Det här kanske inte tillför jättemycket, men:
Jag tänker att kampanjer kan vara mer eller mindre linjära beroende på hur mål formuleras. Ju mer specifikt och oböjligt målet är, desto mer linjärt blir äventyret - "I slutändan kommer RP besegra demonprinsen eller dö i en episk slutstrid". Och sånt blir mer roman än äventyr (vilket är tryggt, enkelt att läsa och hänga med i, enkelt att förbereda - så länge de där förbannade spelarna inte förstör)
Kör man ren plats "ni är i en by omringad av vildmark, gör vad ni vill" så kan det möjligen bli väl ofokuserat, speciellt med spelare som är vana att ledas, men man kan lätt fokusera sånt med saker som rykten om skatter, mål att bygga upp samhället, bli rika och respekterade, etc. Jag vet att Keep on the Borderlands nämnts som exempel på öppnare kampanj, men det finns ett gäng exempel.
För D&D så blir levlar onaturliga barriärer om man strikt taget vill låsa in RP i en sekvens, men jag ser inte öppenhet eller möjligheten att "sekvensbryta" som en bugg.
Jag tänker att kampanjer kan vara mer eller mindre linjära beroende på hur mål formuleras. Ju mer specifikt och oböjligt målet är, desto mer linjärt blir äventyret - "I slutändan kommer RP besegra demonprinsen eller dö i en episk slutstrid". Och sånt blir mer roman än äventyr (vilket är tryggt, enkelt att läsa och hänga med i, enkelt att förbereda - så länge de där förbannade spelarna inte förstör)
Kör man ren plats "ni är i en by omringad av vildmark, gör vad ni vill" så kan det möjligen bli väl ofokuserat, speciellt med spelare som är vana att ledas, men man kan lätt fokusera sånt med saker som rykten om skatter, mål att bygga upp samhället, bli rika och respekterade, etc. Jag vet att Keep on the Borderlands nämnts som exempel på öppnare kampanj, men det finns ett gäng exempel.
För D&D så blir levlar onaturliga barriärer om man strikt taget vill låsa in RP i en sekvens, men jag ser inte öppenhet eller möjligheten att "sekvensbryta" som en bugg.