Kampanjfilosoferande

entomophobiac

Low Prep High Play
Joined
6 Sep 2000
Messages
8,975
Location
Uppsala
Inte än, men i vinter kommer det vankas kampanjspel igen. Det kommer spelas spel som skrivits helt för min grupp, nästan lite skräddarsytt i tema, regler, etc. Men det har också lett till en del filosoferande och diskussion kring vad som gör rollspelskampanjer roliga till att börja med.

Tänkte det var skäl att kåsera lite och bjuda in er övriga att kåsera kring ert kampanjspelande.

Längre kampanj = mindre prepp
Det häftiga med kampanjspel är det vi skapar tillsammans genom spel. Värdet vi kan ge en slumpmässig SLP, typ en hotellreceptionist eller byfåne, för att tärningsslag eller interaktioner kring den personen gjort personen till något mer än sin enda rad i ett namndokument någonstans.

En slutsats det gett mig, som jag kommer testa i höst, är att kampanjer tvärtom mot vad vår intuition kanske menar behöver mindre prepp än exempelvis one-shots. Vi kommer ha tid på oss att skapa relationer, kunskaper, platser, intriger, färdigheter, och även målsättningar, genom spel istället. Ju mer vi förbereder oss, ju mer kommer vi behöva begränsa det som sker i spel.

Skapa era rollpersoner. Fundera på ert startskott och vad ni vill. Men spela fram allt annat. Om ni har färdigheter eller andra siffror, vänta med att sätta ut dem till dess ni smakat lite på vad ni faktiskt vill spela.

Och för guds skull: planera inga händelser, slut, eller någon ståry.

Slutet gott, allting gott
Majoriteten av alla kampanjer jag spellett har fisit av på ett eller annat sätt. Det är rätt trist när det händer, men sällan vare sig oväntat eller oönskat. Ibland har kampanjer förberetts med uttalade slut, däremot. Exempelvis "vi kör 10 gånger" eller "vi kör till dess en rollperson dör" eller vad som nu är sannolika saker att hända i just det spel som spelas. Det har typ alltid gjort saken bättre.

Men igen: inga preppade händelser, planerade slut, eller ståry.

Alla äger allt
En sak jag tycker är väldigt roligt, kanske framförallt med one-shots, är att verkligen vad som helst kan hända. Men det är också en annan sak: det har ingen betydelse vem som gör någonting, så kan det ändå vara det viktigaste som sker vid det speltillfället. Någon misslyckas med ett slag och polisen är dem nu på spåren. Någon lyckas exceptionellt och de har nu fri tillgång till databasen. En spelare introducerar sin rollpersons ex och den personen är nu en viktig del av kampanjen.

Har märkt med vissa typer av spelare att de måste lära sig att ta den här platsen, och vissa blir aldrig helt bekväma med det. Men när det funkar ger det (för mig) mycket roligare spel. Och jag tänker att kampanjer kan bli vad som helst som helhet om vi anammar det.
 

entomophobiac

Low Prep High Play
Joined
6 Sep 2000
Messages
8,975
Location
Uppsala
I absoluta tal kräver nog en kampanj alltid mer prepp
Det är det här jag filosoferar mest kring. För jag tror helt enkelt tvärtom! Idén inför kampanjen nu är att inte preppa alls (som spelledare) utan att istället låta spelarna driva mer vad som händer helt enkelt genom att spela. Ingen story. Inga SLPs. Ingenting egentligen. Utan det får växa fram ur en Session 0 och sen genom spel.
 

Rangertheman

Myrmidon
Joined
15 Dec 2015
Messages
3,633
Det är det här jag filosoferar mest kring. För jag tror helt enkelt tvärtom! Idén inför kampanjen nu är att inte preppa alls (som spelledare) utan att istället låta spelarna driva mer vad som händer helt enkelt genom att spela. Ingen story. Inga SLPs. Ingenting egentligen. Utan det får växa fram ur en Session 0 och sen genom spel.
Jag vet att det är så för mig. På 10 spelmöten har jag preppat max en halvtimme. Totalt.
 

Genesis

Ni dés ni maître
Joined
17 Aug 2000
Messages
15,599
Location
Göteborg
Jag preppar ju varken enkvällare eller kampanjer, så där är det samma lika för mig.

När det gäller planerade slut så håller jag med. Jag har varit med om två kampanjer som inte blivit klara. Den ena dog efter ett speltillfälle, så det var ett specialfall. Den andra hade just problemet att det inte var sagt hur länge vi skulle spela. Känns jättekonstigt för mig att bara sätta igång en kampanj utan att säga åtminstone ungefärligt hur många sessioner man ska köra. Inte bara för att det blir svårare att få ett slut, utan också för att man inte vet vad man lovar. Vet jag inte om det blir fyra sessioner eller fjorton så blir det ju omöjligt att veta om jag kommer att ha tid med kampanjen eller inte. ”Vi kör varannan lördag livet ut”?
 

Rickard

Urverk speldesign
Joined
15 Oct 2000
Messages
18,395
Location
Helsingborg
Och för guds skull: planera inga händelser, slut, eller någon ståry.
Inga färdiga slut, men jag känner att det är lättare att komma fram till något om man har ett färdigt tema (typ inspireras av apostlarna i Mutant Chronicles) eller en frågeformulering och så planterar man saker från slutet i de äventyr man spelar ut i kampanjen.

Nu ser jag förvisso en kampanj som en kedja av (till synes orelaterade) äventyr där meta-plotten sedan konfronteras eller på annat sätt ger sig tillkänna i slutet för spelarna. Där kan de sedan dra nytta av resurser eller information, bland annat sådant du planterat ut, från tidigare äventyr.
 

Bifur

Veteran
Joined
28 Dec 2015
Messages
5,725
Det är det här jag filosoferar mest kring. För jag tror helt enkelt tvärtom! Idén inför kampanjen nu är att inte preppa alls (som spelledare) utan att istället låta spelarna driva mer vad som händer helt enkelt genom att spela. Ingen story. Inga SLPs. Ingenting egentligen. Utan det får växa fram ur en Session 0 och sen genom spel.
Tja, fast det är ju snarare ett förhållningssätt till spelandet än något skiljer mellan enkvälls och kampanjer (som @Genesis är inne på i så fall).
 

Henke

Avdankad Konventsarkeolog
Joined
8 Mar 2009
Messages
4,507
Location
Kullavik
”Vi kör varannan lördag livet ut”?
Haha så där spelar vi typ alltid. Det finns aldrig någon handskakning på hur länge man ska behöva vara spelare när vi spelar kampanj, men då är ingången från spelarna ofta att det är så kul att det inte spelar någon roll. Som spelare kan jag samtidigt hålla med om att jag gärna vill "timeboxa" kampanjer, men det kanske mest är ett kontrollbehov (för mig då alltså).
 

Rickard

Urverk speldesign
Joined
15 Oct 2000
Messages
18,395
Location
Helsingborg
men då är ingången från spelarna ofta att det är så kul att det inte spelar någon roll. Som spelare kan jag samtidigt hålla med om att jag gärna vill "timeboxa" kampanjer, men det kanske mest är ett kontrollbehov (för mig då alltså).
Jag blir mindre engagerad när en spelledare säger "Det blir klart när det blir klart", för då känner jag inte att det finns någon plan och jag vill spela annat också. Jag har inget emot kampanjer som spänner över flera år, men vill ändå ha någon sorts planering. Kanske också för att jag gillar att spåna med karaktärsutveckling och vill kunna tajma in den (eller dess förändringar) till slutet.
 

entomophobiac

Low Prep High Play
Joined
6 Sep 2000
Messages
8,975
Location
Uppsala
Nu ser jag förvisso en kampanj som en kedja av (till synes orelaterade) äventyr där meta-plotten sedan konfronteras eller på annat sätt ger sig tillkänna i slutet för spelarna.
Det är ett väldigt vanligt sätt att skriva kampanj, helt klart! Jag vill inte ha någon metaplot helst, även om den typ av hemligheter som finns i exempelvis 2300AD i sig är rätt spännande. Men då vill jag nog att det ska finnas en möjlighet för spelarna/rollpersonerna att totalt missförstå alltihop också. :D

Tja, fast det är ju snarare ett förhållningssätt till spelandet än något skiljer mellan enkvälls och kampanjer (som @Genesis är inne på i så fall).
Antagligen. Det är nästan alltid det, trots allt.

När jag spellett one-shots har det varit nästan lite konventsscenarioupplägg på dem, med färdiga rollpersoner etc. Något som går att springa med direkt och skapar ett ramverk. Om det inte sker i ren spelform, typ Knave eller Fate eller dylikt, där vi även skapar ramverket när vi slår oss ned förstås. Den typen av one-shot är ju helt framspelad också.

Tror egentligen mitt "drömrollspel", om det finns ett sådant, skulle vara något som det gick att spela rakt av från sidan utan vare sig prepp eller egentligen något annat än fem minuters förklaring av vad det handlar om.
 

Henke

Avdankad Konventsarkeolog
Joined
8 Mar 2009
Messages
4,507
Location
Kullavik
Jag blir mindre engagerad när en spelledare säger "Det blir klart när det blir klart", för då känner jag inte att det finns någon plan och jag vill spela annat också. Jag har inget emot kampanjer som spänner över flera år, men vill ändå ha någon sorts planering. Kanske också för att jag gillar att spåna med karaktärsutveckling och vill kunna tajma in den (eller dess förändringar) till slutet.
Jag tänker också ata det är mer eller mindre omöjligt (iaf för mig) att ge en tidsuppskattning på en kampanj. Jag har insett att jag är rejäl tidsoptimist när jag proppar och tror alltid att vi skall hinna spela igenom mer än vad som faktiskt spelas. Att ge ett estimat på hela kampanjen känns helt omöjligt. Det kanske iofs skulle kunna fungera om ploten var mer dynamisk och att de mål som sätts upp vid speltillfället kan framkomma även om spelarna inte hinner göra allt som var tänkt för Att ändå snabba på berättelsen (Flytta viktiga möten eller ledtrådar dit rollpersonerna väljer att gå t.ex.)
 

Oscar Silferstjerna

Sjunger i duschen
Joined
28 Nov 2006
Messages
2,736
Location
Nirvana
Jag gillar kampanjer med metaplotter, men tycker samtidigt att de är svåra att hantera (och skapa). De kan inte vara för uppenbara, utan behöver ha flera lager som kan upptäckas över tid. Samtidigt finns det också metaplotter som är alldeles för detaljerade och onödigt krångliga för att kunna avslöjas i spel. Om mycket i metaplotten mest är till för SL, så tycker jag att det är slöseri med utrymme. Det väsentliga för mig är att hela spelgruppen är engagerad, inte att metaplotten är invecklad och ”smart”.

Något som också begreppsligen ligger nära metaplotter är större mysterier. Man får veta lite mer i varje deläventyr. Det måste inte se ut så, men det är vanligt. En intressant ingång blir då hur kampanjer som inte rymmer ett större mysterium ser ut. Det måste väl ändå finnas något som inte är omedelbart uppenbart, eller? Och vad är detta okända som inte är ett mysterium? En oväntad händelseutveckling? En extremt aggressiv, smart, mäktig eller envis antagonist?

En praktisk aspekt när det gäller metaplotter är att de ofta behöver planeras i förväg. Åtminstone de stora dragen. Jag tänker mig dock att kärnan i en bra metaplott kan sammanfattas i en text som inte är längre än det här inlägget.
 
Last edited:

Rangertheman

Myrmidon
Joined
15 Dec 2015
Messages
3,633
Jag tänker också ata det är mer eller mindre omöjligt (iaf för mig) att ge en tidsuppskattning på en kampanj. Jag har insett att jag är rejäl tidsoptimist när jag proppar och tror alltid att vi skall hinna spela igenom mer än vad som faktiskt spelas. Att ge ett estimat på hela kampanjen känns helt omöjligt. Det kanske iofs skulle kunna fungera om ploten var mer dynamisk och att de mål som sätts upp vid speltillfället kan framkomma även om spelarna inte hinner göra allt som var tänkt för Att ändå snabba på berättelsen (Flytta viktiga möten eller ledtrådar dit rollpersonerna väljer att gå t.ex.)
Jag tycker också det är väldigt svårt. Istället har vi sagt att vi ska ta en avstämning när det känns som att någon av de större äventyrstrådarna är klar. Då bestämmer vi om vi ska köra vidare på någon annan tråd eller avsluta kampanjen.
 

Genesis

Ni dés ni maître
Joined
17 Aug 2000
Messages
15,599
Location
Göteborg
Tror egentligen mitt "drömrollspel", om det finns ett sådant, skulle vara något som det gick att spela rakt av från sidan utan vare sig prepp eller egentligen något annat än fem minuters förklaring av vad det handlar om.
Ja, det är asbra! Jag har många spel där man kan sätta igång med första scenen i princip direkt efter att man valt spel (inget rollpersonsskapande eller så), förutsatt att alla har spelat spelet innan. Jag har ett fåtal spel där man kan sätta igång direkt förutsatt att en av deltagarna har läst spelet i förväg. Men när det gäller den heliga graalen, att kunna sätta igång med spelet direkt, utan rollpersonsskapande och utan att någon inblandad läst på reglerna i förväg, det är nog bara For the Queen och dess hack som lyckats med. Det är riktigt imponerande.
 

Zeedox

Hero
Joined
14 May 2021
Messages
1,300
Location
Stockholm
Jag vet att det är så för mig. På 10 spelmöten har jag preppat max en halvtimme. Totalt.
Intressant, så ingen research alls på vad som kan vara innehåll att ta med, hur någon plats borde se ut, eller funderingar på hur världen reagerar på rollpersonerna, bara i stunden?
 

Rickard

Urverk speldesign
Joined
15 Oct 2000
Messages
18,395
Location
Helsingborg
Intressant, så ingen research alls på vad som kan vara innehåll att ta med, hur någon plats borde se ut, eller funderingar på hur världen reagerar på rollpersonerna, bara i stunden?
Varför det? :D

Nu tar min prep runt 40 minuter per speltillfälle, oavsett om det är en del i en kampanj eller inte.

Det jag fokuserar mest på är hur fraktioner (personer, grupper, föremål) hänger ihop och hur jag ska förmedla stämning. Platser skapar vi tillsammans medan vi spelar. Jag bestämmer platsen, spelarna får beskriva innehållet. Brukar bli mer stämning på det sättet och spelarna får vara mer aktiva.

Karaktärsdrag har jag en generator för, så det förbereder jag aldrig.
 

Rangertheman

Myrmidon
Joined
15 Dec 2015
Messages
3,633
Intressant, så ingen research alls på vad som kan vara innehåll att ta med, hur någon plats borde se ut, eller funderingar på hur världen reagerar på rollpersonerna, bara i stunden?
Jag har en lista med förslag på namn som både jag och spelarna använder. Under spelpass noll pratade vi ihop oss om grunderna för spelet och vi gjorde grova kartskisser på staden och på kolonin. Den senare har min sambo gjort om i Inkarnate till en supersnygg karta.

I övrigt bestämmer jag eller någon av spelarna vad som ska hända, baserat på berättelsen hittills, vad som passar in eller utifrån tolkningen av något tärningsslag/drag. Så ingen prep alls i förväg.

Rättelse: Jag brukar lägga en liten stund på att fundera på hur jag ska öppna nästa spelpass.
 

Zeedox

Hero
Joined
14 May 2021
Messages
1,300
Location
Stockholm
Varför det? :D

Nu tar min prep runt 40 minuter per speltillfälle, oavsett om det är en del i en kampanj eller inte.

Det jag fokuserar mest på är hur fraktioner (personer, grupper, föremål) hänger ihop och hur jag ska förmedla stämning. Platser skapar vi tillsammans medan vi spelar. Jag bestämmer platsen, spelarna får beskriva innehållet. Brukar bli mer stämning på det sättet och spelarna får vara mer aktiva.

Karaktärsdrag har jag en generator för, så det förbereder jag aldrig.
40 min per spelmöte hänger jag med på, det är ungefär samma som min standard. Jag var mer förvånad över siffran ”30 min totalt”.

Att improvisera en intressant platsbeskrivning tycker jag är svårt, så där behöver jag lägga mer tid för att det inte skall bli flummigt. Samma med vissa andra element - det är helt enkelt skönt att ha vissa saker i bakfickan så att inte allt behöver kommas på direkt i stunden. Sen kan det vara mer specifika saker jag fastnar vid, och börjar researcha. Tex om vi spelar i ett fantasy-Rom kanske jag köper en bok om juridik i antika rom och börjar plugga, kollar på dokumentärfilmer om pilgrimsfärder, eller kollar upp krigsfilmer för att få idéer om stereotypt soldatliv.

Jag vet dock att jag *borde* lägga mer av prepptiden på att tänka på val, problem och motivationsfaktorer, så det är sällan min tid är spenderad supereffektivt. :D
 
Top