Hur ord uppkommer
"Jag tycker nog inte det är någon bra definition då det inte följer ordets uppbyggnad. Jag tycker det är som att säga att ett rum har fyra väggar fast inte jämt. Det där med Titanic tror jag inte är något som svenska akademien skulle ta med som definition av osänkbar då det var använt felaktigt av konstruktörer, reklammakare osv. Om jag har fel förstår jag inte vad man ska kalla t.ex. ett skepp som verkligen inte går att sänka vad man än gör..."
1) Ett skepps som inte går att sänka, finns inte och kommer aldrig att finnas.
2) Ett föremål som inte kan gå sönder, finns inte och kommer aldrig att finnas.
3) En sak som uppfunnits och säkrats för att aldrig kunna förfalskas finns inte, och kommer aldrig att finnas. Av den orsaken att något som någon har gjort, kommer alltid någon annan också kunna göra förr eller senare.
4) Ett flygplan som flyger, kommer alltid kunna störta, både nu och in i framtiden för alltid.
Det är bara så, oavsett vad ett ord ser ut att kunna säga. Om vi tar ordet "osänkbar" så innebar det en sak i början av förra seklet, och en annan sak idag. Men oavsett vad det betyder kommer alltid en båt eller ett fartyg kunna sjunka, hur mycket säkerhetsregler som än finns så att båten kan klassas som osänkbar, så är den ändå inte osänkbar.
Det samma gäller för andra ord i samma kategori, som oförstörbar etc... Den kan inte drabbas av något som motsvarar de förväntade påfrästningarna, men drabbas de av något som är betydligt med påfrästande, ja, då hjälper det inte att saken är klassad som oförstörbar.
I sådana fall används orden felaktigt, men det är en allmänttagen sed att använda orden på det sättet.
I Teorin så är saken eller vad det nu är "oförstörbar" eller "osäknbar" med mera, men aldrig i praktiken, det krävs betydligt mer än normalfallet, men sönder kan saken gå ändå.
Riddaren
En person som glömmer allt, är väldigt bra på att minnas att denne glömt bort allt.
