Nekromanti Kallt krig & Fantasy

[Sodivra]

<object width="425" height="350"> <param name="movie" value="http://www.youtube.com/v/uk37TD_08eA"></param> <param name="wmode" value="transparent"></param> <embed src="http://www.youtube.com/v/uk37TD_08eA" type="application/x-shockwave-flash" wmode="transparent" width="425" height="350"> </embed></object>

Blackadder är fantastisk.

 

[Dilandau]

Som jag ser det uppstod vårt kalla krig, förenklat, genom att fanns två lika starka sidor som båda skulle förlora mer på ett öppet krig (pga atombomber etc) än de skulle vinna. Samtidigt som i princip hela världen fortfarande var traumatiserad av den enorma förödelsen i andra världskriget.

I en fantasyvärld skulle ett kallt krig kunna uppstå av om ett fåtal fientliga krafter (fler än 3 är svårt att föresälla sig) var och en kunde åsamka varandra groteskt mycket skada på mycket kort tid – men då få räkna med att själv bli mer eller mindre utplånad.

 

[Beastslayer]

Jag har nog tänkt mig något som går till ungefär såhär:

Ett land kämpar för att utvidga sina gränser för att bli ett stort Imperium 1.
När de går in i land A så reagerar Imperium 2, 3 och 4 och ett massivt krig drar igång där de båda sidorna utkämpar ett hundraårigt långt krig (Som i Eberron) som verkligen sliter på alla medverkandes resurser.

Man når efter 100 år en överenskommelse om vilken mark som skall förfalla till vilken part efter att Imperium 2,3 och 4 tagit en av Imperium 1 viktigaste städer och Imperium 1 får gränsen dragen rakt igenom sitt rike och går också rakt igenom denna stad. Hälften tillhör fortfarande Imperium 1 och den andra blir utnämnt till ett eget rike som skyddas av Imperium 2, Imperium 3 och Imperium 4.
Hälften av de länder som blev ockuperade under kriget lämnar desutom Imperium 1 och de blir självständiga igen.
Så, Imperium 1 har trupper i sin del av staden.
Imperium 2,3 och 4 har trupper i sin del av staden. Vi har en mängd arga länder som står på Imperiern 2,3 och 4s sida men som samtidigt är oerhört rädda för Imperium 1 så de vill inte riktigt ta stånd i svåra beslut och försöker hålla sig neutrala i den efterföljande kampen.

Imperium 1 lyckades alltså till viss del med sin plan om att utvidga sina gränser men har lidit svårt av konflikten. De är fortfarande en stormakt och tillräckligt starka för att Imperium 2,3 och 4 inte vågar försöka att utplåna dem med risken för att de faktiskt skulle kunna förlora det kriget.

Staden som vi kan kalla för C, blir skådeplatsen för alla intriger och ränk smiderier, själva hjärtat av settingen.

 

[EvilSpook]

Som jag ser det uppstod vårt kalla krig, förenklat, genom att fanns två lika starka sidor som båda skulle förlora mer på ett öppet krig (pga atombomber etc) än de skulle vinna.

Jag tror att en viktig ingrediens var att man måste hålla en enad front utåt samtidigt som de för alla inblandade viktigaste intrigerna sker internt mellan många inflytelserika grupperingar.

T.ex. hade man i USA under kalla kriget en komplicerad politisk situation med President, rättsväsende och senat i lite motsatsförhållanden. I nästa nivå har man en mängd regeringsorgan, myndigheter och militärmakt (US Treasury, CIA, FBI, NSA, US Army, USAF, USN, USMC, etc.). Även dessa har en egen agenda och överlappande lojalitet och rivalitet sinsemellan. Sen har man sina allierade, religiösa grupper, minoriteter etc som kanske inte på ett direkt sätt påverkar utrikespolitiken men som alla måste förhålla sig till.

Detta ger en situation där man kan tjäna mycket politiskt på att krigshetsa samtidigt som man kan skaffa sig enormt mycket problem om man faktiskt agerar mot den andra stormakten. Det ger också många uppslag till äventyrande. Så hade jag byggt min kampanj.

//EvilSpook

 

[Bunny]

Jag har nog tänkt mig något som går till ungefär såhär:

Ett land kämpar för att utvidga sina gränser för att bli ett stort Imperium 1.
När de går in i land A så reagerar Imperium 2, 3 och 4 och ett massivt krig drar igång där de båda sidorna utkämpar ett hundraårigt långt krig (Som i Eberron) som verkligen sliter på alla medverkandes resurser.

Man når efter 100 år en överenskommelse om vilken mark som skall förfalla till vilken part efter att Imperium 2,3 och 4 tagit en av Imperium 1 viktigaste städer och Imperium 1 får gränsen dragen rakt igenom sitt rike och går också rakt igenom denna stad. Hälften tillhör fortfarande Imperium 1 och den andra blir utnämnt till ett eget rike som skyddas av Imperium 2, Imperium 3 och Imperium 4.
Hälften av de länder som blev ockuperade under kriget lämnar desutom Imperium 1 och de blir självständiga igen.
Så, Imperium 1 har trupper i sin del av staden.
Imperium 2,3 och 4 har trupper i sin del av staden. Vi har en mängd arga länder som står på Imperiern 2,3 och 4s sida men som samtidigt är oerhört rädda för Imperium 1 så de vill inte riktigt ta stånd i svåra beslut och försöker hålla sig neutrala i den efterföljande kampen.

Imperium 1 lyckades alltså till viss del med sin plan om att utvidga sina gränser men har lidit svårt av konflikten. De är fortfarande en stormakt och tillräckligt starka för att Imperium 2,3 och 4 inte vågar försöka att utplåna dem med risken för att de faktiskt skulle kunna förlora det kriget.

Staden som vi kan kalla för C, blir skådeplatsen för alla intriger och ränk smiderier, själva hjärtat av settingen.

Åh, det låter som om du skulle kunna inspireras av läget i imperium 1 (Kina) och dess huvudstads (Beijing) uppdelning efter opiumkrigen, första sino-japanska kriget och boxarupproret. Boxarupproret såg bland annat utländska, befästa, kvarter i Beijing belägras av boxare, som höll ut i väntan på att imperium 2-9 (Österrike-Ungern, Frankrike, Tyskland, Italien, Japan, Ryssland, Storbrittanien och USA) skulle ha tid att anlända. Resultatet blev ett förudmjukat och ruinerat imperium 1 - enter revanschism, nationalism och upprorsanda, grogrund för ett kallt krig.

Surfa wikipedia och ta intryck.

 

[Beastslayer]

Ska kollas upp. Är inte så insatt i boxarupproret, men jag vet lite vakt vad det handlar om. Kan nog ge lite inspiration.

 

[mcwolfe]

Jag är mer inne på den här idéen.

Ponera att man har de stora aktörerna Uessa och Ryssia (exempelvis...) som båda har stora arméer och intresse av att invadera varandra.

Därefter lägger du till försvårande omständigheter:
- Geografin gör att endast ett fåtal invasionsvägar är möjliga utan att skapa allianser med mindre aktörer. Dessa vägar är lätta att försvara, vilket skulle leda till fruktansvärda förluster även vid en seger.
- Mindre aktörer är slitna i sina allianser av ekonomiska eller religiösa skäl. Man kan inte helt sonika invadera någon av dem, med risken att de övriga sluter sig till fienden i desperation.
- Några mäktiga adelshus har ekonomiska intressen eller släktingar i andra nationen. Dessa måste man ta hänsyn till i ett krig för att inte tappa internt stöd.
- Landets lagar och förordningar tillåter inte den tvångsrekrytering som behövs för att få ihop en överlägsen styrka.

Kort sagt kan man säga att vilken situation som helst där en eventuell seger skulle vara sjukt dyrköpt kan skapa ett kallt krigsklimat.

Helt rätt!

Så länge det har funnits imperier har det funnits kalla krig (i princip). Grundprincipen har varit att det har varit för dyrt med fullskaligt krig, men man vill ändå göra vad man kan för att skaffa sig fördelar jämfört med motparten/ motparterna.. dvs spionera, sabotera, lönnmörda osv. Behövs varken kärnvapen, magi eller något annat för det.

/McWolfe

 

[Björn Wärmedal]

Kom just på att en annan variant kan vara den i Dune, där enda sättet att förflytta en armé är att ta hjälp av den enda organisationen som kan flyga genom rymden.

Där snackas det också om Atomics, naturligtvis, som är fruktansvärda världsförstörande vapen som innehas av flera av de stora familjerna.