Nekromanti [Kampen om...] Krönika

Konrad Konvalj

Myrmidon
Joined
6 Jan 2010
Messages
6,035
Location
Norrland
Det finns ju ett gäng med härliga krönikor att läsa här på wurrnu. Jag tänkte bjuda på en liten krönika på vad som händer i vårt senaste påfund [Kampen om...]

Det har snackats lite löst i i den här tråden.

Jag är ingen mästerskribent så det kan förekomma stavfel, fel på meningsuppbyggnad och liknande, men det går att leva med. Jag har inga direkta skills för skrivande heller, men jag tänkte att det kan vara kul att testa på lite.

[Kampen om...] är ett intrigtätt lir som inte riktigt har satt sig. Allt utspelar sig i ett random land som troligen kommer att döpas inom kort. Landet styrs av ätten Drake och under denne knug finns åtta Hertigar (mina pöbelhanar), som alla styr över sitt egna lilla hertigdöme. De kämpar alla att nå toppen och ta över konungens plats på tronen.

Spelupplägget som sådant ser ut så här i korta ordalag:
[Kampen om...]

Det finns 8 finesser; Rikedom, Politik/Familj, Karisma, Militärmakt, Handel, Information, Kontakter och Ess i rockärmen. Dessa finesser (måste så klart döpas om med tiden. Basse har myntat det hela och det låter bra så här tillsvidare, det duger åt mig) ger olika fördelar och resurser. Alla spelare dominerar 1 stycke finess och har ett värde på 15 i detta. Övriga 7 finesser sätts ett värde mellan 1-15 från ett pott av 40 poäng.

Rikedom
Ett mått på hur mycket cash du har.
• Köpa tjänster
• Köpa information
• Muta
• Hyra soldater, lönnmördare
• Köpa handelsvaror
• Inreda ditt palats
• Förlusta dig hos skökor
• Köpa ost

Kontakter
Ett mått på hur många sköna snubbar och snubbinnor du känner och litar på. Dina kontakter är lojala gentemot dig så länge ingen betalar mer än du. Blodsband är dock svårt att köpa.. Lite olika kontakter:
• Avskrap; uteliggare, tiggare, lodisar
• Knegare; Latrintömmare, tjänare, tjänstehjon, stalldräng, servitör, köksa, kock
• Hantverkare; Smed, snickare, murare
• Special; Vakter, Barder, Skökor, Värdshusvärdar, lönnmördare, tjuvar
• Lågadel
• Högadel

Handel
Det finns 5 kategorier; Tyg-Spannmål-Timmer-Boskap-Järn
• Råvarorna är bra att ha för att kunna förse trupper med hästar, vapen, kläder, husrum och mat
• Det går att tjäna pengar (Rikedom) på dom
• Det går att handla och byta med dom
• Det finns unika mer exklusiva varor så som; Vin, Gift, Ädelstenar och Dadlar där det kan tjänas ännu mer cash. Denna exklusiva vara är något man vill vara ensam om för annars får man dela på den årliga inkomsten med annan pöbelhane. Givet så tjänar man mer på att kränga Ädelstenar än Dadlar så klart.

Information
Ett mått på hur mycket du vet om övriga karaktärer, högadel, lågadel och deras hemligheter.
• Har koll på dina ärkefienders hemligheter
• Har koll på vem som sitter på olika råvaror
• Har koll på truppstorlekar
• Har koll på vem som är gift med vem
• Har koll på vem som sneligger

Militärmakt
Ett mått på dina avlönade trupper som alltid finns till förfogande. Ger även befolkningsbonusar. Mer soldenärer, milis och riddare i Hertigdömet ger mer befolkning.
• Med trupper kan du så klart ta makten med våld
• Hota dina fiender, tvinga dem att sälja Råvaror billigare, kräva att de röstar igenom just dina förslag som läggs fram för Knugen.

Karisma
Ett mått på hur folkligt kär du är, hur övrig adel ställer sig gentemot dig. Ett rätt politiskt lagt attribut.
• Ger dig förmånen att ha bra stöd av låg och högadel.
• Hjälper dig att kontrollera pöbeln vid eventuella katastrofer så som ful-skörd, boskapspest och så vidare
• En hög karisma ger dig bättre allianser från start, och så klart lättare att skapa bra kontakter under spel.

Politik/Familj
Ett mått på hur framgångsrik din ätt är rent politiskt och familjärt.
• Hur många ättlingar har du? Har du bara döttrar eller bastarder kanske det inte ser bra ut i framtiden. Ätten hänger på en skör tråd. Du behöver ju en arvinge
• Vem är din äldsta son gift med? En lågadel som ger dig ringa stöd eller en högvåffla med mycket makt?
• Ger dig fördelar vid röstningar och sådant, mer personliga röster än någon med dålig blodslinje så att säga.

Ess i rockärmen
Ger dig random saker som är bra att ha.
• Mer trupper
• Stöd från högadel
• Billigare råvaror
• Ett lusthus på gården
• Fri tillgång till ostlöpe

Dessa 8 attribut/finesser är alltså stommen för karaktären.

Mina pöbelmän har sedan fått sig en varsin fiende och en varsin frände. Fienden får man samarbeta med för att nå makten så länge man tjänar på det själv. Vill fienden ha hjälp med lite råvaror kommer det kösta, vill fienden ha lite extra trupper för att försvara gränsen mot stråtrövare kommer givet dåligt utbildad milis att skickas. Unt so weiter. Den frände man har är en sådan som man kan lita på till viss del. Det går ju inte att lita på någon, men så långt det går är det värt att ha en vän att luta sig tillbaka mot. För att få igenom sina förslag behöver man stöd från både adeln och folket. Det gör det viktigt att knyta kontakter med hög-& lågadel + övriga Hertigar så klart.

Mekaniken med röstning för och emot saker är ju så klart en viktig del i spelet. Förslag diskuteras och läggs fram till knugen (alltså, SL) och sedan röstas de igenom eller inte.

Det kan ju handla om precis vad som helst så som: Vägen mellan Svinagård och Drakfästet måste stenläggas.

• Det kommer att spara på transportvagnarna
• Det kommer gå snabbare att ta sig från plats A till B
• Det är ju status med bra vägar

Så klart kommer det kosta att ordna till vägen.

• Det kommer gå åt 10 Järn resurser
• Det kommer gå åt 5 Boskaps resurser
• Det kommer gå åt 5 Timmer resurser
• Det kommer behövas 1000 milis

Vem betalar vad? Vem vill offra det dyrbara järnet till detta vägbygge? Vem kan undvara milistrupper för att bygga en väg som Hertigen i fråga själv kommer att använda.

Detta kräver först rent spelmässigt att alla får lägga fram sina motförslag och åtgärder. Det fastställs vem som måste offra vad och sedan röstas det för eller emot.

Alla har sina personliga röster baserat på Politik/Familj. Sedan kommer det in röster från de adelshus man har någon son eller dotter ingift hos, röster dyker upp från allierade, någon köper röster från en velande adelsvåffla som ränker rösta blankt, någon hotar sig till lite röster och så vidare.

Alla pöbelhanar räknar samman hur många röster de lyckas skrapa ihop och sedan publiceras ett resultat räknat i % så att ingen får vetskap hur många röster de olika sidorna skrapat ihop. Vinner de som är för "nya vägen" kommer det bli av. Vinner de som är emot blir det inget vägbygge, men kanske något annat beroende på vad mina Hertigar kommit fram till. Det kanske blir en enklare reparation med fyllning av gröpper och liknande, men inget mer.

Knugen har såklart något form av veto här så vill jag ha en väg så tar jag mig en ny väg.

Utöver röstningen som är en rätt central del i spelandet finns inga regler än så länge. Det är jävligt flytande som det är nu, men med tiden så kommer nog det hela sätta sig rätt fint.

Vad mer finns att säga?

Jo, det finns 21 lågadelshus och 15 högadelshus att tillgå så det finns gott om roller att spela för mig som spelledare. Det kommer så klart handla mycket om hur väl man lyckas gifta bort sina ungar, vem man sluter sköna dealer med och vem man skickar iväg en lönnmördare mot för att stärka sin egna position. Jag funderar på om jag skall ge alla husen lite olika attribut på nått vis. Ett hus skulle kunna sitta på en hel del Timmer som resurs så vill man åt Timmer så får man så lov att handla av detta hus. Har man ingen vidare relation med huset bör det i så fall ställa till med diverse problem.

Resurserna: Timmer-Spannmål-Tyg-Järn-Boskap är alla värderade olika. Det är dyrare att köpa på sig Järn än Tyg, men du får ju en bättre avkastning på Järn i årsbasis så klart. Tanken är att det skall finnas 100 av varje råvara att tillgå i landet. När det är slut och fördelat mellan mina små minilorder kommer det ge många sköna beefar i spelet (inbillar jag mig?), sen kan det ju även skapa någon form av import/export från andra länder. Vet inte hur jag skall hantera det i nuläget, men det blir säkert bra. Men som sagt. 100 resurser av varje råvara. Från start har spelarna mellan 3-15 i råvarorna. Det kommer alltså gå rätt snabbt att få ut dessa råvaror om pöbelhanarna väljer att köpa på sig en del. Alla råvaror kommer så klart även behövas om man skall köpa på sig riddare/elitsoldater. En resurs med 25 elit behöver 1 råvara av varje så det är ju nått man behöver tänka på om man vill rusta sin dåliga armé (om man nu har psatsat dåligt med poäng på Militärmakt). Ett annat exempel gällande trupper är milisen. Köper du 150 milis måste du avsätta 1 Tyg, 1 Timmer och 1 Spannmål. Allt sånt därnt har en prislista och jämförelselista som man måste ha koll på men det är nog inte värt att jag yrar in mig på det som det ser ut nu...

Så. Är det någon som förstår?

Jag fortsätter att bajsa ur mig lite om själva "systemet"..

Det går att hyra sig en lönnmördare för att fimpa konkurrenter. Det finns en tabell för detta (tack för tips och ideér från Svarte Faraonen) och det kostar så klart resurser i form av cash. Har man bra kontakter känner man ju en pålitlig lönnmördare och på så vis kan man spara in lite slantar. Alternativt så har man Information om vem som är en pålitlig lönnmördare, och då är det lättare att välja rätt lönnmördare för rätt offer. Det kommer finnas 15-20 lönnmördare med olika styrkor och svagheter så ju mer info man har ju bättre är det. Det finns ingen garanti att man lyckas med sitt dåd, och det är så klart svårt som fan att fimpa en annan motspelare. Dock skall det inte vara omöjligt, men till en början hade jag tänkt att släktingar, allierade och liknande får styrka med först innan vi går in på att ta ihjäl pöbelhanarnas karaktärer.

Alla pöbelmän har 10 hemligheter som är av varierande karaktär. Dessa kommer så klart gå att få reda på via olika kanaler. Alltså, genom sina attribut och i spel. Allt kommer bygga på hållhakar och sådant. Att lägga fram en hemlighet i rätt tillfälle kommer kunna skada Hertigen så pass mycket att det ryker allianser till höger och vänster, stödet från folket minskar, fru lämnar, barnen tar avstånd och så vidare. Utöver dessa 10 hemligheter så finns det så klart 1 hemlighet som krossar hela huset och kommer den fram då är det nog lika bra att dra från landet eller ta sitt liv.

Så då var det nog alles. Det hela är ju draget ur arslet så det kan verka lite osammanhängande, men i mitt huvud ser det bra ut. Med tiden kanske det kommer se bra ut på papperet också men jag känner att det är en bit kvar innan dess.

Spelträff 1

[Draget ur arslet så det kan finnas felaktigheter med namn och sådant. Lägger in nån spoiler också så att inte fel pöbelman får fel information. Kan nämnas att jag säkerligen missat en hel del, och att det kan förekomma snusk.]

De åtta Hertigarna är alla inbjudna på ett obetydligt bröllop mellan två lågadel, Morgonstierna och Vide. Det var månader sedan ett bröllop av dignitet ägde rum så man får ta det som bjuds helt enkelt. Ett tillfälle att träffas och samtala, dricka gott vin och knyta lite nya allianser är ju trots allt inte helt fel.

Lord Hastfer (Ess i rockärm) står för vinet på bröllopet och mjödet kommer från Lord Pegas (Information) bryggeri. Det är ett hett samtalsämne bland de åtta lorderna till en början. Är Hastfers fina viner ämnade att serveras på att bröllop av denna låga dignitet? Det är ju ett ypperligt vin, dyrt dessutom. Hade Vide verkligen råd med det eller har den gode adelsmannen spätt ut det delikata vinet från Hastfers gård? Lord Hastfer själv intygar om att det är äkta vara och som den kännare av rusdryck han är garanterar han även äktheten i Lord Clemens Pegas mjöd som även det serveras på bröllopet.

Förutom vin och mjöd avhandlas även skillnaden på kvalitativt lin kontra exklusivt siden. Lord Garpe (Kontakter) påstår att fru Vide bär en klänning från hans egna produktion. Det kanske inte är så värst mycket att skylta med, men i förbifarten nämner Garpe att Konung Drake har klätt om en hel del stolar, divaner och soffor i siden och det tyder till stor del på att Lord Garpe är hovleverantör av siden.

Lord Amon (Politik/Familj) som är ingift i ätten Drake hävdar annat. Konungen ogillar siden och föredrar strävt lin i sina möbler. Risken att glida av en divan och förlöjliga sig själv är inget Konungen är intresserad av. Lin skall det vara och ingen annan vid bordet har några invändningar mot detta. Lord Amon lär ju veta detta, han har säkerligen dinerat med Konungen på tu man hand vid ett flertal tillfällen och han om någon måste ju veta vad Konungen föredrar för klädsel på sina stolar.

Vilda diskussioner fortlöper hela kvällen och stämningen blir allt sämre ju senare det blir. Om det beror på att fruarna lämnats hemma vid, eller om det beror på inmundigandet av kopiösa mängder vin är en obesvarad fråga? Det är troligen en kombination, för mycket vin och ingen lady som kan hålla koll på vad som händer och sker.

Jeanique Sans Claudiette, Lord af huset Svin (Rikedom) tar med sig Rynak Hornbagge (Handel) på en kvällspromenad i månskenet. Om de pratar affärer eller endast njuter av varandras närhet viskas det om? Lord Varg [Militärmakt) drar sig undan tidigt för att inte på något vis riskera att missa omröstningen dagen därpå och den gamle Hodark Stålklippa (Karisma) somnar vid bordet.

En minnesvärd kväll för brudparet så klart, men för Hertigarnas del är det inte många minnen som finns kvar dagen efter...

Dagen därpå samlas Hertigarna för att rösta för eller emot (nån form av proposition har lagts fram av Lord Amon). Ärendet gäller en utbildnings avgift på 20.000 guldmynt (2 Rikedomsresurser), som sju av Hertigarna betalar årligen till Lord Varg. På Konungens order utbildar Lord Varg 100 milismän från vardera hertigdöme per år. Denna utbildning är inne i fas 3 och inom två år kommer de 100 milismännen att uppnå statusen av rekorderliga soldenärer. Den hutlösa summan på 20 loppor är något som gäckat de övriga lorderna i flera år, men det är inte förens nu de fått chansen att förändra lagen om välutbildad milis.

Alla utom Rynak och Jeanique närvarar. Kvällen innan talades det om att de båda var intresserade av att rösta för en förändring, men enligt Konungen har de redan lämnat in en varsin blank röst. Intresset att förändra var kanske inte så stort ändå?

Några timmar senare klubbas en förändring igenom. med 63% majoritet slopas milisträningen, och istället införs punktstöd med legosoldater på utvalda platser som behöver beskydd. Ingen kostnad för Lorderna, men de må likväl skicka iväg ett femtiotal väldrillade mannar till både Norrport och till Lord Pegas residens nere i sydväst. "Militärmannens" missnöje är stort så han reser genast hem till sitt emedan övriga Lorder beger sig av ner på Näktergalen för att fira med ett glas vin.

Några glas senare bjuder Lord Garpe in alla samlade på dovhjorts jakt helgen därpå. Det tages emot väldigt bra och även Jeaniqie som absolut inte kan tänkta sig att dräpa ett djur lovar att dyka upp. Mer vi flödar och kvällen är över innan den ens har börjat.

En vecka passerar med hemliga möten, lite tid med familjen, vinfyllor och sånt som hör till. Dovhjorts jakten krockar med handelsdagarna i Svångsjö, en marknadsplats i närheten av huvudstaden (fortfarande utan namn, men observera att marknadsplatsen vid sjön är döpt..). Lord Varg har inget intresse för boskap och dadlar så han beger sig själv av mot södern för att hålla Lord Garpe sällskap under jakten. All möda på att ordna fram ett tjog drevkarlar till varje Hertig är inte helt förjäves. I runda slängar 80 drevkarlar var är ju inte helt fel förutom att varenda dovhjort i trakten flyr fältet.

Övriga herrar beger sig av till marknaden för att köpa på sig sådant de behöver. Nya kontrakt skrivs, boskap byter ägare, järngruvor köps upp och spannmålslass skickas iväg på löpande band till de olika hertigdömena.

Jeanique flanerar runt och handlar boskap för enorma summor viskas det om. Vid hans sida går de ständiga följeslagarna Li´lipp med en bricka fylld av dadlar, och Lollo Minall med ett kluster av papilloner i koppel. Jeanique sägs vara ute efter ett smörberg som Lord Rynak lovat bjuda på i en avskiljd paviljong.

Lord Dag Hastfer säljer sitt omtyckta vin, Clemens stryker runt och spanar på bonnflickor, Hoadark handlar järnmalm och Lord Amon sitter inbegripen i djupa samtal med Konungen hela dagen.

Hela denna underbara helg i handelns tecken avslutas med ett tornerspel. Lord Draktand, en högadelsvåffla har lovat bort sin yngsta dotter Katritsia till vinnaren av tornerspelet så det finns lite blått blod att vinna om man är ogift. Nu är ju alla våra hertigar redan gift, men det finns ju ättlingar som alla vill vinna en vacker dams hand och förstärka faderns status bland både våfflor och pöbel.

Hodark Stålvinge (Stålklippa?) har hela tre ogifta söner som alla ställer upp i spelet. Det bettas hej vilt bland Hertigarna. Hastfer satsar en rejäl kosing på att den yngste sonen Klaus Vide är den förste att åka ut, men missar det med en hårsmån. Det var fina odds på Vide så ett glas rött är den ända medicinen för det hela. Hodark själv sätter tusentals guld på alla sina tre söner och som slutlig vinnare stod hans mellersta son Edark. 1 på 5 var oddsen för honom så det gav inte bara en bortgift son utan även en lite extra slant i stadskassan. (Givet avgjordes detta med att rulla 1T30 på de 30 deltagarna och min pöbelhane rullade in sin son turligt nog).

Pompa och ståt! Giftemål till vintern för Edark Stålklippa. Under kvällens festligheter talas det dock illa om Drakstens dotter. Lord Rynak´s bedårande fru Caryn berättar tydligt vad hon tycker. Draksten är något av en bespottad ätt så varför offra en så ståtlig son på en sådan dotter? Caryn må vara frispråkig av sig, men hormonerna gör ju sitt dom med. Sjunde månaden, nära nu för Lord Hornbagge som väntar på en arvinge. Förutom detta tyckande om Hodarks borgifte tycks Caryn kasta trånande blickar efter Lord Clemens Pegas som förnöjt sitter och blickar mot hennes växande mage..

Förutom Caryn Hornbagge, tidigare av ätten Falk finns även Hodark´s fru Alice Lilja på plats. Två kvinnor bland denna ansamling män gör saker och ting något lugnare tills de lämnat Näktergalens inre skänkrum. Hodark och Rynak tar sig iväg till ett avskiljt bås för att affära lite, Hastfer tackar för sig och beger sig av hemmåt, Jeanique är inte sen att följa efter så kvar lämnas Clemens Pegas.

Ensamhet är inget för Clemens så kort därpå är rummet fyllt av ungdomlig skönhet. En kyss och lite lek med kvinnor i lagom skör ålder lär ju inte nå ända hem till fru Dunkeld? Äh, vafalls. För mycket vin så det går bara inte att hejda det hela. Kvällen slutar med ett tråkigt avbrott när Lord Stålklippa och Lord Hornbagge återvänder till det hyrda rummet där de tidigare under kvällen lämnat kvar diverse pälsbrättade mantlar och liknande. Clememens må skyla sin lem, men skämmes gör han då inte. Lorderna återvänder efter detta hem till sina respektive fruar med många nya intryck och en hel del information som kan vara bra att ha i framtiden.

....

Det var allt det, eller vänta nu. Något mer hann vi väl allt med? Jorå.

Hastfer lämnade som sagt var strax innan Jeanique. Vandringen hem mot den flåtta tvåplansvillan är behaglig tills gläffsande och voffande hörs i bakhasorna. Lollo Manilla med Jeaniques fem papillioner är honom hack i häl. Någonstans längre ner efter gatan hörs flämtanden och stånkanden från Lord Jeanique. Hastfer väntar in den snuskigt rika lorden och antar att det handlar om vinavtalet de talade om tidigare under kvällen. Jeanique bjuder över Hastfer på ett glas rött i sin flotta villa, men inte för att tala om något arbetsrelaterat inte utan lite mer casual och mys. Hastfer känner sig inte riktigt manad att följa med den frodiga lorden hem på en nattfösare så de skiljs åt som vänner.

En sista liten vink från Jeanique är vad Hastfer ser och sedan hör han även att Jeanique nämner något gällande deras påtänkta avtal till sin munskänk Lil´Lipp. Detta får Hastfer att vända på klacken och skynda efter.

När Hastfer väl är ikapp är den frodige lorden redan inne på sin borggård. Hastfer följer efter och porten slås igen bakom honom. Jean-Pierre, en vakt med vältrimmad mustasch och en len hyn blinkar lätt åt Hastfer och går sedan in i sin lilla vaktkur. Lord Svin har lämnat ytterdörren på glänt och Hastfer tvekar länge och väl innan han följer efter in.

Tända ljus står utplacerade i den breda trappan som leder upp till övervåningen. En söt doft slår emot Hastfer så snart han kliver in över tröskeln, en brasa knastrar och sprakar någonstans och dov musik hörs från övervåningen. Hastfer ropar lite försynt men får inget svar, han följer ljusen upp för trappan och står plötsligt i Jeaniques sovrum. Lil´Lipp ber om att få ta Hastfers kappa och drar ut en stol åt honom. På bordet framför stolen står två glas rött serverat och klart, mittemot finns en divan placerad men ingen skymt av den gode lorden.

Hastfer tar sig en sipp av vinet och hör i samma stund lätta steg som trippar in i rummet. En sån syn! Jeanique sans Claudiette Lord av huset Svin, i all sin prakt. Iklädd någon form av skir kaftan med slitsade ben och en urringning utan dess like. Hans dallrande bröst är prydd med stora ringar i guld och en kraftig kedja löper emellan dem. Han doftar lavendel och honung lång väg och ser en aning in smord ut. Hastfer sätter vinet i vrångstrupen och försöker snabbt lämna byggnaden, men han är allt för dåsig av vinet. Är det förgiftat månne? Är det drömvin?

Hastfer hasar ner på stolen igen och Jeanique i all sin prakt lägger sig ner på divanen i en utmanande pose. Han klappar lätt i händerna och en mörkmuskig och inoljad man anländer från ingenstans. Mannen börjar sakteliga att massera Hastfers axlar samtidigt som han lågt mummlar "Zaahndroo". Vinet och massagen är på väg att söva Hastfer så det blir dåligt med affärer just denna kväll. Hastfer somnar in..

En ny dag gryr!

Hastfer vaknar upp av att något slickar på hans ben. Förskräckt hoppar han upp och det visar sig att han är spritt språngande naken. Jeaniques säng är det första han ser. Sidenlakan, fluffiga kuddar, himmlavåder av satin och allt sånt därnt. Han själv är inoljad i honung och det saknas något får han en känsla av, alltså det saknas något mer än kläderna. Det som slickat på hans ben fortsätter att slicka. En papillion, eller vafalls. Det är fem papillioner som slickar frenetiskt på Hastfers ben. Hastfer får panik, vad är det som hänt? Varför har jag gått med på detta..

Kort därpå är allt som vanligt. Hastfer tilldelas sina kläder som enligt Jeaniqie vädrats under natten. Honungen har gjort väl för hans hy och han har trots allt fått äran att sova i en skön säng hela natten. Som kaka på mosen har även Jeaniqie även skrivit på avtalet gällande en årlig leverans av vin från Hastfers vingård.

Förutom vin kommer även ett tjog ynglingar att ingå i varje leverans. De skall vara blonda och späda enligt överenskommelsen. Denna del av avtalet är inte av godo om det kommer ut till övriga Hertigar som alla kämpar om Konungens plats.

Vad gör man inte för att nå toppen undrar Hastfer. Några glas vin och en drömsk sömn i Jeaniques säng var väl ändå värt det? Den som lever får se. Hastfer tackar för sig och drar sig åter hem till sitt.

Jeanique sans Claudiette Lord av huset Svin, vinkar adjö med en papillion i sin famn. Han ler belåtet och hans munskänk Lil´Lipp fnittrar i bakgrunden.

Jorå, visst saknades något på Hastfer. En gyllene lock från hans hårman, och en klase könshår. Men det räcker väl ändå inte? Kanske om man även har en avgjutning av Hastfers adelsring..

Nya utmaningar väntar för Knugens utvalda. En ny väg skall byggas, men vem skall bekosta den? Kommer alla stödja förslaget eller kommer planerna om den nya stenvägen gå om intet?

Ett flertal andra viktiga saker skall avhandlas till veckan, fler hemligheter kommer att komma till kännedom, intrigen tätnar.
 

Konrad Konvalj

Myrmidon
Joined
6 Jan 2010
Messages
6,035
Location
Norrland
Innan själva kampenjen drog igång fanns det åtta bilder på mina pöbelmäns Hertigar där jag valt ut vilken bild, som hörde samman med vilket attribut.

De åtta attributen lockade så klart olika spelare, men att lista ut vem som hörde ihop med vem var inte helt självklart så det blev lite av en huggsexa om de olika karaktärerna.

Vapensköldarna har jag snott från en eon-sida. En god forumit ligger bakom dessa så jag hoppas att denne inte tar illa upp.

Karaktärerna

När väl karaktärsvalet var klart lottade jag samman par av vänner och fiender. Vem som polar med vem är något som ännu inte kommit fram i spel så det tänker jag inte snacka om här i tråden.
 

Konrad Konvalj

Myrmidon
Joined
6 Jan 2010
Messages
6,035
Location
Norrland
Spelträff 2

Jag ger mig på omgång två också. Att skriva krönikor är banne mig inte det lättaste. Det är ju dumt om något skulle spoilas åt något håll så det är rätt svårt att skriva vad som egentligen händer och sker. Efter det här inlägget tror jag att jag skall ge mig på en liten redogörelse med diverse meta prylar och det bakom den magnifika spoiler knappen så att inte någon av mina pöbeldjur får nys om saker och ting som de inte bör känna till.

Mina hanar är sjukt dåliga på att inte förbi se sånt de inte vet i karaktär. Dåliga på metaspelande kanske det kallas? Eller kallas det bra på metaspelande?Skit samma var det. I vissa fall drar de nytta av sånt som de inte bör veta, men de blir allt bättre på det skall sägas.

Närvarande kroppsligt: Lord Varg, Lord Amon, Lord Hastfer och Lord Garpe.

Närvarande själsligt: Övriga


Lord Garpe stövlar in på Näktergalen där övriga lorder är samlade. Besvikelsen över att de inte behagade att dyka upp på dovhjorts jakten är det första Garpe häver ur sig. De övriga lorderna ursäktar sig och skyller på diverse viktiga åtaganden, som så tvunget fick lov att gå före. Garpe nöjer sig med dessa förklaringar och utlovar en tre dagars jakt inom kort.

Snacket om den nya vägen tar ny fart. Jeanique är enligt efterforskning den som tjänar mest på en ny väg mellan Svinagård och Hufvudstaden. Detta stör allt för många av högvåfflorna och kostnaden för att anlägga den nya vägen är på tok för dyr med tanke på den nuvarande skatten på 1% en höjning av skattetaket är ett måste för att kunna genomföra reparationerna av vägen nästkommande år. Lord Amon som har en hel del kontakter runt om i världen berättar om att vissa länder har en skattesats som är långt över den som Hertigarna dras med i nuläget. Ända upp till 10% snackas det om! Att höja skatten till ett tionde är dock inte aktuellt i nuläget, det gäller att koka grodan långsamt.

Sagt och gjort går vi till omröstning. Lagen som fastslagit ett skattetak på 1% måste röstas ner. Ett nytt tak på 3% är budet som alla lorderna är överens om, och sedan är det upp till var och en hur de beskattar sina innevånare så länge det inte överskrider 3%.

Helt väntat går förslaget igenom, men endast 53% av rösterna var ett ja. Med tanke på att alla de åtta lorderna högt och brett talat om att det är ett måste att höja skatten så är det ju märkligt att 47% har lagt en nej röst. Enligt konungen finns även en hel del blanka röster? Att inte ta ställning till detta är ju befängt! Det är ju ren feghet och sabotage att inte ha viljan att delta i skattetakshöjningen.

Lorderna reser hem till sitt och informerar sina innevånare om hur det kommer se ut i en snar framtid. I vissa hertigdömen tas skattehöjningen emot utan snack, i andra höjer pöbeln sina högafflar och mindre skärmytslingar uppstår. Enligt rykten tvingas Lord Hastfer ta till med hårdhandskarna trots att han valde att höja skatten till enbart 2%. Upproret nedgörs snabbt och effektivt utan blodsspillan, men ett femtiotal innevånare lämnar Hastfers ägor och letar sig en ny herreman som inte suger ut dem på allt deras guld.

Brevduvor anländer hos alla lorder med en inbjudan till högsommar jakten på Garpe gård ute vid östkusten. Åldermannen Hodark Stålklippa har problem med ryggen så han stannar hemma vid. Jeanique ogillar det här med att avrätta små oskyldiga djur så även han stannar hemma. Övriga lorder beger sig genast av mot Garpe gård för en trevlig stund bland vänner.

Utanför Garpe gård har Lord Varg slagit upp ett helt tältläger fyllt med soldater, vallgravar och vässade pålar. Gården ser mer eller mindre belägrad ut, men så är inte fallet. Övriga lorder anländer med ett fåtal tjänare eller liknande så Lord Vargs drag att ta med sig hela trossen är iögonfallande.

Lord Garpe inhyser de goda lorderna i sina gemak och bjuder på lite vin inköpt från Hastfers vingårdar. Det pratas högvilt och planer för framtiden. Garpe har en vision om en arena i huvudstaden. En storslagen sådan med privata loger för högvåfflor, servering av öl och möjligheter att satsa guld på tävlande. Gladiatorspel är detta påfund kallat i andra länder, en kamp på liv och död för ära och rikedom. En arena för detta ändamål kommer ju så klart medföra möjligheten att höja skatten ännu ett snäpp, och de lorder som inte röstar igenom det hela skulle ses som svikare av folket. Det är ju för folkets skulle arenan byggs och det är ju för folkets skull folk kommer dö i ringen. När väl skatten höjts och folket fått arenan måste ju även vägnätet förbättras för att fler skall kunna ta sig till arenan så det finns inte en ända nackdel med Lord Garpes magnifika förslag.

Efter vin och tilltugg beger sig lorderna ut på dovhjorts jakten. Ett pris utlovats till vinnaren och övriga deltagare. Ingen skall gå lottlös på Garpe-gård. Lord Clemens Pegas återvänder som segrare. En dovhjort av skaplig kaliber och nio fasaner under bältet räcker för seger! Clemens får den äran att välja två sällskapsdamer för resten av kvällen emedan övriga lorder får nöja sig med en. Passande tycker Clemens, de tre han själv hade med sig var inte spännande nog, de är ju trots allt hans tre systrar och inget annat.

Framåt natten rymmer en av sällskapsdamerna med en förmögenhet i värdepapper. Lord Hastfer tillkallar omgående Lord Garpe och förtäljer det olyckliga, men det skall inte behövas sätta in några åtgärder. När solen väl stiger i väst har dock Garpes hårdföra män infångat skökan på flykt. Efter förhör förtäljer Penetricia att hon fått värdepapper som betalning för information, hon har inte stulit något! Hon har då rakt av inte stulit de mängder Lord Hastfer påstår heller för den delen utan hon har förtjänat sina slantar. Dessutom kallade Lord Hastfer henne för hora! Något sådant skall man inte behöva stå ut med. Lord Hastfer ombeds att förtälja sanningen av Lord Garpe för att få ett avslut på det olyckliga som inträffat. Hastfer får Penetricia att erkänna "stölden", ord mot ord vinner alltid en högvåffla på så det fanns inga andra alternativ. Lord Hastfer ser dock till att hon undslipper prygel och enbart skickas bort från Garpe-gård.

Summerat var det en lyckad helg i jaktens tecken och nu väntar Lord Spjuthöök´s 40 års firande inne i Hufvudstaden. En tillställning där alla av vikt är bjudna!

Lord Hastfer som är kusin med Lord Spjuthöök är så klart placerad vid honnörsbordet alldeles bredvid lorden. Övriga hertigar är utplacerade på lagom avstånd, men ändock vid honnörsbordet. 17 rätter serveras! Det är allt från kanderad anklever till den slutgiltiga finalen med crémdelachévre serverat i upphettad brunsås. Magnifikt!

Lagom när desserten slunkit ner skymtar Lord Garpe en armborstskytt på våning två. Garpe´s vrål räddar Lord Spjuthöök´s liv, men hans livgardist blir en strupe fattigare. Lord Garpe försöker omedelbart ta sig till övervåningen via en gardin, Lord Amon slänger sig över Spjuthöök för att skydda honom från fler angripare, Lord Varg är även han snabb uppe på benen för att skydda den nyblivna 40 åringen. Övriga närvarande hertigar skyndar snabbt under bordet för att rädda sitt egna skinn.

Spjuthööks gardister och Garpe spårar mördaren till ett fönster som vetter ut mot väst. Han kom undan och lämnade inga direkta spår efter sig. Festen avslutas abrupt och Lord Spjuthöök leds undan under beskydd av Varg och Amon. Kort efter detta uppdagas ännu ett mord, men detta tycks mer vara ett självmord? Eller i alla fall något som skall se ut som ett självmord.

Lord Spjuthöök´s riddarmarskalk Tharoll har hoppat, eller kastas ut genom sin fönsterglugg på fjärde våningen. Fönstret vetter åt öst så det är på motsatt sida av slottet motför vart lönnmördaren tog sig ifrån slottet. På riddarmarskalkens skrivbord hittades ett hastigt avsked. Tydligen har Tharoll tagit sitt liv av sorg. Några veckor tidigare giftes Ania Vide bort med en av Morgonstiernorna och det var droppen för Tharoll. Hans kärlek till Ania var stor och fanns ingen glädje kvar. Ania är blott 16 vårar och den gode Tharoll han med att bli 71 innan han gick bort. Av sorg eller inte, död är han dock.

Hertigarna bryter upp och drar hem till sitt. Ränker smids, brevduvor skickas, intrigen tätnar.

Något har säkerligen missats eller glömts bort. Bland de mindre viktiga spörsmålen vet jag med mig att Lord Jeanique som är en kraftig motståndare till en gladiator arena starkt gick igång på papillion utställning och andra tävlingar där djur får visa upp sin skönhet.

Här har vi en liten bild från liret.


Rödtjut, bärs, och snus är väl de viktigaste ingredienserna för att få till en bra intrig!
 

mr_si

Warrior
Joined
4 Oct 2007
Messages
242
Location
varierande
oj vad jag väntade mig att Hertig Varg skulle slå till hårt med en Håtunalek direkt här menmen fick nöja oss med något litet mord då :gremtongue:
 

Konrad Konvalj

Myrmidon
Joined
6 Jan 2010
Messages
6,035
Location
Norrland
Behind the scenes

Pöbelmän: Håll fingrarna borta!

Övriga: Kommentera gärna och kom med fräcka pryttlar som jag kan använda mig av.

Här tänkte jag bajsa ur mig lite om vad som händer under våra spelträffar. Det skickas lappar till höger och vänster, det skickas sms, mail och andra knasiga metoder används för att få fram sitt budskap till SL.

Spelträff 2 började med ett rådsmöte där det skulle röstas för eller emot vägreparationer mellan Svinagård och Huvudstaden. Det var rätt heta diskussioner och det slutade med att det inte röstades allt. Istället för det drog Lord Amon (Politik/Familj) igång en kampanj för att höja skattetaket från 1 till 3%. Det ger alltså mer klirr i kassan. Pöbelhanen som styr över Amon är den som har i särklass flest röster att använda sig av och en höjning gynnar ju de flesta så att det skulle gå igenom var han rätt säker på.

Röstmekaniken funkar så här ungefär:
* Alla har 1 personlig röst.
* Alla har x-antal röster från adelshus där de har ingifta söner och döttrar.
* Alla har x-antal röster från adelshus som de är allierade med.

Är det två eller fler spelare som är allierad med samma adelshus så delas rösterna ut. Är någon gift eller har någon ingift i det adelshuset så får den hertigen fler röster. Det är alltså en kamp om rösterna här.

Lord Amon som dominerar Politik/Familj har flest röster. Då pratar vi runt 16 garanterade + 1T6 + 1T10 = max 32 röster. Lord Jeanique är den som har minst antal röster, men istället har han kopiösa mängder cash så han har möjlighet att köpa röster från "lediga" adelshus och även från adelshus som är allierade/ingifta (men till en dyrare peng). Den gode lorden Jeanique sitter på 3 ynkliga röster. Inte bra!

Alla pöbelhanar proklamerade ju så klart höjning av skattetaket. Däremot röstade inte alla för så som Lord Amon tänkt sig. Det blev en jämn omröstning: 53-47% hur många röster på Ja Blankt Nej avslöjas inte utan jag presenterar enbart % siffrorna. Jag är ju ingen matematiker vill jag påstå, men 53-47 ser jämnare ut än vad det egentligen var. Jag tror det skiljde uppåt en 15-20 röster så det är lite skevt, men det blir tydligen mer spännande. I den här röstomgången röstade Lord Garpe blankt. Varför vet jag inte och det hade ju inte spelat någon roll om han röstat Nej till det hela heller för ja sägarna var för många. Däremot hade det varit väldigt festligt att se hur Lord Amons planer grusades av ett nej resultat. Menmen. Det kommer fler omröstningar och pöbeldjuren lär sig ju mer och mer hur de skall agera. Nästa gång det skall röstas tror jag ett flertal spelare kommer köpa på sig extra röster om de verkligen vill få igenom sin sak.

Skattetaket höjdes såldes från 1 till 3 procent. Nu var det upp till var och en hur mycket de ville höja skatten i sitt hertigdöme. I stunden skapade jag någon form av system för att simulera hur det hela gick till.

Det systämet ser ut så här ungefär:
Alla spelare har en siffra med folkligt stöd. Detta är baserat på deras Karisma + vilka de ligger med, och vart de har sina allierade. Det folkliga stödet ligger mellan 23-75% och det gäller att slå under värdet med 1T100 för att inte folket skall visa sitt missnöje. Nu var det alltså dags för skattehöjning och de som var "snälla" mot sina undersåtar och enbart höjde till 2% fick en bonus på 15% de som valde att höja till 3 fick ingen bonus alls och de som behöll skattesatsen på 1% får en bonus i framtiden på x-antal %

Misslyckas slaget kommer alltså befolkningen visa sitt missnöje och lämna hertigdömet, starta någon form av pöbelhets, försöka dräpa hertigen eller whatävvers. Ett skydd mot detta är Militärmakten. Har man bunkrat upp med mycket soldater går det bra att med våld kväsa eventuella uppror. En fördel för Lord Varg med andra ord, han sitter på i särklass flest trupper.

De olika trupperna har ett truppvärde (TV). Milis, Soldat, Elit är de tre kategorierna. Lägger man samman TV´t och delar det på sin Stab får man fram en fin nuffra. Denna nuffra används för att kväsa uppror och liknande. Pjewh. Tror jag skippar på dessa detaljer.

Hur som så var ju Lord Garpe rätt sugen på att pumpa upp skatten till 3 pinnar. Han vill ju bygga en hamn och behöver cash! Däremot har han rätt kasst folkligt stöd, och vet med sig att det är en stor risk att dra på så här stort redan från början. Ett uppror i nuläget är sånt som kan sätta käppar i hjulet för att nå makten. Lord Varg är Garpe´s polare (alla har alltså 1 stycke polare som de kanske kan förlita sig på. Detta är dolt och upp till var och en att hålla hemligt om de så vill) och han är rätt förutseende och misstänker att det skall skita sig för sin bundis. Därav skickar han över halva sin styrka till Garpe gård och bistår honom om eventuella pöbelmän gör uppror.

Pöbelhanen som styr Garpe failar slaget så klart. Det blir nått form av uppror, men tack vare Lord Vargs trupper lyckas han kväsa upproret rätt snabbt. Oturligt nog anländer övriga hertigar på jakten strax efter det inträffade så att Lord Varg tagit med sig halva sin styrka var lite iögonfallande.

Lord Amon valde i det här läget att skicka ner en av sina undersåtar för att scouta i Vargs tältläger. Han skickar en soldenär som vet hur snacket skall gå och kommer över informationen att Lord Vargs trupper hjälpt Garpe att kväsa ett mindre uppror. Tjing! Pling i kassan hos Lord Amon. Detta är ju information som ger honom en fördel. Övriga spelare fattade inte riktigt vinken så de antar fortfarande att Lord Varg mest vill visa upp sina mannar för att visa att hans stake är längre än deras.

Jakten på Garpe-gård hade ju ett fint pris också. En varsin glädjeflicka stod på spel, och dessa har då så klart Garpe fixat genom sina kontakter. De rapporterar direkt till honom och det fanns krav på pöbelhanarna.

Det var upp till var och en att avslöja en mindre hemlighet i sänghalmen. Det var inget ligg-krav så klart, men de flesta hertigarna ville rasta nuppen. Varför tvingades de släppa på en mindre hemlighet? Jo så här va: Om man vill mysa med en flicka så är det ju inte okay att säga att man har sjukt dåligt med tyg-resurser på lager. Det är ju inget att locka med. Hertigarna fick så lov att släppa på något som skadar dem (i en liten skala). Lord Hornbagge (Handel) pratade lite bredvid mun med sin flicka och avslöjade att han kommit över en hel del boskap. De var dock stämplade med Lord Hastfers sigill så han gjorde sig snabbt av med dom. Han återförde aldrig boskapen till Hastfer utan valde att avliva dem och bunkra upp kött inför vintern.

Den hemligheten är ju inget som sänker hela hans hus, men får Hastfer nys om det så kommer det så klart hetta till. Hastfer tappade 5 boskaps resurser från start. Dessa stal alltså Hornbagge vid karaktärsskapandet. Från nu är han inte ensam om denna hemlighet i och med att Garpe sitter på den.

Jag gillade det!

Lord Hastfer valde att inte ligga, men han var sugen att köpa information av sin sköka. Till en början erbjöd han för lite cash så jag valde att inte säga nått. Han höjde insatsen och jag nekade en gång till. Vid det läget kallade Hastfer min vackra sköka för hora så då valde jag att ta cashen och dra med henne.

Det blev en episk jakt som slutade med att Garpe fick nys om vad som egentligen skett. Hastfer klarade sig undan med gott rollspelande och skickade snabbt en lönnmördare för att sopa igen spåren. Hur det går får han ju så klart inte reda på direkt utan det är ju sånt som sker nästa lir omgång.

Hastfer var inte ensam om att ta till handling med skökan Penetricia (egentligen hette hon Anne har jag nu upptäckt). Lord Hornbagge skickade genast iväg nån form av spårare/spion-snubbe för att få tag i flickan. I och med att jag är lite av ett svin så kommer ju Hornbagge får tag på flickan och inte Hastfer. Det ger oss alla lite sköna stunder framöver i liret.

Utöver detta hände ju en massa andra små saker, men i stort är detta vad som skett ute på Garpe-gård.

Under 40-års festen dör två personer. 1 vakt och Lord Spjuthöök´s riddarmarskalk. Båda dessa mord ligger Hastfer bakom.

1. Vakten har anknytning till Hastfer om någon vill kolla upp det. Han är en god vän till Hastfer, men numera en död vän. Hastfers mål var ju att misslyckas dräpa Spjuthöök eftersom de är kusiner och Hastfer inkasserar röster därifrån. Att dräpa honom är alltså inte bra för Hastfer, men någon måste ju dö för att det inte skall peka rakt mot Hastfer. Således väljer han att fimpa en av sina kontakter.

2. Riddarmarskalken är Lord Hodark´s kontakt/allierade. I och med hans död försvinner de röster Hodark (Karisma) får in därifrån. Dessa röster tillfaller då Hastfer eftersom han har ett släktskap med Spjuthöök. Själmordet var såldes det verkliga mordet.

Summa summarum. -1 kontakt + 1T5 röster för Hastfers del.

Tråkigt nog var inte pöbelhanen som styr Hodark med i spel, men det kommer nog bli bra nästa omgång ändå.
 

Konrad Konvalj

Myrmidon
Joined
6 Jan 2010
Messages
6,035
Location
Norrland
Spelträff 3

Närvarande pöbelmän: Lord Amón, Lord Hastfer, Lord Hodark och Lord Pegas.

Kommersen ikring mord försöket på Spjuthöök är inte till ända. De goda hertigarna gör allt i sin makt för att försöka finna spår lämnat av lönnmördaren.

Lord Pegas är intresserad av att jämföra riddarmarskalk Tharolls självmordsbrev med något annat pergament den samme skrivit under och det ger genast ny fakta. Brevet är hafsigt skrivet och inte i närheten av riddarmarskalkens vackra skrivstil. Lord Hodark som är eller snarare var en god vän och allierad till Tharoll instämmer att det inte är hans före detta vapenbroder som skrivit ner dessa hädiska självmordstankar. Således finns det belägg på att två mord har skett denna lyckans dag, men turligt nog överlevde ju Lord Spjuthöök.

Konungen vidtar snabbt åtgärder för att försöka fånga in denna lönnmördare och hertigarna gör allt i sin makt för att samla på sig information.

Lord Pegas är väldigt aktiv i jakten på lönnmördaren. Han spenderar stora summor guld och använder sitt nät av kontakter för att få nys om vem som ligger bakom det hela, och en månad senare får han napp. Lönnmördarens namn är Aduz Svartskäkta, en erkänt skicklig lönnmördare som använder sig av förgiftade armborst lod om han själv får välja. Aduz är relativt storväxt enligt information så han skulle mycket väl ha klarat av och kasta en åderförkalkad man genom ett tornfönster också så på det hela taget tycks Aduz vara den som ligger bakom båda morden. Vem som lejt honom däremot är inte känt ännu.

I dessa bistra tider förgylls hertigarnas vardag med ett konst vernissage ordnat av lågadelshuset Strömfare. Lord Strömfare är en erkänt skicklig konstnär, men hans abstrakta konst är inget som hertigarna är särledes intresserade av. Deras fruar är däremot sugen på mingel och konst så ett besök på vernissaget är ett måste. Läget att knyta kontakter och fri bar är ju sådant som följer med på köpet så varför inte.

Lord Jeanique är först på plats med sina ständiga följeslagare Lill´lipp och Lollo Manillo. Strömfares konst må vara unik i sitt slag, men Jeanique är ute efter något mer erotiskt, gärna något med papillioner och ungdomliga kroppar inoljade i smör.

Lord Amón tvingas köpa en tavla för att stilla fru Drake´s begär efter nya väggbonader. Förutom att pungen blev aningen lättare lovade Lord Strömfare att stödja Lord Amón i kommande omröstningar. Det är ju det minsta Strömfare kan göra i och med den generösa betalningen för tavlan. Förutom tavlor dealar Lord Amón på sig ett nytt giftermål för en av sina döttrar. Lord Storm, en högvåffla har en bra son till över så ett band dem emellan skulle gynna dem båda, men mest Lord Storm då så klart. Ett vårbröllop planeras!

Det tänkta vårbröllopet pratas det ju om i salongerna så kart, men strax därefter annonserar Lord Hastfer att hans nyligen hemkomne son Gottfrid Hastfer skall gifta sig med Lady Karenia av huset Silverhammare. Det hela skall äga rum nu ikväll hasplar Hastfer ur sig, men så blir inte fallet. Lady Karenia har andra tankar om hur det hela skall gå till och planeringen av detta kräver minst en månad. Jaja, ett decemberbröllop är väl inte helt fel det heller.

Snön faller lätt över Hastfers gods och det är dags för bröllop. Alla är bjudna! Allt från lågadel så som Vide upp till Högadel så som Spjuthöök. Det är flera hundra gäster som minglar runt i den stora festsalen och Hastfers röda serveras i kopiösa mängder.

Hertigarna sitter vid honnörsbordet med Lord Hastfer och hans kusin Lord Spjuthöök. Det snackas om att det är en lyckad tillställning och det är ju trevligt att alla hus tagit sig ut till kusten trots de dåliga vägarna och mängden snö. Under samtalet framkommer det att ett adelshus inte behagat att svara på duvan och inte ens skickat en gåva. Huset Gyllenstjärna har helt och hållet skitit i denna lyckans dag, och det är ju anmärkningsvärt. Nog för att Spjuthöök och Gyllenstjärna inte går ihop riktigt, men denna dag är ju ämnad för Silverhammare och Hastfer.

Vinet flödar och Lord Spjuthöök tappar plötsligt glaset i golvet. Han faller ihop och hela kroppen skakar. Ur lordens mun rinner en trögflytande vit fradga och nu blir det kaos!

Är det ännu ett mordförsök? Lord Amón tager tillfället i akt och basunerar ut att alla dörrar skall låsas. Ingen skall lämna salen! Själv drar han iväg ut i korridorerna med sin följeslagare Aldorf. Hastfers gardister ställer upp sig och bevakar varenda glugg i salen, Hastfer själv grips av panik och skakar om sin kusin. Han vrålar efter en livmedikus och skickar ut vakter för att leta i varenda lite örtbod i trakten efter någon häxa eller vad som. Lord Garpe sitter tillbaka lutad och konstaterar att Lord Spjuthöök inte har mer än ett glas kvar i livet. Han är förgiftad och en giftmånglare är vad som behövs.

I en kamp mot klockan gör de flesta allt i sin makt för att rädda Spjuthöök och räddningen kommer. En kaplan med viss kunskap om gifter har med sig ett botemedel. De tippar i lorden det hela och sedan kan de pusta ut. Lord Spjuthöök överlever ännu ett attentat.

Serveringspersonalen förhörs och det framkommer att i stort sätt alla har serverat honnörsbordet. Det är ju ett taffligt misstag av Lord Hastfer att inte se till att de fått en egen tjänare placerad vid bordet. Lyckan är stor när Spjuthöök återigen är på benen, festen fortgår och hertigarna jobbar på att finna spår efter mördaren. I och med att alla är "inlåsta" i festsalen så finns mördaren kvar och det är ju en klar förbättring motför det senaste försöket.

Lord Spjuthöök är nästan helt säker på att det var en vacker blod servitris med relativt stor byst som serverade honom vinet. I personalen finns inga vackra pigor så det spåret släpps snabbt. Sökandet fortsätter och närmare midnatt hittas en blod peruk tillverkad av hästhår. Ett vackert handarbete och Spjuthöök säger sig känna igen hårfärgen. I peruken hittas även spår av mörkare hårstrån i skaplig längd. Aduz må vara mörkbuskig, men han har inget hår på huvudet och ingen vacker byst heller så det rör sig troligen om en kvinnlig lönnmördare eller någon av gästerna?

I ett sista tappert försök att locka fram lönnmördaren tvingas alla gäster lämna i det följe de anlände. De prickas av i gästlistan och får vittna för övriga i följet. Strax efter midnatt är alla gäster utcheckade och ingen mördare finns att finna. Alternativt har lönnmördaren/lönnmörderskan tagit sig ut eller så är det någon av hertigarnas personal eller liknande som är boven i dramat? Sökandet efter den som vill sätta åt Lord Hastfer genom att krossa hans kusins hus kommer fortgå, men nu är det kväller för hertigarna och deras makor.

-<<>>-

Något har jag ju säkerligen missat..

Sen måste det revideras lite:

Riddarmarskalk Tharoll var Lord Spjuthööks äldre broder. Han avsade sig makten över huset för länge sedan, men har troget stannat kvar i huset som en vanlig anställd. Hans gode vän Hertig Hodark tappar i och med hans död allt stöd från huset Spjuthöök, men det kanske kan ändras i och med att Tharoll har två söner vid liv. Dessa söner må ha rätt till huset Spjuthöök om nu Lord Spjuthöök stryker med. Två gånger har det ju varit nära nu och han har inga söner på gång så det gäller nog att ligga i för Spjuthöök.

Några ord från SL: Hela kvällen var väldigt intensiv och det skickades kopiösa mängder lappar. En ny finess är "lådan". Mmm mycket riktigt, det är alltså en låda där vissa lappar hamnar. Köper man information eller snackar runt lite random kan man få dra en lapp från lådan. Det kan röra sig om rykten, rena hemligheter, lögner och whatävvers.

Behind the scenes dyker upp lite senare.
 

DeBracy

Eventuellt helt fantastisk
Joined
21 May 2003
Messages
5,856
Konrad Konvalj said:
En ny finess är "lådan". Mmm mycket riktigt, det är alltså en låda där vissa lappar hamnar. Köper man information eller snackar runt lite random kan man få dra en lapp från lådan. Det kan röra sig om rykten, rena hemligheter, lögner och whatävvers.
Jaaa! Fy fan vilken skön grej. :gremlaugh:
 

Konrad Konvalj

Myrmidon
Joined
6 Jan 2010
Messages
6,035
Location
Norrland
DeBracy said:
Konrad Konvalj said:
En ny finess är "lådan". Mmm mycket riktigt, det är alltså en låda där vissa lappar hamnar. Köper man information eller snackar runt lite random kan man få dra en lapp från lådan. Det kan röra sig om rykten, rena hemligheter, lögner och whatävvers.
Jaaa! Fy fan vilken skön grej. :gremlaugh:
Lådan är riktigt skön och under förra spelpasset invigdes den. Fyra lappar drogs ur lådan och för att inte pajka något för vederbörande spelare släpper jag lite info bakom lykta dörrar här nedan.

Två av lapparna har jag inte koll på eftersom Lord Pegas och Lord Hodark ännu inte visat mig vilken info de fått. De behåller det kanske till ett senare skede eller så är det bösinfo osm de rätt och slätt har kastat i soptunnan.

Lord Amón fick information gällande hans allierade Lord Hodark. Att få information om den ända riktiga polaren i spel är inget nerköp utan det kommer att kunna användas någon gång under spel antar jag. Infon gällde Hodarks skattesats. Han pumpade upp det till max, alltså 3% och förutom det finns information om att Hodark hellre pryglar sin pöbel och låser in dem i fängelse än låter dem lämna hertigdömet. Folket gillade inte höjningen av skatten, men så snart väl utvalda pöbelmän försvunnit spårlöst kom övriga på bättre tankar.

Lord Hastfer drog info om sig själv. Även det var ju en festlig del av spelet. Informationen som nådde Hastfers öron av en page gällde ett möte mellan Lord Jeanique och Lord Hastfer på Näktergalens latrin. Enligt pagen ryktas det om en lång och våt kyss herrarna emellan. Hastfer tog tag i saken direkt och avhyste pagen från bröllopet. Ryktet som sådant kommer således inte försvinna ur spel eftersom pagen finns kvar och troligen kommer han nu spinna ännu hårdare på detta rykte, som innehåller vissa sanningar.
 

Konrad Konvalj

Myrmidon
Joined
6 Jan 2010
Messages
6,035
Location
Norrland
Behind the scenes

Här kommer jag nu spoila vad som egentligen hände så mina spelare bör hålla fingrarna borta.

Pöbelavskrap vik hädan!

Vad hände egentligen? Jo..

Lord Clemens Pegas slog i stora trumman och använde diverse lönnmördarkontakter för att få nys om lönnmördarens namn. I och med att jag har rangordnat lönnmördarna och Pegas har en topprankad sådan tänkte jag att visst kan han få köpa sig till lite information. Pegas slantade upp stora mängder guld resurser på att få ett namn så jag gav honom Aduz Svarskäkta.

I samma veva frågade jag Lord Hastfer om han hade för avsikt att avslöja sin plan för sin "vän" Pegas. Absolut icke var hans svar! Trots att jag gjort det rätt tydligt för dem alla att de har en varsin polare, som de kan lita skapligt på så valde Hastfer att fortsätta med sina ränker mot sitt egna hus. Nu jagas alltså lönnmördaren rätt hårt av hans ända riktiga polare och det är ju egentligen rätt onödigt för dem båda.

Pegas ger inte upp. Han laxar upp hela sitt kapital för att få ett namn och jag ger honom Hastfer. Hmmpf, det blev lite snopet för honom i och med att han sökte efter lönnmördaren åh Hastfers vägnar. Nu kommer dock en skön twist. Pegas är rätt säker på att Hastfer verkligen ville bli av med Spjuthöök så det är ju läge att rycka i lite trådar. Med sina sista guldresurser inhandlar han gift för att mörda Lord Spjuthöök under brölloppet.

Hans bedårande fru (tillika Hasters frus syster) sitter bredvid Lord Spjuthöök så hon tilldelas uppdraget att skifta glas med Lorden. Inget större problem med andra ord. Hästperuken placerar Pegas ut i salen för att förvilla lite, och han ber även den fagraste ur personalen att visa lökarna lite extra för den gode Lord Spjuthöök. Allt klaffar perfa!

Spjuthöök överlever dock ännu ett lönnmord, men i slutändan är det bra för både Pegas och Hastfer. Nu har de båda öppnat upp sig för varandra och avslöjat diverse hemligheter. De vet ju numera med sig att de spelat som runk och slösat med resurser och annat i onödan. Hållhaken Pegas har på Hastfer kommer inte användas i nuläget, men Hastfer får så lov att slanta upp lite guld för tystnad och i framtiden kommer de båda att lämna ifrån sig mer information till varandra för att inte arbeta emot varandra.

Förutom ett försök till mord hände inte så värst mycket mer. Lord Amón använde lite tid i tumultet att kopiera diverse viktig information från Hastfers privata kammare. Bland annat ett dokument som kopplar ihop Hastfer och Lord Jeanique. Ett handelskontrakt som visar att Hastfer levererar vin och unga pojkar till Lord Jeanique. Pojkarna är invigda i konsten att odla bra druvor, men Jeanique har varken mark eller rätt förutsättningar för odling så rimligtvis används de till nått annat.

Lord Amóns inköp av tavlan på vernissaget innebar ju också stöd i nästa omröstning. Nu är dock huset Strömfare ett rätt kasst hus som inte sitter på några röster utan all kontakt med dem är dåligt för en hertig i Amóns kaliber. Det kommer rendera i ett straff på -4 röster och sånt kan ju ställa till det en aning.

Kommentera gärna, kom med trix och sånt men använd spoiler-prylen.

/ Knug Kanalj
 

Konrad Konvalj

Myrmidon
Joined
6 Jan 2010
Messages
6,035
Location
Norrland
Ikväll fortgår Kampen om...

Jag har dokumenterat kvällens skörd av pergament som skall slussas ut till spelarna. Förväntningarna är stora!

Vad breven innehåller är det ju dumt att gå in på här så det får jag ta behind the scenes, men det skall bli intressant att se om breven hamnar i rätt händer.

Det finns ett flertal duvjägare i farten, spionerna går på högvarv och det har börjat infiltrerats till höger och vänster. Om nu brevet mot förmodan hamnar i rätta händer så finns det gott om "lojala" lågadelsmän som kan sprida budskapet vidare..

 

Konrad Konvalj

Myrmidon
Joined
6 Jan 2010
Messages
6,035
Location
Norrland
Spelträff 4

Närvarande: Lord Amon, Lord Pegas, Lord Jeanique, Lord Garpe och Lord Hastfer.

Övriga Lorder styrdes av den eminente spelledaren.


Hertigarna är kvar på Hastfers gods och jakten på lönnmördaren fortgår. Bröllopsnatten må vara underbar för Hastfers son, men för övriga är det mest slit och släp.

Framåt gryningen konstateras det att det är lönlöst att fortsätta jakten. En snöstorm är på intågande och för att inte missa nyårsfirandet om två veckor beger sig hela packet in mot Hufvudstaden och sina respektive hushåll.

Två dagar senare sitter de goda Hertigarna på Näktergalen för att inmundiga en tidig brunch. Duvor, korpar och sändebud har anlänt till dem alla så det finns en hel del att avhandla. Lord Pegas har fått upp ett spår på lönnmördaren Aduz Svartskäkta, enligt säkra källor brukar han hänga nere på ett shabbigare hak vid namn Släckta Lyktan. Det är tydligen där man kan söka upp honom för att köpa på sig hans förfinade kunskaper i mördande.

Lord Amón är den som är mest intresserad av denna information och hjälper genast till att sätta en plan i verket. Att själv gå ner på Släckta Lyktan är ju en väldigt dum idé för att smälta in bland pöbel kan vara rejält svårt. Däremot har Lord Amón en kontakt som är en skumraskens man, och honom går det att utnyttja för detta ändamål. Denna skumraskens man, Gynal är i själva verket en ur lorden mest förtrogna stab och att ha skumraskens män i sina led är något som fångar Lord Hornbagges intresse. Det är inget att sätta fokus på men visst är det anmärkningsvärt att Konungens yngsta dotter är gift med en man som har skumraskens män i sin personliga stab? Nåja, det må antecknas och någon gång i framtiden kanske det kan komma till användning.

Lord Varg går i taket av lycka. Äntligen finns ett spår av lönnmördaren! Lord Vargs allierade har smutskastat tillräckligt och nu finns det ett läge att tvätta rent ätten Gyllenstjärnas namn. Att gripa Aduz kommer visa svart på vitt att Gyllenstjärna inte är inblandad i de två mordförsöken på Lord Spjuthöök eller mordet på lorden bror Riddarmarskalk Tharoll.

Lord Amóns plan har vissa luckor som Varg rättar till. Gynal skall kontrollera om Aduz finns på plats och sedan signalera till Vargs kompani som placeras ut runt om värdshuset. På en given signal skall Släckta Lyktan stormas och lönnmördaren gripas. Inget blod får spillas, Aduz är så mycket mer värd i liv.

Mitt i allt planläggande smyger Li-Lipp in Hertigarnas avskiljda bås och viskar i Lord Jeaniques öra. Lorden blir bestört och avbryter de övriga Hertigarnas vilda diskussioner om gripandet av Aduz.

Lord Jeanique´s gods är under attack! Män iklädda lumpna kläder med Lord Amóns emblem står vrålande utanför murarna, vagnar brinner, kvinnor blir våldtagna, boskap stulna! Stämningen på Näktergalen blir genast hotfull.

Lord Amón blir vansinnig för detta påhopp av hans ätt och person. Varför i hela fridens namn skulle hans soldater bege sig ut i snöstormen för att stjäla boskap av Jeanique? Rent praktiskt är det ju idioti att syssla med stölder av boskap mitt i vintern och att dessutom öppet visa emblemet och vråla ut att man är Lord Amóns förtrogna är ju ännu mer idioti.

Lord Hastfer bryter in och påpekar att Lord Amóns boskapsintresse mer är på en hobbynivå och att det låter helt orimligt att han skulle utföra ett sådant illdåd mot Jeanique.

Hårda ord och hot bryts av Jeaniques munskänk Li-Lipp. Det måste vara ett missförstånd, Jeanique anklagar ingen för boskapsstöld eller våldtäkter. Lord Amóns män är inte de skyldiga utan det är Amóns män som har attackerats av stråtrövare. Det är Amóns män som våldtagits, det är Amóns vagnar som bränts och det är Amóns män som tagit till flykten mot Svina-gård för att överleva den isande kylan.

Lord Jeanique´s förvaltare har tagit väl hand om mannarna. De har alla fått sig ett varmt bad, massage och numera är de insmorda med oljor och fläker sig i divaner samtidigt som de serveras frukt och te. De som utsatts för våld och blivit våldtagna har fått stöd från prästerskapet och alla är i tryggt förvar på Svina-gård. Att viska i sin Lords öra är inte att föredra då sådana här missförstånd kan uppstå, men nu skall det väl ändå vara uträtt.

Hertigarna lugnar ner sig men hårda blickar riktas fortfarande mot Jeanique som inte lyssnat tillräckligt väl på sin undersåte, alternativt har han dragit förhastade slutsatser då han fick höra om boskap, bränder, och smutsig pöbel.

Tiden rinner iväg. Amón, Varg och Pegas engagerar sig i gripandet av lönnmördaren Aduz. Lord Hastfer försöker sälja på Jeanique en årsförbrukning av dadlar. Många timmar över ett glas av Hastfers lilla röda spenderas dem emellan och det viskas om andra mer intima möten för att få igenom affären med dadlarna. Lord Jeanique är en hård förhandlare och hans ständiga följe av pager hjälper allt som oftast till för att förhöja trivsamheten kring dessa annars så urlakade möten män emellan. Den muskige massören Saandro erbjuder Hastfer massage under deras möten, Lil-lipp serverar torkade fikon och spiller upp vin, Jean-Pierre vakar över dörren och Lolla Manillo svassar runt med papillionerna, som slickar på Hastfers nakna ben.

Den stora dagen då Aduz Svartskäkta skall gripas är kommen. Lord Varg är den ända av Hertigarna som aktivt deltar i kommersen. Övriga sitter så klart på Näktergalen och smuttar på Hastfers lilla röda. Alla är spända av förväntan, ett gripande av lönnmördaren kommer att kunna fälla den eller det skyldiga adelshuset som ligger bakom detta dårskap.

Lord Amóns utsände, Gynal stegar in på Släckta Lyktan. Han blickar mot runt och upptäcker en ensam filur som sitter försjunken i ett pergament. Beskrivningen på Aduz stämmer väl överens. Gynal stegar raskt ut ur värdshuset och knäpper sin rock nedifrån och upp, signalen som skall få Vargs mannar att gripa in. I all hast vänder han sig mot Aduz som tycks uppfatta att det är något lurt i krokarna. Lönnmördaren tar till flykten och Gynal måste agera! På något mirakulöst vis lyckas Gynal slita åt sig lönnmördarens rock och pergamentet faller till golvet. Aduz kommer undan både Gynal och Lord Vargs soldenärer. Må detta dokument vara till hjälp är Gynals första tanke. Han beger sig raskt av till Lord Amón för att informera honom om misslyckandet.

Väl samlade på Näktergalen går Hertigarna igenom händelsen. Aduz slank ur näven likt en hal ål, men dokumentet kanske kan hjälpa dem.

I dokumentet finns klara bevis som tyder på att Lord Gyllenstjärna har anlitat Aduz för att göra sig av med bröderna Spjuthöök. Kalabalik utbryter och gruppen splittras återigen.

Lord Varg hävdar bestämt att det är en förfalskning och drar fram ett dokument ur sin rock. Skrivstilen är snarlik, men det är inte skrivet av Lord Gyllenstjärna! Underskriften är absolut inte ens i närheten av rätt så det är ju uppenbart att det är en förfalskning.

Gynals agerande ifrågasätts. Gav han Aduz ett tecken?

Lord Vargs och hans mannar ifrågasätts. Hur kunde lönnmördaren slinka undan?

Lord Amóns senaste allierade och inom en snar framtid ingifta ätt Storm ifrågasätts. Vem tjänar mest på att sätta dit Gyllenstjärna och i samma veva göra sig av med Spjuthöök? Jo, Storm så klart!

Anklagelser kastas till höger och vänster, men lönnmördaren är fortfarande på fri fot. Var lönnmördarens flykt iscensatt? Varför sitta med ett förfalskat dokument på fickan som knyter honom till ett mord och ett mordförsök? Är lönnmördaren en idiot? Eller är det så att Aduz inte vet med sig om vem som anlitat honom?

Pergamentet betraktas återigen. Det står ju visserligen klart och tydligt att han efter utförandet av de två morden skall kontakta Gyllenstjärna för sin betalning, men att behålla det pergamentet och skylta med det på en skumraskens sylta är inte så smart av en klinisk mördare. Var det ens Aduz Svärtskäkta som satt på värdshuset? För många frågor och inga svar. Nyårsbanketten närmar sig och Hertigarna har viktigare saker för sig än att jaga lönnmördare. Det är upp till kronan att lösa det hela, och Spjuthöök må förstärka sitt personliga skydd.

Nyår!

Dags för festligheter och bankett, men först skall de två sista omröstningarna för året äga rum.

Omröstning 1: Lord Hastfer har lagt fram ett förslag om att en hamn skall byggas i hans Hertigdöme. Förslaget är så klart fördelaktigt för honom, men även för övriga Hertigar och inte minst Konungen.

Det tisslas och tasslas en aning och säkerligen byter en hel del guld ägare, men inom kort står det klart att Hastfers förslag går igenom. Med överlägsen marginal på hela 95% klubbas det igenom. Lord Hornbagge är den ända som röstar emot, och med en bitter eftersmak i munnen blickar han runt på övriga Hertigar. Trots att Hornbagge lagt fram en bra proposition för att lägga hamnen i hans Hertigdöme visade ingen honom sitt stöd.

Omröstning 2: En Ärkehertig skall väljas och det per omgående. Konungen ger inte Hertigarna någon tid att prata ihop sig. En dold omröstning där det är förbjudet att lägga sin röst på sig själv skall genast ske. Ärkevåfflan kommer att ges mer makt kommande år och den med flest röster kommer att tilldelas posten.

Hertigarna ställs inför en tuff utmaning. Att sätta "fel" Hertig på posten kommer att sänka makten de själv besitter. Att lägga sin röst på sin frände och allierade kanske kan sticka ut och på så vis kan hemliga förbindelser komma upp till ytan? Konungen manar på sina undersåtar. Upp till bevis nu! Vem är mest lämpad att ges denna maktposition?

Rösterna sammanställs och som segrare med tre röster står Lord Hastfer. En sån dag för Hastfer! Först hamnen och nu Ärkelords titeln! Lord Varg mäktade med två röster och jämnt fördelat på en varsin röst var Lord Jeanique, Lord Pegas och Lord Garpe.

Att tre Hertigar visar Lord Hastfer sitt stöd är ett bevis på att han är en man att lita på och att han inte på nått vis kommer att missbruka sin position som Ärkevåffla.

En skål utbringas och Hertigarna är fria att återvända till sina respektive hushåll för att göra sig i ordning för kvällens festligheter.

Avslutningsvis nämner Konungen att hans äldste dotter återvänder från ett fjärran land nu lagom till nyårsfesten. Prinsessan har med sig sin make på en första visit i landet. Detta komma som en överraskning för Hertigarna. Har Konungen gift bort sin äldsta dotter till en utländare? Vad för detta med sig för smolk i bägaren? Det är en möjlig tron inkräktare vi talar om här, och han är inte ens född i detta land! Mannen i fråga bär ett ovanligt namn och talar tydligen inte ens språket. Av vilken anledning har Konungen gått med på detta giftermål? I alla upprörd het lämnar Hertigarna salen..

Och snart är det nyårsfest!

Som vanligt hände det så klart mycket, mycket mer! Jag kan också ha skiftat om vissa saker i händelseförloppet och kanske missat något av mindre vikt.

Lite öppna SL-tankar:

Kvällen var magnifik! Alla dessa pergament gjorde ju sitt. Ett berg av pergament, lappar, öl, chips och 1T6:a måste således läggas upp för allmän beskådan. Jag måste verkligen skaffa mig ett större bord i min dungeon!

Allt flöt på väldigt smidigt. Det blev rätt hård stämning vid två tillfällen. 1. När Jeanique öppet anklagade Amón för nått skit som inte ens var i närheten av sanningen. Nog för att Li-lipp viskade fram informationen, men att misstolka den så hår är inte försvarbart. 2. Misslyckandet när Aduz skulle gripas. Rafflande och spännande. Inget gick som planerat och sånt skapar ju en skön stämning.

Den stackars tron inkräktaren Mbata, Prinsessans make var inte riktigt tänkt att introduceras som just en Mbata, men nu blev det så. Det blev en skön spelsekvens av det hela så det kommer bli fint i fortsättningen. Intrigen tätnar...

 

Konrad Konvalj

Myrmidon
Joined
6 Jan 2010
Messages
6,035
Location
Norrland
Behind the scenes

Något fördröjt, men här kommer lite bakom kulisserna info om hur det verkligen gick till under senaste spelträffen.

Pöbelmän, vik hädan!

Jakten efter mördaren på Hastfers gods fick så lov att avbrytas. Inget tyder på att någon av Hertigarna är skyldig till detta mordförsök så det vara bara att släppa det hela. Spelare Pegas som låg bakom försöket snackade ihop sig med Spelare Hastfer. Att de pajat för varandra och inte kört med öppna kort har ju blivit en dyr historia så numera kör de med ett rakare spel. Dessa två spelare är de som mest utnyttjar läget att samarbeta och har mycket skönt fluff på gång mellan spelomgångarna.

Pegas halar fram info om vart lönnmördaren Aduz Svartskäkta brukar hänga, men det är såklart inte Aduz som hänger där utan någon som skall föreställa Aduz. Denna skumraskens personlighet bestyckas med ett uppenbart fejkat dokument som han oturligt nog skall tappa framför fötterna på de som skickas för att arrestera honom.

Pegas skickar först en duva till Lord Gyllenstjärna för att få ett svar och på så vis använda sig av en förfalskare för att skriva dokumentet. I det brev Pegas skickar till Gyllenstjärna lägger han vikt på att han inte misstänker honom för det första mordförsöket, men att andra Hertigar gör det. Han visar sitt stöd och utnyttjar sedan lordens handstil för att förfalska dokumentet.

Lord Amón och Lord Varg inbegrips i Pegas plan att gripa lönnmördaren. Smart av Pegas att vända sig till dom för att sedan få en möjlighet att brunkasta lite smörja på dom. Varg gör ju allt för att skydda sin allierade så övriga spelare kan ju tolka det hela som att han placerat ett uppenbart förfalskat brev i lönnmördarens händer för att gröna sin allierade. Lord Amón vill ju egentligen se både Spjuthöök och Gyllenstjärna falla för sina egan allierade Storm så även där finns motiv. Pegas och Hastfer sköter numera saker och ting bättre än tidigare, och denna plan har gett mycket paranoia bland spelarna.

Lord Amón har själv långt gående planer som har börjat tagit form. Den vagn som eldades upp utanför Svins ägor var ett ett planerat attentat av honom själv. Tidigare under spel har det florerat rykten ur rykteslådan som säger att Lord Amón har ansatts av stråtrövare. Dessa rykten sprider ju Amón själv så klart.

Inför denna spelträff skickade Lord Amón ut ett flertal duvor i hopp om att pergamentet som skickades skulle hamna i fel händer, vilket de har gjort. Det är ett tappert försök att röka ut vem som hänger med vem, och även kolla av hur övriga ställer sig till dessa attacker som genomförs mot Amón och hans undersåtar. I pergamentet förklarar Amón för sina allierade att han är under attack från ett gäng rövare som kallar sig själv Vargarna. Detta är inte taget ur luften ty Amón har information om att Lord Varg har ett visst samröre med ett rövarpack. Nu har Amón skaffat sig en egen liten grupp rövare som tror att de jobbar åt Vargarna och således sprider de namnet Vargarna i skog och mark. Det hela kommer att trappas upp i nästa träff tippar jag på. I denna plan har Amón skickat ut en sunkig spejare med tydliga order om att förfölja Lord Varg och se vem han "umgås" med. Spejaren har så klart ett dokument på sig med denna information, och det är undertecknat av Vargarnas ledare. Jag vet inte hur detta har slagit hos Lord Varg ännu, men det må bli förvirrande eftersom det är han som styr Vargarna. Spionen är då gripen och Varg sitter på dokumentet, men han kan ju inte gå ut öppet med det hela för då får övriga för mycket information som inte skall springa läck.

Omröstningarna var rätt spännande. Hamnmotionen som Hastfer lade fram gynnade ju honom mest, men stödet från övriga var unisont. Detta är något Amón ligger bakom, eller det är i alla fall så att Amón påstår det till Hastfer och har på så vis köpt in en rätt bra post i hamnen. Nån form av hamngeneral skall signas och den kommer Amón att välja ut. Detta för att ha full kontroll över hamnen trots att Hastfer skall vara den som styr där.

Ärkevåffelsomröstningen föll väl i handsken för Hastfer även det. Hans polare Pegas röstade ju så klart på honom. Övriga två var Amón och Jeanique.

Spelare Amón tror sig kunna styra Spelare Hastfer, men så är ju inte fallet. Hastfer har bra koll på läget och sköter sig utmärkt trots att han är mitt nyaste tillskott av pöbelmän. Att ge Hastfer 10 röster hela nästa år är ett bakslag som inte kommer gynna Amón hur mycket han än tror det. Balansen kommer nu bli bättre än den varit ty Amón sitter på en allt för fet röstpott (och är en skicklig spelare), men nu är det lite mer jämnt fördelat mellan lägren. Bra så!

Jeanique röstade på Hastfer i hopp om en trevlig stund mellan fyra ögon och två inoljade kroppar. Hastfer har i nuläget ett bra grepp om Jeanique med tanke på deras intima möten. Jeanique vill ju ha mer, men Hastfer förhalar det bra. Att få vetskap om att Jeanique är en hermafrodit kanske kan gynna Hastfer, men i nuläget är han lite skraj för ett umgänge med honom.
 

Konrad Konvalj

Myrmidon
Joined
6 Jan 2010
Messages
6,035
Location
Norrland
Kampen om... har haft jul och nyårs ledigt, men nu är det hela igång igen.

Spelträff 5

Deltagare; Lord Jeanique, Lord Hastfer och Lord Amón.

Lord Hastfer, Lord Jeanique och Lord Amón behagade att dyka upp på ett extra inkallat möte med Konungen.

Ett rövarband som valt att inte fira nyår har tagit över en illa bevakad fästning norr om huvudstaden. En militär insats måste genomföras på stört så de tre Hertigarna ombeds att sätta samman en elitstyrka på 30 man och återta fästningen innan rövarna får förstärkning. Lord Amón väljer att skicka sina bästa soldater för att inte göra konungen besviken. Lord Hastfer gör det samma, och Lord Jeanique påstår sig även han göra det.

I själva verket skickar Jeanique en trupp bestående av milis i hopp om att inte övriga lorders mannar skall upptäcka det.

Lite bas info (får även läsas av pöbelhanar):
Alla lorder har som bekant en egen stab, milis, soldenärer och elitsoldater. Dessa kan numera användas i spel och spelarna gestaltar då soldaterna som jobbar under Hertigarna istället för Hertigarna. Allt intrigmakande, lappskickande och sådant får pöbelmännen att skrika efter kött och blod. Då behövs ett avbrott i spelet för lite rullande av tärningar, avhuggna huvuden och stympade lemmar.

Jag snott inspiration från World of Dungeons regler och formulär, men försvenskat det och gjort det anpassat för mina pöbelmän. Klicka här för en länk till liret. Jag tror jag inmundigat det från Hans E eller Stövelkatten. Hur fint som helst.

Spelarna får själva bestämma vad de skickar iväg för uppdrag så som detta. Överlever dom ett uppdrag så levlar karaktären. En milis startar på level 0 och en Elit startar på level 2. Om en karaktär överlever till level 5 upphöjs denne såklart till en hjälte och sånt gynnar ju Hertigen. Allt är på nått vis knytet samman med själva Hertigen och alla fördelar/nackdelar överförs efter ett uppdrag till Hertigen.

Trupperna anländer till fortet och Lord Amóns utsända Kapten Trevor tar tag i saken. Tre man, inklusive han själ tar på sig uppgiften att ta sig upp på muren för att sedan öppna porten åt övriga mannar. Sagt och gjort börjar klättringen.

Först upp är Trevor själv. Han gömmer sig i skuggorna mot ett torn och låter en stråtrövar vakt passera. Han kollar av hur vakterna rör sig och signalerar till de andra två när det är läge att ta sig upp. Allt går inte helt enligt planen och en vaktpost hör Lurpas stöna och stånka under klättringen uppför muren. Kapten Trevor tar tag i saken och sätter en pil i strupen på vakten som handlöst faller ner mot marken.

Lurpas tar sig upp på murkrönet. Svetten lackar och det står snabbt klart att han är en oduglig milisman och ingen väldrillad elitsoldat. Kapten Trevor som är van att arbeta med soldater och inte bönder rustade med svärd de inte kan svinga blir väldigt upprörd. Kvar på marken nedanför muren står Eobald och inväntar ett rep som utlovats, men precis då dyker en vakt upp från var håll för att möta upp den tredje murväktaren.

Det utbryter mild panik och det slutar med att Lurpas skickas ner från muren mot en säker död. En duns och en knäckt nacke är det ända som hörs. Kapten Trevor tar rollen som den döde stråtrövaren och snackar sig ur situationen och under tiden tar sig Eobald upp för repet med en ny rekryt från Lord Jeaniques led i bakhasorna.

Väl uppe på muren snackar följet ihop sig. Kapten Trevor gömmer sig i skuggorna för att invänta vakten från väst och Eobald tar med sig Barna-Lotta Majvors till östra flanken för att invänta vakten som kommer från det hållet. Allt går enligt planen och de två murväktarna går döden till mötes. Barna-Lotta Majvors stryker oturligt nog med i striden. Hen var ännu sämre drillad än Lurpas och stod inte emot en felträff från stråtrövarens lilla dolk.

Trevor och Eobald är båda oskadda och med hjälp av djurläten och signaler tillkallar de sig en ny kämpe från Jeaniques trupper. Murg tar sig flinkt och smidigt upp för repet och truppen är återigen intakt.

Gömd i skuggorna tar sig gruppen ner på borggården och följer ljudet av skålande stop och bröl från stråtrövar pöbeln. En dörr öppnas plötsligt och gruppen blickar in i en samlingssal där ett tiotal rövare sitter till bords. Kapten Trevor tar tillfället i akt och knuffar in Murg. Han vrålar ut att fortet är under belägring och sätter en pil i nacken på den stackars Murg som inte ens hunnit säga kvastskaft.

Stråtrövarna blir chockade och vet inte riktigt vad de skall ta sig till. Hur striden fortlöper efter detta är svårt att säga, men det huggs och viftas med vapen till höger och vänster.

Rövarknugen Åhdersvåld dräps av Kapten Trevors svärd, men det räcker inte för att få bukt på rövarna som tycks bli fler och fler. De kommer stormande från stallen och andra byggnader. Det ända rätta är att locka dem in i festsalen för att sedan ta sig ut en annan väg och bränna dem inne.

Som en skänk från ovan dyker ännu en av Jeaniques milismän upp med bågen i hand. Mulvader Bågman sätter snabbt en pil i strupen på en framstormande rövare och gruppen hinner precis stänga igen porten och fly ut bakvägen. Väl ute barrikaderas de två dörrarna ut ur festsalen och en oljelykta sätts i fyr. Rövarna brinner inne och de goda lordernas soldater återvänder mot staden för att fyra det nya året med sina herremän.

-><-

Denne spelträff ägde rum någon gång under mellandagarna med ett visst intag öl och Hastfers lilla röda. Vissa händelseförlopp kan vara ändrade och några namn kan vara uppåt väggarna felaktiga.

Lite spridda SL-tankar:

Spelet i spelet har mottagits väl av mina pöbelmän. Det är rätt mycket cut to the cheese. Väldigt speligt och med ett högt tempo. Alldeles perfekt anpassat till det annars så stillsamma Kampen om...

Lord Jeanique valde som tidigare nämnt att skicka milismän istället för elit. Det slutade med att han tappade 3 man (eller 2 man och Barna-Lotta Majvors). Funderingar har efter spelträffen slagit oss att det inte svider så värst mycket att tappa vare sig en milis eller en elit så varje enhet är värd 10 enheter från Hertigens protokoll. Således tappade Jeanique 30 milis (inte för att det svider så värst, men ändå). Lord Hastfer och Lord Amóns elit återvänder som level 3:or vilket kommer gynna dem i nästa omgång så klart. De är ett steg närmare hjältestatus och en hjältestatus kommer gynna Hertigarna väldigt mycket. Vem vill inte ha ett gäng med hjältar i sitt garde lixom?

Spelträff 6 dyker upp inom kort..
 

Konrad Konvalj

Myrmidon
Joined
6 Jan 2010
Messages
6,035
Location
Norrland
Spelträff 6

Deltagare; Hastfer, Amón, Pegas, Garpe och Jeanique.

År 1012 är snart till ända. Nyårsfesten på Konungens slott har lite smått tagit fart och den gode Lord Hastfer är på väg till Lord Jeaniques rum för att slutföra en deal gällande en årsförbrukning av dadlar. Förhandlingarna har pågått en längre tid och Jeanique har med alla medel försökt fått ut något mer kroppsligt av Hastfer än bara dadlarna om man tolkar han intentioner på ett visst vis.

Dörren in till Jeanique står lite på glänt så Hastfer glider smidigt in utan att knacka. Doften av lavendell, kanel, honung och mysk tränger sig in i Hastfers näsborrar, rummet är flådigt inrett och Jeanique fläker ut sig på en divan i mitten av rummet. Framför hans enorma kroppshydda finns en träpall placerad men Hastfer väljer att stå.

Från ingenstans dyker först Li-lipp upp med två glas av Hastfers lilla röda på en bricka i silver. Strax därefter dyker den mörk buskige Sandro upp. Hastfer ombeds sitta ner och för att inte skapa osämja och spräcka affären slår han sig ner på den lilla pallen. Sandro påbörjar genast en mjuk massage av Hasfters axlar i samklang med ett dovt stönande. "Saaandrho, saaandhroo..."

En zipp på vinet, ett handskak och affären går i lås för Hastfer, men efter det svartnar allt.

Någonstans i konungens slott vid ungefär samma tidpunkt knackar Li-lipp på en dörr. Lord Garpe öppnar den bryskt och vill absolut inte ha besök av Jeaniques främste munskänk. Li-lipp bedjar om hjälp att hitta tillbaka till sin lord och eftersom Garpe är en rättskaffens man känner han sig tvingad att hjälpa till. Lord Garpe leder Li-lipp mot sin lords gemak och när de rundar det sista hörnet till korridoren där Lord Jeanique huserar möts de av Lord Amón. Dörren till Jeanique står på glänt och Li-lipp drabbas plötsligt av panik. Han tackar Garpe för all hjälp och hetsar mot dörren. Försen! Lord Amón hinner först och möts av en uppseendeväckande syn.

Med dörren på vid gavel blickar Lord Amón och Lord Garpe in i Jeaniques rum. Ett stort kopparfat fyllt med vatten upptar större delen av rummet. I badkaret ligger Jeanique med ett leende på läpparna och i fotändan håller Sandra upp Hastfer i hans armhålor.

Li-lipp stönar till och den gode Lord Jeanique vaknar till ur sina drömmar. Han reser sig hastigt och skyler sina vänstra bröstvårta med en hand samtidigt som han försöker nå en badhandduk med sin högra. Handduken är inte mer än en tvättlapp så den hjälper inte till att skyla Jeaniques nakna kropp. Underlivet täcks av en mindre form av trosa och hans fläkiga buk hänger ner över genitalierna (om nu några sådana ens existerar?). Jeanique fläktar och ser svimfärdig ut samtidigt som Lord Hastfer tycks vakna upp ur sin sömniga dröm.

Kalabalik, missförstånd och anklagelser haglar. Lord Jeanique vill gå ut med den delade kärleken honom och Hastfer emellan. Hastfer förnekar! Jeanique förnekar! Lollo-Manillo frambringar Hastfers kärleksgåva, en avgjutning av hans adelsring inlindad i ett knyte med pubis från hans könsorgan. Li-lipp svimmar, Sandro förklarar hur han precis räddat livet på Hastfer som plötsligt somnade in under badstunden.

Vinet må vara förgiftat! Även Lord Jeanique förklarar hur han inte minns något från den senaste timmen. Någon vill skapa en skandal på denna fina nyårsdag. Det är kaos...

På något vis skonas Lord Jeanique från ytterligare förhör och liknande. Hastfer förnekar allt och kommer givet lägga fram sina anklagelser efter nyårsklockorna ringt. Jeaniques undersåtar sätts i förvar tillsvidare, men nyårsdagen måste ju nå sitt slut och det är snart dags för middag så det finns inte tid att anklaga och förneka i detta läge.

Lord Pegas stövlar i detta nu in och ställs ju av synen. Han tar Lord Jeaniques parti i det hela och tror inte han är förmögen till att söva en annan människa. Dessutom är det ju Hastfers vin som serverats, ur en flaska som Hastfer själv haft med sig? Eller var det en flaska som Li-lipp dök upp med? Nog om detta. Vinglasen, flaskan och diverse andra pryttlar tas i förvar för att undersökas av andra som besitter dessa kunskaper.

Emedan Hertigarna gör sig i ordning för festligheterna för att sedan sammanstråla vid sitt bord i konungens sal delas order ut åt Kapten Ryback.

Kapten Ryback har ansvaret för norra porten och det sägs att pöbeln har samlats för att protestera mot Mbata´s ankomst till staden. Pöbeln har inte riktigt koll på Mbatas kultur och liknande så hans ankomst i samverkan med hans möjliga position i riket har skapat ett visst motstånd bland pöbeln.

Ryback har valt ut fyra rättskaffens soldater att sköta patrulleringen med honom. En mängd pöbel har samlats några hundra metar från slottet så Egon Stridsyxa skickas ut genom porten för att kontrollera läget.

Voldram Långbåge tar plats uppe på murkrönet med en pil redo utifall pöbelhopen får för sig något oväntat. Ett varningsskott kan vara på sin plats. Vid Voldrams sida laddar Klemens sitt armborst i förberedande syfte. Kvar nere vid porten står Ryback och Arland Kväse redo med tvärslån utifall kaos skulle uppstå.

Pöbelhopens ledare utropar Egon som en mörkerman och stenar börjar genast hagla mot honom. I skydd av skölden tar han sig sakta tillbaka mot porten. Pöbeln chargar vrålande med högafflar, facklor och andra provisoriska vapen. Egon är alternativt väldigt långsam eller så är pöbelhopen väldigt snabb. Voldram sätter en pil i knät på en vrålande pöbelman, Klemens Dubbeltand missar sitt skott och sätter genast fart att ladda ännu en skäkta.

Med nöd och näppe tränger sig Egon in genom porten, men han är inte ensam. Tre pöbelmän lyckas pressa sig in och den övriga hopen gör allt för att få upp porten. Striden är i full gång. De tre pöbelmännen kämpar för sitt liv och utdelar en hel del skador mot soldaterna, men slutligen ligger de döda innanför porten. Trycket utifrån är massivt men med gemensam styrka lyckas soldaterna under Kapten Ryback få igen porten och slänga på tvärslån.

Faran är över. Eller?

Nejdå. Egons hand har fastnat under tvärslån och trycket utifrån får honom att skrika i högan sky. Om den inte tas bort mister den gode soldaten sina fingrar snart, men är det värt risken att låta fler pöbelmän strömma in?

Jorå. Egons hand räddas och åtta pöbelmän slinker in. Ovanifrån skjuter Voldram sina välriktade pilar, på marken utkämpas ett mindre slag. Armborstskytten Klemens är ingen höjdare på närstridsvapen så han är den första att falla. En högaffel genom strupen och livet är till ända.

Arland Kväse jäktar iväg för att hämta förstärkning, men återkallas genast av Kapten Ryback. Pöbelmännen har plötsligt fått fram änterhakar så alla mannar behövs för att skydda konungen.

Arlands vrål nådde dock Fenrik Zimmermans öron så en till kämpe skyndar fram till stridigheterna nere på gårdsplan. Uppe på muren dyker ytterligare fyra pöbelmän upp. En av dom är beväpnad med ett svärd till och med. Voldram tar till flykten och beger sig neråt i samma veva som Egon Stridsyxa och Arlan Kväse skyndar upp. Kampen på gårdsplan är en blodig historia. Zimmerman övermannas av två pöbelmän och deras hackande med plogblad och högafflar blir för mycket. På muren lyckas en pöbelman dra med sig Arlan i döden när han faller mot rännstenen, men i övrigt ser det bra ut uppe på muren.

Fler vakter anländer från väst. Från kungstornet dyker Fet Börje upp med sitt armborst. Han blickar ut mot slagfältet och ser genast att det kommer gå soldaternas väg. Vadan detta? I skuggorna på väg in mot konungens slott smyger en mörkt klädd karaktär. Fet Börje saftar iväg en skäkta och träffar sitt mål.

Arlans broder Harald är en av de nya soldaterna som dyker upp från väst. Kapten Ryback tar honom genast under sina vingar (men mörkar givet hans broders död), och leder sin trupp mot konungens torn. Fet Börje möter upp dem och berättar om sitt prickskytte på skumraskens personligheter i skuggorna, men inget lik hittas utan endast spår av blod.

Jakten på den sårade påbörjas och slutligen kommer kämparna ikapp honom på en balustrad ovan konungens festsal. Skumraskens mannen står lutad över räcket med ett laddat armborst riktad mot någon viktig lord. Är han ute efter Mbata, Konungen, Drottningen, eller någon annan högvåffla? Kapten Ryback's följe agerar snabbt. Voldram hastar fram en pil och sätter den i Fet Börjes ändalykt, vilket i sin tur startar en reaktion..

Fet Börjes skäkta viner förbi huvudet på lönnmördaren, lönnmördarens pil far iväg uppåt taket och lyckas skjuta ner en enorm kristallkrona som i sin tur faller ner mot festdeltagarna. Storleken och tyngden kommer att krossa ett flertal lorder om inte gudarna står på dess sida.

Harald spanar ut över festsalen samtidigt som Egon och Voldram tar sig an lönnmördaren. Håll han i liv vrålar Kapten Ryback, men så blir inte fallet.

Kristallkronan krossade inte en handfull högvåfflor utan den landade på Lord Jeaniques ben. Den svulstiga lorden är placerad vid honnörsbordet på en divan för att underlätta intagandet av föda. Jeaniques kroppshydda blir allt mer enorm för var dag som går och att sitta upprätt och äta har blivit allt svårare på senare dagar. Paniken i salen sprider sig snabbt. Klockorna ringer in det nya året, det skålas och Jeanique bärs undan för till en medikus.

Hertigarna samlas och det hålls ett rådslag. Norra portens gardister med Ryback i täten får förklara skeendet. En lönnmördaren i livet hade så klart varit mer värt, men nu vart det inte så. Däremot bar idioten ett pergament i fickan. Ett pergament med order om att likvidera Lord Gyllenstjärna som en hämnd. Den ända som rimligen kan vara ute efter hämnd är dock Lord Spjuthöök, men troligen rör det sig om ännu en förfalskning. Någon försöker störta de två mindre adelshuset men djupare än så finns det inte tid att gräva.

Nytt år, nya tag!

Jeanique transporteras hem till sitt gods i gryningstiden på det nya året. Att ta sig hem lagom till lunch är av vikt för då skall en transport vin anlända från Lord Hastfers vingårdar. Jeanique suktar efter sitt lass med vin och...unga pojkar (gärna blonda och lätt solbrända). Med benet spjälkat och kraftigt bandagerat fläker Jeanique sans de Claudiette af huset Svin ut sig på sin divan. Hans tjänare sitter fortfarande på förvar, men turligt nog har han Fet Börje, Åhder van Dame och Mulvader Bågman till sin tjänst.

Lagom till lunch störtar Mulvader in med förbådliga nyheter. Rövare och banditer har stulit hans vintransport! Unga pojkar har dräpts, misshandlats och även förts bort från Svinagård med gråten i halsen. Endast en soldenär från Hastfers utsända och fem pojkar lyckades fly innanför Svinagårds trygga murar. Allt detta är för mycket för Lord Jeanique som gråter ut och sänder bud till Lord Hastfer. Den älskade Hastfer må genast komma till undsättning!

Jeaniques misär saltas ytterligare framåt kvällningen. En duva anländer med ett bud. Utpressning och förtal! Någon som kallar sig Er Tillgivne vill ha 100.000 guldmynt inom ett dygn. Om inte det hela sköts till punkt och pricka kommer konungen få tillgång till de oskyldiga pojkarna som används som sexslavar på Svinagård. Det tar inte slut här för ungefär samtidigt nås Lord Hastfer med en duva. Kraven är den samma. Hoten och de ihop diktade företalen de samma. Någon vill skänka husen Svin och Hastfer ett brunt sken. Undrar hur deras relation egentligen ser ut?

Hastfer kallar till rådslagen med de övriga Hertigarna och de beslutar att göra gemensam sak. Planen är att de alla 7 skall skicka varsin spejare till mötesplatsen där guldet skall överlämnas. Inget guld skall betalas för dessa tomma hot. Hastfer är en oskyldig man och Ärkevåffla! Två flugor i en smäll. Betalar Jeanique vill han ju så klart dölja något och nummer två, äntligen kanske dessa rövare kallad Vargarna spåras och nedgöras.

-<>-

Spridda tankar. Jag förväntar mig nästan ett inlägg från Lord Hastfer mest för att bemöta relationen Hastfer/Jeanique. Romansen där är snårig och man vet inte riktigt vem man skall tro på?

Liret var i övrigt magnifikt. Känns som att många bitar har fallit på plats nu. Intrigerna tätnar och byggs på och allt blir väldigt lyckat i spel. Spelet i spelet är en bonus dimension som troligen kommer att växa sig in i kampanjen allt mer.
 

Hastfer

Warrior
Joined
8 Dec 2012
Messages
233
Location
Hälsingland
Hastfer sitter själv i ett hörnbås på Näktergalen, läppjandes på ett glas av det röda(2a flaskan).
I skenet från ljuskronorna kan man se hur den pärlande svetten uppe på hjässan glimmar, likt en klar nyårshimmel.

"Vid Guds heliga moder, hur kunde jag sätta mig själv i denna situation?" tänker han..

"Visst, jag må ha gett antydan till ett viss intresse där inne på urinoaren. Lika så när jag kammade igenom hans hår med fingrarna då han låg där i divanen" (Det kommer upp en sur rödvinsmunkräka som han bittert sväljer tillbaka)
"Men det var ju bara för att få affärerna i hamn!"
"Du är en affärsman Hastfer! och en sjuhelsikes sådan. Men du må nog erkänna för dig själv att du gjort en själslig förlust när du handlat med Jeanique..."

"Och nu råder delade meningar bland adeln om jag och Jeanique har fattat tycke för varandra. Ja, vad Jeanique tycker är ju ingen hemlighet. Amon och Garpe verkar ju tro det som är sant, att jag blev drogad. Men Lord Pegas tog Jeaniques parti... Pegas den avelshingsten, man vet aldrig vart man har honom! Och vad ska de andra Lorderna säga, klart de kommer smutskasta mitt namn när de får chansen!"

"Och sen rövarna som vill åt mitt guld och försöker sätta åt mig för slavhandel!" Hastfer tömmer vinglaset och fyller raskt på mer.

"Slavhandeln kan de aldrig knyta mig till, det är inte det som bekymrar mig. Det är ovisheten kring vem det är som ligger bakom allt detta som stör. Vem kan man lita på egentligen? ...INGEN!"

"Men när vi väl fått fram ett namn kommer denne att få betala. Vem vet, kanske Jeanique ligger bakom detta, han verkar kapabel till vad som helst för att få mig att komma till hans ägor"

"Jeanique, han har då köpt sin sista dadel av mig. Vi får se om hans oadliga beteende har avslöjat honom, om inte lär han vara mer värd för mig död."
 

Konrad Konvalj

Myrmidon
Joined
6 Jan 2010
Messages
6,035
Location
Norrland
Spelträff 7

Förra veckans lirande var manfattigt och möjligen en aning manhaftigt precis som vanligt.

Deltagare: Lord Garpe, Lord Hastfer och Lord Varg
Bistra tider, kalla tider. De goda lorderna förkovrar sig i sina slott och borgar emedan deras soldater får ta hand om grovgörat ute på fält.

Ryback, kallad Kapten Violin får befälet över en elitstyrka som skall bege sig ut för att jaga rätt på dom där rövarna som pressar Jeanique och Hastfer på guld. Den påstådda handeln med barn har Lord Hastfer förnekat åh det grövsta. Någon förvränger sanningen och vill få Lord Hastfer att se brun och smutsig ut. Det avtal som upprättats mellan Huset Hastfer och Huset Svin handlar innefattar en årlig leverans av vin och 50 pojkar från Hastfers vinodlingar. Dessa unga män är arbetskraft som övertas av Lord Jeanique. Deras expertis inom vinodling skall få igång härliga fält med vindruvor på Lord Jeaniques marker och inget annat.

Huruvida Lord Jeanique odlar vindruvor eller utnyttjar pojkarna på annat vis rör inte Hastfer så det är inget annat än smutskastning det handlar om. Lord Hastfer har inga ambitioner att betala detta pack som pressar honom på guld, men hur Lord Jeanique reagerar återstår att se. Om det nu visar sig att han skickar ut sina mannar med guld till den utvalda platsen så kommer han gripas som skyldig. Om inte så står det rätt klart att även Lord Jeanique utpressas av någon som vill honom illa. Nog om detta! Låt se vad de goda Hertigarnas soldater skötte sig.

Kapten Ryback samlar sina mannar och natten innan avfärd tar han med sig de tre löjtnanterna Lilja från huset Varg, Harlad från huset Hastfer och Orleg från huset Amón. De beger sig ner på "Sladdriga ålen" för att lägga upp en plan och på samma gång få i sig några stop mjöd och insupa lite kvalitativa rykten som florerar på det slaskiga haket.

En av serveringsflickorna tillika en sköka av medelmåttig kvalitet sköter serveringen till bordet. Hon är inte sen på att lägga fram lite smutsig information om att de fyra männen nere i hörnet snackar om Lord Vargs soldenärer och då inte i positiv bemärkelse utan tvärt om. För en liten slant och en skvätt öl lovar jäntan Ofelia att lyssna av vad de snackar om.

Kort därpå står det klart att de fyra männen är legosoldater som tjänar huset Vide. De kastar smuts på Lord Vargs elitsoldater och påstår att de är fjollor och har såndäringa brunpackare i leden. Lord Varg själv sägs besöka en hednisk kyrka en gång i veckan.

Lilja ogillar att Vide´s mannar snackar skit om hans vapenbröder, men tar ingen notis av att hans lord besöker en kyrka. Det finns väl inget fel med det?

Ofelia fyller snabbt på att Lord Varg besöker en kyrka iklädd kvinnokläder.

Det var droppen. Lilja övertalar sina fränder att det är dags att få ett slut på skitsnacket. Han rycker med sig ett stop mjöd och travar bort till bordet fyllt av smutsigt Vide. Kapten Violin drar med sig en stol och Harald tar med sig en oljelykta.

Tanken är att läxa upp Vides mannar en aning, men det urartar. Stolar svingas, stop hystas, oljelyktor krossas, saker tar eld, knivar dras och blodet flyter.

En intensiv strid och sedan tvingas Hertigarnas soldater och övriga gäster utrymma lokalen. Branden stoppas innan den hinner ta sig allt för väl och ett flertal stadsgardister anländer i all hast. De överlevande av Vides anhängare arresteras och Kapten Ryback med följe släpps på fri fot efter en del förhandling.

En ny dag gryr! Färden ner mot Svinagård påbörjas och avslutas i skymningen. Planen är den att huvudstyrkan väntar vi korsningen längs kungsvägen. Några hundra meter därifrån inne i skogen skall pengarna överlämnas vid ett träd som fallit. Platsen är idealisk för ett bakhåll. Kapten Violin skickar upp Harald och Oberon upp i ett varsitt träd och sedan placerar han Lilja som marktrupp väl dold bakom busk och sten. Själv placerar sig Kapten Violin på sin stolta springare en bit bort från gläntan, men i rätt vindriktning så att ingen skall lyckas lokalisera honom eller hans häst.

Vid midnatt anländer tolv rövare. De är rustade med armborst, svärd, spjut och allehanda vapen av blandad kvalitet. De bär alla en vapenrock med två vargar som står på bakbenen och det står snabbt klart att det är de beryktade Vargarna som är här för att hämta sitt guld.

Kistan som står placerad vid trädet kontrolleras av rövarnas ledare och snart konstateras det att inte finns en ända liten guldglimmande slant där i utan den är fylld med sten och rostiga kandelabrar och skit.

Rövarhövdingen blir rasande och gormar ut order. Hundarna skickas ut för att spåra och det tar inte lång tid innan Lilja upptäcks bakom sitt lilla buskage. Striden är i full gång!

Rövarna är fler till antal men Kapten Violins väl valda placering av sina soldater är till fördel. Lilja attackerar ur sitt buskage med sin långbåge, Harald och Peroni avlossar sina pilar från träden. Tre döda inom loppet av några sekunder.

Kapten Violin stormar fram på sin hingst och vrålar efter förstärkningen.

Och där tog övertaget slut. Rövarna grupperar sig och gör sig redo för en attack från den beridna Kaptenen samtidigt som de avlossar en skock med pilar upp mot träden. Soldat Oberon Peroni får en pil i strupen och faller död ner mot marken. Harald skadeskjuts och förbannar sin position. Att ta sig ner utan att motta fler pilar är inte det lättaste så han förlitar sig på att Lilja gör sitt jobb på marken.

Striden fortlöper och slutligen anländer förstärkningarna. Två rövare undkommer och resten ligger döda i den djupa snön. Kapten Violin störtar iväg på sin häst efter de undflyende rövarna. Harald och Lilja är båda sargade men att låta Kapten sköta det hela själv säger plikten emot. Jakten efter rövarna fortsätter djupare in i skogen och det slutar med att gruppen kommer ikapp hästarna, men inte rövarna.

Rövarna har lagt sig i ett bakhåll och attackerar gruppen med sina armborst. Lyckan står på gruppen sida och slaget vinns utan förluster. Problemet kvarstår dock. Nu finns ingen att förfölja för att hitta rövarnas läger och det var ju det egentliga målet.

Att återvända hem utan information är inte acceptabelt så gruppen tvingas fortsätta trots att de är sårade och utmattade. Turligt nog finns spår att finna från rövarnas släde. Snöandet har avtagit så det är inte en omöjlighet att följa spåret ända fram till rövarnas läger. Vid gryningen anländer gruppen till lägret som är massivt. Ett femtiotal tält står resta i en undangömd dal. Det brinner eldar och är liv och rörelse nere i dalen. Flera hundra rövare...

Kapten Violin märker ut platsen på sin karta och gruppen beger sig av mot Hufvudstaden med dåliga nyheter. Vargarna har hittills varit ett mindre gissel för Huset Amón och Huset Svin. Småskaliga sabotage har ägt rum under vintern och Hertigarna har hela tiden uppfattat Vargarna som en mindre grupp missnöjda pöbelmän och inte en hel by av rövare.
 

Konrad Konvalj

Myrmidon
Joined
6 Jan 2010
Messages
6,035
Location
Norrland
Spelträff 8

Gårdagens spel är så klart draget ur arslet. Det kan hända att det finns saker och ting som inte stämmer överens med vad som egentligen hände. Det kan också finnas viss fabrikation med, men det får vi leva med.

Sommaren närmar sig med stormsteg, Kampen om... har legat i dvala, men tiden står ju inte still för det.

Röda Hamnen, Hastfers lilla hamn är precis färdigställd. Lord Garpe och Lord Amón har båda visat sitt intresse i färdigställandet. Högst troligt för att se till att få sin vilja igenom och mannar ur sin egen stab på rätt plats så att säga.

Lord Jeanique´s rehabilitering är fulländad och han kan nu gå igen, men han gör det inte gärna. Under rehabiliteringen av det brutna benet har hans blonda ungpojkar gjort allt i sin makt för att blidka lorden. Vi pratar massage, inoljning, matning och så vidare. Det hela har gjort den allt för överviktige lorden mer överviktig och med tanke på benskadan är det dumt att förta sig genom att gå runt på godset när man kan bli buren.

Lord Hodark och Lord Rynack har spenderat tid på sina respektive gods. Hodark´s yngste son har hunnit med att föda ännu ett barnbarn och de små måste drillas i tid för att i framtiden kunna axla bördan som Lord av Stålklippa. Lord Rynack Hornbagge har även han avlat av sig och hans fru Alicé har redan nu börjat planera ytterligare arvingar.

Lord Varg har drillat sina trupper och förberett dem inför den antågande attacken mot rövarpatraskt som driver runt i landet. Den som väntar på nått gott som det brukar heta. Snart är det dags att bege sig ut i krig!

Alla lorder har mer eller mindre sett över sitt eget hus, förutom Lord Pegas. Jakten på Spjuthööks lönnmördare tar upp hans vakna tid. Lorden vägrar ge upp och vill finna den ansvarige och ställa honom inför rätt. Det är ju inte bara Lord Spjuthöök som utsatts för attentat så jobbet Pegas gör är även av vikt för Lord Gyllenstjärna och i längden även för övriga lorder. Det finns på tok för mycket lönnmördare som smyger runt i det dolda. Tur att någon bryr sig om det istället för annat.

Prinsessan Drake´s make, Mbata den mörke har spenderat hela vintern på slottet och de goda Lorderna oroar sig allt mer över hans närvaro. Skulle Konung Drake trilla av pinn helt plötsligt skulle det kunna innebära ett makskifte och denne Mbata skulle således kunna entra tronen utan allt för mycket arbete. Att hålla sig på god hand med honom är således av vikt, men det är inte det lättaste när han inte förstår sig på varken seder eller språk.

Hur som, sommaren närmar sig som sagt var med stormsteg och intrigen tätnar.

Lord Hodark av Stålklippa går bakom ryggen på sin gode vän Lord Amón och med hjälp av Handelslorden Rynack utgörs en statskupp. Mbata den mörke är ett allt för stort hot mot kronan så han likvideras snabbt och effektivt. Trots en storslagen plan går inte allt riktigt som Lord Hodark tänkt sig så i samband med kuppen utbryter ett mindre inbördes krig.

Konung Drake och hans familj nedgörs, Mbata tas av daga som sagt var och ett flertal ätter tar strid mot sina tidigare allierade. Lord Amón som strax innan nyår knytet upp en av sina döttrar med Lord Storm blir blåst med brallorna nere. Lord Storm är en av huvudmännen som tillsammans med Lord Hodark går i bräschen för denna stadskupp.

Inga allianser är tydligen heliga. Inget lär bli sig likt efter detta.

Allt detta sker ju så klart under tiden som Lord Varg och hans massiva härskara är ute på jakt efter stråtrövare. Avskuren från övriga Lorders brevduvor och korpar är Lord Varg ute på jakt efter något som egentligen inte finns. Rövarna styrs ju i själva verket av Lord Amón och han har givet sätt till att de är underrättade om att de inom kort kommer att attackeras av Lord Varg så jakten i sig är meningslös.

Lord Hodark är väl underrättad av Lord Amón om hans planer med rövarna, och vet med sig att Lord Varg är ute ur spel, så han passar kort och gott på att dra ner böxerna på halva landet i en och samma veva.

Lord Amón tvingas fly huvudstaden och bege sig till sin bittra fiende Lord Jeaniques resides Svinagård tillsammans med Lord Garpe och hans arvsfiende Lord Hastfer.

Lord Pegas grips av Lord Hodark samtidigt som Hodark tar makten över staden och kanske i en förlängning även landet.

De fyra lorderna: Jeanique, Hastfer, Garpe och Amón måste trots tidigare hot och hat slå sig samman i väntan på att Lord Varg återvänder från sin meningslösa jakt efter rövare som inte finns. Lord Pegas är enligt rykten fängslad, men är det säkert det? Det kan ju vara så att han ingår i Lord Hodark och Lord Rynacks plan? Vilket som så måste de fyra Lorderna försöka ta sig till Hastfers hamn per omgående. Lord Jeaniques Svinagård är inte säkert, ty hans försvar består av små pojkar istället för stridsförda män.

Ett rådslag hålls och Lord Amón framhåller att Jeanique bör lämnas åt sitt eget öde så länge han inte kan bistå med något. Guld lär han ju ha i överflöd och krig kostar! Lord Jeanique hävdar dock att affrikkanerna stulit allt hans guld. Hans kvarstående kapital finns i tryggt förvar inne i Hufvudstaden och att bege sig av dit mitt under en belägring och med nya makthavare är inte ett alternativ. Dessutom så föredrar Lord Jeanique att ligga på sin divan framför att förflytta sig och att lämna Svinagård är inte ett alternativ.

Lord Amón drar i lite trådar och skickar iväg en korp till sin kontaktman bland rövarna. Han ber honom att avbryta sin flykt undan Lord Varg och ansluta sig till honom. Brevet stämplas med Lord Amóns sigill och tydliga instruktioner medföljer till Lord Varg.

Några dagar senare anländer Lord Varg med sin här och rövarpacket. Hetsiga diskussioner följer men snart därpå är de alla "vänner". Hela Lord Jeaniques rikedomar i form av kandelabrar och skit lastas på vagnar. Lorden själv hystas ombord på en stor vagn och sedan beger sig Lord Amón tillsammans med Lord Varg iväg med hela flyttlasset till Hastfers hamn.

De kvarstående Lorderna Garpe och Hastfer har åtagit sig uppdraget att med hjälp av Albert och Mulvader Bågman bege sig till Lord Jeaniques boning i Hufvudstaden för att hämta upp allt hans guld. Ett farligt uppdrag, men att skicka ett gäng pöbel eller soldater för detta mission är inte att tänka på. Det finns ingen tillit inom gruppen av Lorder så att skicka de två bittra fienderna Garpe och Hastfer är en god idé samtidigt som de bittra fienderna Jeanique och Amón skickas till Hastfers ägor under bevakning av Lord Varg. Det är en bra kompromiss och ett måste för att få gruppen att sträva åt samma håll. Lord Kung Hodark av ätten Stålklippa måste störtas och för att lyckas med det måste lorderna släppa allt det gamla och börja om på ny kula.

Att ta sig in i staden löser sig galant. Lord Garpe är lite av en skumraskens personlighet så att bluffa några vakter är inga större problem. Jeanique´s utsände, Mulvader Bågman ses som ett större problem så de övriga tre beslutar att rida ifrån honom och låta honom ta sig in för egen maskin. Mulvader är ju trots allt en av Jeaniques förtrogna och att lita på honom känns riskabelt om man skall tro på Lord Amóns utsända Albert Spierre.

Väl inne i staden beger sig gruppen till Sladdriga Ålen för att möta upp några av Lord Garpe´s mer ljusskygga vänner. Spelemannen Lucifer och hans anhang av rännstensmän och tjuvar samlas snabbt ihop. Hastfers kontakt Malik från lönnmördarna´s gille kontaktas som en extra säkerhetsåtgärd innan de beger sig av mot Lord Jeanique´s magnifika boning.

I samma veva tar sig Mulvader Bågman in genom den yttre porten. Han vet ju med sig att Lorderna inte är att lita på och känner sig hotat. För att vara på den snackar han ihop sig lite med portväktarna och utlovar en liten extra slant om de dyker upp vid Jeanique´s palats runt midnatt. Om skumraskens män smyger runt där kommer troligen Mulvader att vara under hot och det är precis då det är tänkt att portväktarna skall komma till undsättning.

Mulvader Bågman är inte mer än en simpel bågskytt, men just i detta nu känner han sig som en intrigmakare utav rang. Taggad till tänderna beger han sig av till Jeanique´s palats och ser till sin förvåning att den tidigare så flådiga boningen är slagen i spillror. Trädgården med olivlundar och små fallosliknande buskage är totalt uppriven, fönster är krossade, den magnifika dubbelporten upp bränd. Det är en sorg att se.

Mulvader anar oråd och drar lägger an en pil på bågsträngen. En lycka lyser från Jeanique´s sovsal så Mulvader smyger försiktigt upp. Väl inne vältrar sig en bunt soldatpack iklädda ätten Vide´s emblem. Sovrummet är i miserabelt skick och ser mer ut som en rövarlya. Det ända som är helt intakt är det gigantiska kopparbadkaret som Mulvader så många gånger delat med sin lord. Brinnande ilska får Mulvader att gå till angrepp. Han sätter en pil i strupen på den första soldaten som sitter på sängkanten och äter på ett kycklinglår. Han flottiga händer har förstört sängkläderna så han förtjänar ju döden mer än någon annan. Vild panik utbryter och några sekunder senare är alla döda inklusive den modige Mulvader Bågman. En träff från en av soldaterna öppnar magsäcken på stackarn, men innan döden hinner Mulvader krypa ner i badkaret för att somna in med ett leende på läpparna.

Lorderna Hastfer och Garpe tågar iväg mot Jeanique´s boning. De skickar in lönnmördaren Malik först för att säkra området. Hans primära mål är att oskadliggöra Mulvader Bågman och för det lovas han en fin betalning.

Malik signalerar med en fackla från överplan och när väl Lorderna anländer så tar han åt sig äran och påstår sig ha dräpt hela bunten med tappra soldater och Mulvader Bågman.

Gänget drar vidare ner i Jeaniques katakomber för att hämta hans guld. Enligt information skall man dra, eller göra nått liknande med en fallos på en statyett för att ta sig in? Väl nere upptäcker gruppen till sin stora förvåning tre manliga statyer. Alla är nakna och deras kön pekar upp, ner, och rakt fram i precis den ordningen.

Vad göra? Dra i snasen? Smeka? Vrida. Det är väl bara att testa sig fram. Vad gruppen inte räknat med att vid första beröring och "fel" inställning utlöser en kaskad av sövande gas. Vid en andra beröring stängs dörren ner till källaren och tiden börjar bli knapp.

Det dras och trycks på dessa kön, men ingen hemlig lönndörr öppnar sig. Sömnen närmar sig för dem alla, men Hastfer kommer tillslut på en lösning. Han tänker tillbaka på sina intima möten med Jeanique och ser sanningen. Penisen skall så klart tryckas bakåt för att forma en statyett av en könslös och fager figur. Sagt och gjort! En dörr öppnas till härligheten, kistor fyllda av guld och en mansstatyett gjuten i vax. Föga förvånande är det en exakt kopia av Lord Hastfer.

De som inte somnat in börjar lasta upp guldet till foajén och tre av Grape´s kontakter skickas iväg för att införskaffa en vagn så att de snabbt kan ta sig ifrån platsen.

Vad inte gruppen vet är att Mulvaders vaktkamrater har slutit upp ute i trädgården för att undsätta Mulvader vid eventuella problem. Sekunder senare är de tre tjuvarna dräpta och insläpade i buskagen.

Lord Garpe börjar fått få lite panik. Varför återvänder inte hans kumpaner med vagnen? Nått måste vara i görningen och snart är det gryning och innan dess måste du ju ha hunnit med att fly fältet.

Garpe sänder ut ännu en man och vakterna slår återigen till. Efter detta bryter en vild batalj ut. Slutligen står är det fyra vakter vid liv mot endast Lord Haster och Garpe som tvingas fly till övervåningen.

Väl på övervåningen stupar de goda lorderna. Lord Garpe med ett spjut i magen och Lord Hastfer med en dolk i bröstet. De två överlevande vakterna tar guldet och lämnar byggnaden. Ve och fasa! Är det så här det slutar för Garpe och Hastfer? Nej då. Albert Spierre vaknar upp nere i katakombern. Omtöcknad följer han blodsspåren till övervåningen och hittar lorderna. Tack vare goda färdigheter lyckas Albert väcka de nästan döda lorderna till liv. Svårt sårade förs de i säkerhet och där slutar denna det för den här gången.

--<<>>--

Kan tänkas att jag missat väsentliga delar av flödet och det kan tänkas att det smygit sig in en del stavfel och liknande felaktigheter. Krönikan blev en aning fetare än väntat.
 
Top