Det där har jag faktiskt aldrig tänkt på, det som stod i artikeln. För mig är det mer så att jag helt enkelt står och röker och tittar på stjärnorna, eller står i duschen, eller nåt sånt, och så rätt som det är så ploppar det bara upp en idé i mitt huvud, som bara så där räcker gott och väl till en kampanj av ordentlig magnitud. Jag spelledde en 24 äventyr kampanj förut, tog slut i våras, som var mer eller mindre planerad från början till slut, med flera "förgreningar", beroende på hur RP agerade, och den kom jag på medan jag låg på en äng ute på landsbygden och var packad efter jag gått vilse på vägen hem från en fest...
Under den tid det tar för mig att spela en kampanj hinner jag komma på minst tre-fyra nya kampanjer, till olika rollspel, plus det att vi under den tiden antingen köper nya rollspel, eller nya böcker, eller dylikt, vilket brukar sorra fram ett par kampanjer till. Det är bara så jag funkar, antar jag...