.
Spelledaren bör dock inte tvinga in en rollperson i en förälskelse om det inte är för att gynna spelet något otroligt, och då först efter en överläggning med spelaren.
Vidare så tror jag att det är svårare att bli kär i någon som man från början har en negativ inställning till, exempelvis sin ärkefiende, medan man kan ha mycket goda förutsättningar för att bli förälskad i någon som idkar manipulation och förförelse på en.

Detta var mina åsikter.

//Purgie

 

[Discordian]

Jag är mycket tveksam till att låta SL bestämma om rollpersonens inre liv. Det är en sak om man har ett system med psykologiska nackdelar eller liknande - då kan SL mycket väl propsa på att karaktären bör reagera på ett visst sätt i en viss situation, eftersom spelaren trots allt åtagit sig att spela de nackdelar han/hon valt åt sin karaktär - men när det gäller att uttolka karaktärens känslor och åsikter i övrigt bör SL hålla fingrarna borta. SL kan föreslå att en karaktär kanske skulle kunna bli kär i någon, men sådant bör inte dikteras utan spelarens godkännande. Jag tycker även att spelarna bör konsultera varandra när det gäller deras karaktärers relationer, såväl kärlek som starkt ogillande, eftersom det kan ha en stark inverkan på spelupplevelsen för de inblandade.

"Hellre kul i kaos
Än sur i kosmos" - Jenny Morelli

 

[Krille]

Än sen? Låt bimbon ruttna! [NT]

Hehe!

- Krille
<A HREF="http://www.foxtail.nu" target="_new">http://www.foxtail.nu</A>

 

[Nightowl]

Re: förföra/manipulera

Det kan inte användas mot spelarkaraktärer, punkt slut. Om du inte tillåter att SLP som är jättedugliga på att övertala, ljuga eller vad det nu är att påverka spelare, förstås. ("Du säljer den för halva priset. Han har 600% i Pruta.") Jag är fortfarande tveksam, men då är det åtminstone konsekvent.

Sedan, om en spelare sagt att hans karaktär är lättflörtad eller tänker med penisen/vulvan (då talar vi mer lust än kärlek, but whatever) eller söker efter Den Stora Kärleken, oavsett om detta är specificerat som någon sorts nuffror (Lecherous i GURPS, låg Chaste i Pendragon, hög Amor i Eon, etc) eller inte, tja, då är det väl "dåligt rollspel" av spelaren att inte falla till föga om SL ger feta hints om att någon stöter på en. Men jag skulle fortfarande inte tvinga karl'n. OK, om det fanns någon sorts spelmekanik, för om han faller till föga då är det inte jag som tvingar honom, direkt. Men jag är fortfarande tveksam.

Nightowl, velputte.

Makt korrumperar.
Kunskap ger makt.
Plugga hårt - bli ond.

 

[NecTech]

Precis!!!

Man dör...Sen återuppstår man efter ca 40 rollspelsmöten

Mvh
Necrotech
<A HREF="http://www.endarker.net" target="_new">http://www.endarker.net</A>

 

[NecTech]

Helt korrekt!!

Mvh
Necrotech
<A HREF="http://www.endarker.net" target="_new">http://www.endarker.net</A>

 

[Discordian]

Man kan ju också komma tillbaka som sin egen tvilling/kusin/brylling också, det brukar ju vara poppis.

"Hellre kul i kaos
Än sur i kosmos" - Jenny Morelli

 

[Illern]

Finns det inte samtidigt en risk med att både karaktärerna och spelarna/speldaren är av olika kön? Det kanske vara lite problem med distans t. ex. Om två heterosexuella killar spelar ett mer eller mindre romantiskt/erotiskt möte mellan två karaktärer som är av olika kön så finns där ju en väldigt väsentlig skillnad mellan spelare och karaktär som sätter gränser. Jag är säkerligen lite paranoid i överkant för sådant efter att tillfälligt i spelargruppen haft en person (både som spelledare när jag var spelare och som spelare när jag själv var spelledare) som hela tiden betedde sig med karaktärer/SLP (och i viss mån som spelledare) som om han friskt och ogenerat stötte på min ointeresserade sambo som också var med i spelargruppen (och det var inte bara jag som uppfattade det så). Detta behöver jag väl knappast avslöja blev jobbigt i överkant ganska kvickt för alla inblandade utom personen själv (och han verkade ju dessutom inte fatta vinkar (eller raka imaginära högrar och jabbar).

Däremed inte sagt att jag tycker att man skall bannlysa allt sådant här. Jag har själv som spelledare haft kärleksgudar/-gudinnor som visat sin tacksamhet över tjänster spelarnas karaktärer gjort dem. Däremot måste man nog vara rackarns försiktig och verkligen pejla läget hela tiden. Jag tror nog också att frekvensen kan vara vesäntlig i sammanhanget. Engångsförteelser som gudar/gudinnor är säkert lättare att hantera än stadiga förbindelser mellan två spelarkaraktärer t. ex. Människor är ju inte helt rationella trots allt och det är ju inte helt säkert att pojkvännen uppskattar att spelare A:s karaktär flirtar med hans flickväns karaktär, de sitter ju ändå där och säger allt det där till varandra.
Jösses vad långt det här börjar bli, det är nog bäst jag slutar nu

[color:red]/Illern</font color=red>

<A HREF="http://www.surf.to/ferret" target="_new">http://www.surf.to/ferret</A> arindel@passagen.se

 

[Illern]

Re: förföra/manipulera

Jo fast om en SLP lyckas med ett bra övertala/förföra o. s. v.-slag så kan man ju försöka framställa saken för spelaren på ett sådant sätt att han eller hon fattar vinken och i praktiken kanske inte har så mycket val i sitt agerande. Det är nog dock lättare med t. ex. köpslå och bluffa än i kärlek.

[color:red]/Illern</font color=red>

<A HREF="http://www.surf.to/ferret" target="_new">http://www.surf.to/ferret</A> arindel@passagen.se

 

[Illern]

Vaddå återuppstår, det var ju bara en dröm ju ;-)

[color:red]/Illern</font color=red>

<A HREF="http://www.surf.to/ferret" target="_new">http://www.surf.to/ferret</A> arindel@passagen.se

 

[Confusion]

För att något av detta skall funka krävs dock att alla är seriösa. Annars är det ingen större nytta att ha med det i spelet. Kärlek är svårspelat, _speciellt_ mellan rollpersoner. Det kan bli pinsamt att sitat och bekänna sin kärlek till sin bäste kompis, även om man vet att man spelar. Och då menar jag att det är lätt att bli oseriös när man försöker spela det. Så det är bara att prova sig fram.

Kan inte annat än att hålla med, och sen påpeka att det är oerhört roligt, för alla inblandade, att spela ut förälskelse i rollspel då det många gånger öppnar upp för mängder av intriger och händelser som bara gör själva spelandet mkt mer intressantare, dessutom ger kärlek till en SLP spelledaren ett underbart medel för att styra rollpersoner dit han/hon vill...

/Henning

 

[Rosen]

Finns det inte samtidigt en risk med att både karaktärerna och spelarna/speldaren är av olika kön? Det kanske vara lite problem med distans t. ex.

Jo, visst är det så; givetvis bör man pejla stämningen och se vad slags folk det är man sitter med innan man kör igång nånting potentiellt problemskapande. I det nämnda fallet var SL och spelare kompisar sedan åratal tillbaks, så det var aldrig någon större risk för sånt.
Jag har inte själv råkat ut för problem av det slag du beskriver (även om jag <I>har</I> spelat med folk som säkerligen kunde ha ställt till med sånt om tillfälle givits) - däremot motsatsen; jag lirade ett konventsscenario en gång (Mutant Rymd, av alla spel) där jag och en kvinnlig spelare som jag aldrig träffat förut blev totalt oseriösa, så våra RP ägnade större delen av sessionen åt sex och grovhångel så fort vi inte hade nekromutanter inom synhåll. Vi hade båda skitkul, men signalerade väl också ganska tydligt åt varandra att det var frågan om slapstick mer än något annat.

--
Åke

 

[Mannen i skogen]

Men om SL absolut vill att en av spelarna ska bli kär i en slp, hur ska spelledaren då gå till väga?

// Purgis - leder debatten

 

[Discordian]

Det beror väl lite på. Är det en one-shot där det är viktigt för storyn så är det väl bara att diktera att det är så, men om det gäller en karaktär i en långvarig kampanj bör SL inte göra mer än att försöka övertyga spelaren om att det skulle vara bra.

"Hellre kul i kaos
Än sur i kosmos" - Jenny Morelli

 

[chrull]

Det kan bli pinsamt att sitat och bekänna sin kärlek till sin bäste kompis, även om man vet att man spelar.

Äh... Det beror väl lite på vad det är för personer med och spelar... Och om man är överens om det eller så...

Jag har själv varit med om att få spela en militant-antimutant (i nya mutant) som var homosexuell, han hade ett förhållande med en annan antimutant som var bisexuell och spelades av en av mina kompisar... Det var mest vår spelledare som blev lite överaskad när min rollperson började bli svartsjuk för att hans partner tittade efter tjejer... :o)

Vi hade apkul...

chrull

 

[Krille]

"Men om SL absolut vill att en av spelarna ska bli kär i en slp, hur ska spelledaren då gå till väga?"

Så som jag ser det har spelledaren tre möjligheter.

1) Prata med spelaren och försök övertyga honom.

2) Tvinga spelaren, till exempel med en färdiggjord rollperson eller med den berömda "Spelledaren har alltid rätt"-lagen (som jag mer eller mindre avskyr).

3) Förför rollpersonen. /images/icons/wink.gif

I fall 1 och 3 krävs det att spelledaren är flexibel nog i sitt äventyrsskrivande så att det är möjligt att inte vara kär. I fall två krävs det att spelledaren är beredd på att spelaren inte gillar läget och blir ledsen och kinkig.

- Krille
<A HREF="http://www.foxtail.nu" target="_new">http://www.foxtail.nu</A>

 

[XcrustieX]

nja, jag menar däremot att det går att se till att en inte blir kär. att däremot bara se till att en blir kär i nån det är en helt annan sak...förmodligen inte möjligt.

XcrustieX