Nekromanti Kan magiker se varandras besvärjelser?

[zonk]

Satt just och funderade igenom ett scenario i en uppkommande retro-osande DoD-kampanj och insåg att jag hade en situation där en magiker kunde börja kasta en besvärjelse, och en annan magiker såg det. I det läget undrar man ju hur man ska reagera. Det kan ju vara så att motståndaren lägger Syn eller Varseblivning, eller Blixt. Här funderar jag som SL på om en magiker kan identifiera vad en annan magiker håller på att lägga för besvärjelse innan denne är färdig. Jag kan tänka mig tre scenario:

1. Magi är obskyr, trasslig och högst personlig. Det går inte att se exakt vad en annan magiker håller på att lägga för besvärjelse. Så utgå från det värsta, bryt Antimagi-sigillet och kör igång en fet jävla Energistråle (DoD har verkligen besvärjelsenamn som låter extremt metal...).

2. Besvärjelser är trots allt ungefär samma för alla magiker, och om man har tillräckligt FV i motsvarande magiskola kan man se vad det är för besvärjelse som håller på att kastas. Ev färdighetsslag för ovanligare besvärjelser.

3. Magi är relativt uppenbart för magiker och man ser alltid omedelbart vilken besvärjelse någon annan håller på att kasta, oavsett om man kan magiskolan eller inte - det är allmänbildning. Det enda undantaget är tidigare okända besvärjelser.

Jag lutar mest åt alternativ två, med tillägget att väldigt välkända besvärjelser från andra skolor ev oxå kan identifieras. Vad säger ni?

 

[Sapient]

Jag har för mig att i den iteration av DoD jag spelade mest, så gällde att slå ett färdighetsslag i samma magiskola. Och om jag minns rätt, kunde magikern inte identifiera besvärjelsen om den var från en annan magiskola än hen hade kunskaper i.

Och det kan ju tänkas vara logiskt att just magiskolorna, har sådana likheter att det ger möjlighet till identifikation av en besvärjelse. Det är ju trots allt en samling som kallas "skola", vilket indikerar någon slags utbyte av kunskaper och metoder.

Har dock ingen koll på hur reglerna ser ut idag. Men 2 låter mest rimligt.

 

[.113]

Soleno Solatka! Eller nått.. I d&d brukar man ju iaf kunna slå ett spellcraft för att klura ut det, men då har vi också spells som dispel magic och liknande. Det är väl ganska "viktigt" att kunna ha reda på vad magikern kastar innan man slösar sin enda dispel magic på att någon kastat feather fall.

Hur funkar det i dod? Kan man avbryta andras magier? Då är det rätt så relevant. Kan man göra det som magiker eller tappar man magin om man blir träffad av ett svärd t.ex. också för det är också relevant utifall man vill att magikern ska kunna skrika "AKTA EN ELDBOLL" typ.

Annars skulle jag nog kunna tänka mig att det kan vara rätt häftigt att som magiker på reda på "grunden", typ nu kastar han en defensiv magi, nu kastar han en elementar magi osv. "Du ser att han väver ihop beskyddande runor med tecknet för eld." så kan man ju klura ut att det nog är ett skydd mot eld typ.

 

[zonk]

Ah jösses, jag borde klargjort vilken DoD-version såklart! Jag kommer huvudsakligen luta mig på DoD-91, aka 4.0. Jag kommer huvudsakligen strunta i alla splatbooks som släppts till DoD-91 då de generellt sett är helt obalanserade, såvitt jag kan se, och introducerar komplikationer i reglerna som egentligen inte gör någon glad. Ett undantag är symbolerna från magikerns handbok, de kommer jag ha med. Annars kommer magi huvudsakligen följa den gamla Magi-boxen till Expert, utöver det som finns i 91an.

Vidare, Sapient: håller helt med, generellt sett borde man nog kunna känna igen sånt från samma skola - man har hört talas om det, eller känner igen grunderna, även om man inte kan det. Besvärjelser man själv kan borde man verkligen kunna identifiera lätt oftast?

Från andra skolor kan man ju tänka sig nåt i stil med det som .113 föreslår, att man som bäst kan räkna ut vilken skola det rör sig om och om det är en offensiv eller defensiv besvärjelse. Man kan helt riktigt skingra magi i DoD, och det är kraftfullt. Vidare har man ju inget formelminne utan istället Psyke-poäng - har man 15 PSY kan man lägga 15 valfria besvärjelser av första effektgraden. Lite som om alla besvärjelser var av samma level och man hade 15 slots. Sen kan man göra en besvärjelser kraftfullare genom att spendera flera PSY, men då får man lägre chans att lyckas (man har ett skill-värde för varje besvärjelse).

Andra funderingar på mekanismer för magi osv relaterat till detta tas tacksamt emot!

 

[anth]

Nu är jag inte speciellt bra på DoD-reglerna, men här är lite generella tips och tankar från andra system.

Använder spelledarpersoner samma regler som rollpersoner?
Jag tycker personligen att alla ska använda samma regler i spelet, men i vissa system använder spelledarpersoner förenklade regler just för att de inte är "riktiga" personer och därför inte behöver lika många regler.

Hur ser det ut när en magiker använder magi?
- Det brukar höras då hen måste uttala en magisk besvärjelse.
- Det brukar synas då hen måste utföra magiska gester.
- I vissa system måste även magikern använda föremål, t.ex. en woodoo-docka. Detta kallas för sympatisk/sympatetisk magi, eller imitationsmagi. Ska man förhäxa någon måste man ha något från den personen, t.ex. en hårlock. Ska man skapa en klotblixt behöver man något som skapar elektricitet, t.ex. en ebonitstav och ett kattskinn som man gnider mot varandra.

I vissa system finns bieffekter:
- Ljus. Magikerns ögon börjar lysa, en ljusboll bildas mellan magikerns händer, o.s.v.
- Ljud. Ett karakteristiskt ljud som ett lågt hummande, ett vinande ljud, det "ringer" i öronen på de runt omkring, eller kanske ett sprakande ljud uppstår.
- Lukt. De börjar lukta svavel, ozon eller liknande.
- Luften fylls av statisk elektricitet från magins kraft och håret reser sig på alla i närheten.
o.s.v.
Sedan är frågan om det är för sent eller ej att agera när bieffekterna dyker upp.

Hur en magiker döljer sin magi.
Det största hotet mot en magiker är att någon ser att denne börjar väva en besvärjelse och hinner avbryta innan besvärjelsen får effekt.
Därför brukar det finnas regler för hur magikern kan dölja sin magi om denne är tillräckligt duktig.
- Är magikern tillräckligt duktig behöver denne inte röra händerna längre, det räcker med att uttala den magiska formeln.
- Är magikern ännu duktigare räcker det med att magikern tänker de magiska ordet. Möjligtvis kan man märka det på att magikern ser koncentrerad ut, drar ihop ögonbrynen eller liknande.
- Är magikern jätteduktig så utförs magin dessutom på en gång, det tar ingen tid att använda en besvärjelse.

Hur avbryter man en magikers besvärkelse?
- Det vanliga sättet är att orsaka magikern skada, t.ex. träffa med en pil. I vissa system avbryts magin direkt så fort magiken tar ett poäng i skada. I andra system får magikern slå ett slag för att försöka behålla kontrollen och ändå lyckas med besvärjelsen.
- En motståndarmagiker kan exakt samma besvärjelse som magikern, Då kan denne väva en motbesvärjelse som avbryter magin.
- En motståndarmagiker kan liknande magi (samma magiskola). Då kan denne försöka väva en motbesvärjelse, men detta är svårare än om man kan exakt samma besvärjelse. Behöver man lyckas identifiera vilken besvärjelse motståndaren tänker använda?
- Det finns en speciell besvärjelse vars enda syfte är att avbryta en annan magiker. Här behöver man inte känna till vilken besvärjelse motståndaren använder, bara att denne är på väg att använda magi. Det har ungefär samma effekt som att sätta en pil i magikern, det bryter koncentrationen.

Sedan är frågan vad som händer när en magiker blir avbruten:
- Inget speciellt händer. Ingen magisk energi gär förlorad och magikern kan försöka använda samma besvärjelse igen nästa runda.
- Besvärjelsen räknas som använd, energin är förbrukad, men ingen effekt uppstår. Magikern kan försöka använda samma besvärjelse igen om denne fortfarande har kvar tillräckligt med energi.
- Magikern förlorar kontrollen och magin löper amok! Slå på en roliga magi-fummel-tabell.

 

[zonk]

Bra grejer där Anth, har funderat på en del av det där. Mycket griper dock även in i combat resolution i DoD / hur en stridsrunda funkar s.a.s. Det är fantamej ett ämne i sig känner jag dock, undrar om man inte ska ta o göra en tråd på det med.

Angående hur det ser ut med besvärjelser så tänker jag mig följande, rätt noga baserat på DoD4.0s regler eller i varje fall så som jag minns dem: för att lägga en besvärjelse måste man uttala kraftord och göra gester. Det specificeras inte hur högt man måste säga orden eller hur yviga gesterna är, eller om man måste ha båda händerna fria. Då magiker av tradition släpar på en stav så tycker jag man måste kunna hålla en sådan och lägga en besvärjelse. Enligt reglerna avbryts en besvärjelse omedelbart om magikern blir attackerad och antingen försöker parera eller blir träffad. Jag funderar dock på om detta inte gör magin för kass, det är bara att rusha alla magikermobs och slå på dem varje rond så kan de inte använda magi alls, så jag tänker nog låta magiker parera valfritt antal gånger per rond med bara litet avdrag på CL för magi, och däremot låta besvärjelsen få stort minus på CL eller avbrytas om det faktiskt blir en träff. CL = chans att lyckas, skill efter modifikationer, och man slår under i DoD, därav avdrag för svårigheter.

Dvs det man har att gå på för att avgöra vad det är som kastas är kraftord och oftast gester. Det finns inga regler såvitt jag kommer ihåg / har sett för att kasta en besvärjelse helt omärkt. Allt det här är sånt jag funderar över men jag kommer köra rätt nära reglerna om möjligt, för att försöka se om det kan bli kul strider på det sättet. Hela kampanjen är rätt OSR-inspirerad, men lite mindre slumpmässiga dungeons, mer ekologiska (de har byggts för ett syfte och det märks, det är inte fallgropar i golvet där folk går varje dag, och så vidare). Jag kommer dock absolut köra med en del husregler.

 

[Jocke]

Enligt Magiboxen så är alla besvärjelser på hexameter, så det borde vara rätt lätt att fatta vad som händer.

 

[Snow]

Jag tänker mig att det är två olika saker som märks. Eventuellt tre, men det är lite öppet.

Dels kan man se och höra vad magikern gör. Helt omagiska personer kan efter ganska lång tid upptäcka olika typer av magi (skolor). Efter att ha blivit utsatta för samma besvärjelse flera gånger kan de lära sig att känna igen inkanteringen (säger magikern "Shazam" så väntar en eldboll). Speciellt om det är samma magiker men även om de har lärt sig på samma ställe, av samma mästare eller i samma lärosäte. Detta kan också vara tematiskt coolt om rollpersonerna kan lära känna sina fienders inkanteringar och urskilja dem på det sättet. Det ena lärosätets eldboll inkanteras inte på samma sätt som det andra. Man kan tänka sig att mäktiga magiker kan dölja sin magi på olika sätt. Enkla besvärjelser behöver inte inkanteras högt utan bara viskas.

Men magin märks också på det magiska planet. Detta känns endast av tränade magiker. Andra personer har inte de finstämda sinnen som krävs. Magiker märker relativt enkelt att en annan magiker samlar kraft för att bygga en magisk effekt. Det kan hen känna genom väggar eller mörker, men det underlättar om hen ser den andra magikern. Den magiska energi avslöjar sin generella natur tämligen direkt. Är det magi som ska skapa en illusion, är det en välsignelse, ska den skada någon, ska den frammana ett element eller öppna en portal. Magikernas relativa skicklighet visar hur mycket åskådaren får reda på. En skicklig magiker kan läsa en kass magiker som en bok och samtidigt dölja sina egna besvärjelser för den sämre. Om åskådaren koncentrerar sig på den besvärjande blir det lättare. Om man samtidigt springer eller slåss blir det svårare. Det kan avgöras som ett motståndsslag mellan de två magikernas skickligheter.

Sen kan man bestämma om den magiska energin manifesterar sig så att den kan kännas av andras sinnen. Magikern omges av ett glödande ljussken, roterande magiska symboler eller grön dimma (som i datorspel). Eller så hör man viskandet av tusen röster på uråldriga språk när barriären mot "den andra världen" görs tunnare. Mer subtila effekter kan uppträda som att folk blir olustiga och djur oroliga. Eller en svag doft av svavel: "Lugna er, det var bara Ragnar som la av en rökare". Allt detta gör att vanligt folk också får en chans att se magin och förutspå vad som kan hända.

 

[zonk]

Enligt Magiboxen så är alla besvärjelser på hexameter, så det borde vara rätt lätt att fatta vad som händer.

"Och det var så sällskapet för högläsning av grekiska klassiker fick pilar i sig allihop den där olycksdagen för tre år sen.."

 

[zonk]

Jag tänker mig att det är två olika saker som märks. Eventuellt tre, men det är lite öppet.

Dels kan man se och höra vad magikern gör. Helt omagiska personer kan efter ganska lång tid upptäcka olika typer av magi (skolor).
....
Men magin märks också på det magiska planet. Detta känns endast av tränade magiker.
...
Sen kan man bestämma om den magiska energin manifesterar sig så att den kan kännas av andras sinnen.
...

Här är det lite att fundera över! Steg ett håller jag helt med om - ska slänga in identifiera magi som sekundär färdighet för alla stackare som får eldbollar på sig.

Steg två/tre är jag mer fundersam över. Enligt DoDs grundregler så krävs det t.ex ett slag i Känna Magi (vanlig färdighet) för att upptäcka magi. Till på köpet är det en färdighet för varje magiskola, och man får halva FVt i skolan i känna magi för den skolan. Det kan bli ganska retligt om det finns typ 8-9 skolor, så jag skrotade omedelbart detta, och gav samma färdighet för alla sorters magi.

Men ändå - det krävs ett aktivt slag, att man "tittar efter", i varje fall för en vanlig dödlig magiker. I vissa kampanjer har jag kört med att spelare ser magi lika tydligt som andra spelare ser ljus, men jag undrar om det är rätt väg att gå egentligen, det kändes aldrig helt rätt. Även en vältränad tjuv med högt FV i Finna Dolda Ting och Hantera Fällor kan missa något eller klanta sig. Även en tränad krigare kan ju missbedöma en fint eller ett hugg, eller bara missa något som händer på slagfältet. Jag har inte riktigt funderat klart här men jag tror jag nästan Magi ska få falla i facket av otroligt luriga grejer, mer som en fälla eller något annat mycket komplicerat, som det är svårt att upptäcka och ännu svårare att begripa sig på. Jag är generellt sett inget fan av lågmäld sagostil men jag är inte helt beredd att ha magiker gå och titta på en visuell LSD-tripp hela tiden heller.

Men å andra sidan finns det absolut en charm i flashbang-aktig magi. Jag har helt klart funderat på att göra om besvärjelserna i DoD till något lite mer flashigt. Fast sen å andra sidan, utan snusförnuftiga besvärjelser som ELD (som borde hetat "lokaliserad hetta") etc hade det ju inte varit DoD. Om man gått och slängt feta eldbollar och grymma syra-bolts omkring sig hade det liksom inte känts rätt.. eller?

 

[Snow]

Väldigt mycket av det jag skrev är mina helt allmänna synpunkter på hur magi funkar i en vanilj-fantasy-värld (därav att jag skrev eldbollar istället för ELD). Det kanske inte passar in i hur DoD generellt funkar.

Fundera lite över vad som är coolast.

Äventyrarna springer upp för trappan i det brinnande värdshuset. Magikern försvinner i en poff när de kommer upp på övervåningen.

Eller:

Äventyrarna springer upp för trappan i det brinnande värdshuset. Först känner de kalla ilningar längs ryggen och en viskande demonisk röst genom eldhavet. När de kommer upp mot slutet på trappan hör de magikerns inkantering. Sen försvinner han i en blixt av mörker.

För att få bättre stämning skulle jag bestämma hur varje magiskola som förekommer fungerar. Hur inkanteras den. Vilka magiska effekter märks för dödliga. Vissa kanske är väldigt lågmälda, andra märks mycket. På så sätt blir de olika skolorna också mer distinkta, inte bara olika slags formler.

Det låter bra att man måste se efter för att magiker ska kunna använda sitt magiska sinne. Helst med ett motståndsslag.

 

[luddwig]

Bra grejer där Anth...

Ja, klart bra. Jag snor genast lite till mitt eget spelskapande.

 

[zonk]

Väldigt mycket av det jag skrev är mina helt allmänna synpunkter på hur magi funkar i en vanilj-fantasy-värld (därav att jag skrev eldbollar istället för ELD). Det kanske inte passar in i hur DoD generellt funkar.
...
Fundera lite över vad som är coolast.
....
För att få bättre stämning skulle jag bestämma hur varje magiskola som förekommer fungerar. Hur inkanteras den. Vilka magiska effekter märks för dödliga. Vissa kanske är väldigt lågmälda, andra märks mycket. På så sätt blir de olika skolorna också mer distinkta, inte bara olika slags formler.

Det låter bra att man måste se efter för att magiker ska kunna använda sitt magiska sinne. Helst med ett motståndsslag.

Absolut - en del effekter är helt klart viktiga att ha för att få igång fantasin och ibland även för att ge spelarna en chans att begripa vad som pågår. Om ovanvåningen bara är tom fattar de ju inte att typen de jagade har teleporterat bort, men om de kommer upp och ser ett moln av svart rök kan de kanske börja ana vad som hänt, speciellt om de vet att de som kan blodsmagi (eller vad det är) teleporterar på just det sättet. Menar bara att DoD känns relativt återhållet där, sparsmakat med specialeffekterna? Dvs, om man vill följa grundstilen (och det vill jag åtm till viss del) så kan man absolut använda dem - men med viss måtta. Eller så har i varje fall jag tolkat reglerna. För Energistråle står det bara att det är en magisk ljusstråle - inte ett ord om hur den ser ut eller nåt alls. Kanske bara innehållsekonomi men jag kan inte påminna mig om nån besvärjelse i grundreglerna eller magi som verkade sådär riktigt flash-bangig. Här blir jag gärna motbevisad! Jag har absolut inte koll på allt äldre DoD-material.

 

[Snow]

Absolut - en del effekter är helt klart viktiga att ha för att få igång fantasin och ibland även för att ge spelarna en chans att begripa vad som pågår. Om ovanvåningen bara är tom fattar de ju inte att typen de jagade har teleporterat bort, men om de kommer upp och ser ett moln av svart rök kan de kanske börja ana vad som hänt, speciellt om de vet att de som kan blodsmagi (eller vad det är) teleporterar på just det sättet. Menar bara att DoD känns relativt återhållet där, sparsmakat med specialeffekterna? Dvs, om man vill följa grundstilen (och det vill jag åtm till viss del) så kan man absolut använda dem - men med viss måtta. Eller så har i varje fall jag tolkat reglerna. För Energistråle står det bara att det är en magisk ljusstråle - inte ett ord om hur den ser ut eller nåt alls. Kanske bara innehållsekonomi men jag kan inte påminna mig om nån besvärjelse i grundreglerna eller magi som verkade sådär riktigt flash-bangig. Här blir jag gärna motbevisad! Jag har absolut inte koll på allt äldre DoD-material.

Jag tänkar mig att många formler mest är redskap för rollpersonerna att överkomma hinder. Visst finns det spelledarpersoner som kan Magi men det är sekundärt. Då spelar det inte så stor roll om det luktar svavel eller magikerns händer lyser. Så jag tror att man helt enkelt råkat glömma bort beskrivningar för detta, eller hoppat över det. Det lämnades till spelarnas fantasi. Med det sagt håller jag med dig om att magin i DoD är mer lågmäld än tex DnD. Inga lysande målsökande bollar och sånt.

Jag propagerar inte för att varje besvärjelse ska beskrivas jättedetaljerat med en massa olika känslor lukter och ljud. Det blir för mycket och risken för urvattning är stor. Tänk vitlök. Det är gott, men inte i allt och inte för mycket. Gränsen för "för mycket" beror såklart på spelgruppen. Senast jag var på plocka-själv-så-wokar-vi så tog jag en hel rå hackad vitlök. http://yazhou.se/

 

[Rickard]

Här är ett utdrag ur magikapitlet till Matiné där en ärkemagiker förklarar magi för en lärling. Själva meta-strukturen i hur magin fungerar i den världen är väldigt inspirerad av Drakar och Demoner. Du kan läsa helheten på hemsidan.

Förnimma magi
Hur kändes det när du kom in i rummet? Som ett tryck i bröstet,
eller? Jaha, det känns som om hela du trycks ner? Ja, det är en av
formerna som det kan te sig på. Du vet, det är olika för olika varelser.
Djur är exempelvis känsliga för magi. Hästar brukar ofta svettas
och vara oroliga när det finns trolldom i närheten. Troligtvis för
att djuren lever så nära sin instinkt och känner att något är fel.

För människor är det väldigt personligt. Jag själv känner magin i
smaker, det har jag redan nämnt, men andra trollkunniga jag talat
med har nämnt att de kan känna pirrningar i kroppen, rastlöshet,
yrsel, spänningar som om blixten precis slagit ned och vissa schamaner
kan se ljussken eller höra väderfenomen. Det har bedrivits
forskning på området med ickebesvärjare och de har i regel känt
obehag, fått magvärk, huvudvärk, sänkt mod eller andra
olustighetskänslor. Jag har för mig att de fick vidröra ett magiskt
föremål och beskriva sina intryck utifrån detta.

Till och med en magikerns magi är personlig. Alla har var sitt sigill…
Va? Ja, jag får fadd smak av nekromanti. Heh. Ja, det är klart
att man känner olika för olika magiskolor. De skolor som en magiker
har mest samröre med är de som frambringar de bästa känslorna.

/.../

Frammana magi
Så vad är då dessa magiflöden jag ständigt talar om? Det är svårt
att förklara, men jag kan säga att det är som snören som lagts kors
och tvärs utmed jordytan. De kan variera i storlek från mansbredd
till extrema bredder på fl era meter. Varför de finns är osäkert, men
den mest vedertagna teorin är att gudarna lagt ut dem för att hålla
saker samman och ge dem en kontinuitet.

/.../

Utmattning
Ju kraftfullare du vill att magin ska vara, desto mer måste du släppa
dess flöde genom din kropp. Du kommer känna hur flödet sliter
i dig, likt ett trasigt segel slits för vinden, även om du inte lyckas
kontrollera flödet för att göra det du vill. Det tär på dig och gör
dig utmattad, men ju erfarnare du är desto mindre kommer det
att påverka dig. Vid långvarigt magiutövande så kan svett komma
att brista fram på din panna. Huvudvärk ger sig tillkänna. Du hör
dina egna hjärtslag medan du försöker hålla flödet i styr. Är du inte
försiktig så kan du helt slitas sönder.

/.../

Avbryta
/.../ Du har alltid kontroll över din egen magi på så sätt att du alltid
förseglar din frammanade magi med ett personligt sigill. Detta kan
du enkelt bryta upp för att helt upplösa magins effekter. Ja, till och
med dina små trolleritrick som lärling sluter du med ett sigill. Inte
för att de skulle kunna slinka dig ur händerna, men ibland kan det
vara bra att avsluta sina trolleritrick innan de självdör.

En del magiker har lagt till sig med egenheter när de avbryter sin
magi. Någon kan blåsa ut elden som denne skapat på sitt finger, en
annan kan kungöra ståtligt vad denne tänker göra och jag har varit
med om att folk skapar oljud, fått sig själv att illumineras, skicka
ut värmevågor och annat fantasifullt. Magi är uppseendeväckande
i sig och väcker respekt bland allmogen, men det skadar aldrig att
öka på den effekten.

Du kan även avbryta andras magi, men det kräver att du har
kännedom om dennes magiskola. Magin vävs ihop på olika sätt
beroende på vilken magiskola det rör sig om och det kräver ibland
att man måste nästla sig in i snårskogen för att hitta var någonstans
man ska börja nysta upp magin. Visserligen finns sigillet, ja, men
endast lärlingar har det synligt för andra. Ju mer komplex magin
är, desto svårare blir det att lokalisera var någonstans man ska börja.
Visst kan man alltid hitta den om man letar tillräckligt länge,
men en del magiker tar för vana att dölja den riktigt väl. Särskilt
brukligt är det bland artefaktmagiker som sällan vill att man ska
förgöra det som de har offrat tid och själ i att skapa.