Nekromanti Kanalseglare som kan slussning sökes...

[Chryckan]

Håller på och skriva ihop en värld till Fantasy! men har kört fast på en liten oväntad fluffdetalj.
Jag behöver få reda på hur lång tid det tar att slussa i genomsnitt.
Dvs. hur lång tid det tar från att slussportarna öppnas och man åker in med båten, slussen fylls/töms och man åker ut igen.

Sen skulle jag vilja få reda på om det tar lika lång tid att byta sluss i en slusstrappa som det tar att ta sig igenom en enda sluss.

Min google-fu är svag och det enda jag fått fram är att det tar ca. 30 min genom Sickla sluss (vilken består av två slussar) och 45 minuter genom en sluss i Panama Kanalen.

Så om det finns någon här som har vana av att åka runt med en båt i slussar som kan svara på detta så skulle det hjärtligt uppskattas.

 

[Arfert]

I en Fantasy-värld tar det sannolikt längre tid, för man saknar maskindrivna pumpar. Man får tänka sig pumpar som drivs av oxar, slavar eller nåt sånt. Om man inte har magi inblandet. Eller har en kampanj med ångkraft.

En annan faktor är hur stora båter som kanalen ska hantera. Stort fartyg = mycket vatten som ska pumpas.

Så räkna med nån timme per sluss-steg. Eller mer. Om pumpen är ox-driven. Rimligen tar varje steg lika lång tid, om lika mycket vatten ska hanteras.

 

[Krille]

I en Fantasy-värld tar det sannolikt längre tid, för man saknar maskindrivna pumpar. Man får tänka sig pumpar som drivs av oxar, slavar eller nåt sånt. Om man inte har magi inblandet. Eller har en kampanj med ångkraft.

Normalt sett behövs inte mycket teknik för att driva en sluss. Du behöver någon form av ventil, men inte mer, eftersom en sluss drivs av gravitation. Vatten flödar helt enkelt från den högre nivån, som inte bara är transportled utan även vattenmagasin för slussens mekanism. Det enda du behöver för att reglera det är två ventiler per sluss: en som styr tillflödet uppifrån, och en som styr utflödet neråt.

Ska du upp så puttrar du in i den tomma slussen, varefter porten neråt stängs. Sedan stängs utflödsventilen neråt. Slussen vattenfylls, och när nivån är utjämnad öppnas den övre porten. Ingen reglermekanism behövs, eftersom slussen inte fylls på mer än till den övre nivån. (1-7 ovan)

Ska du ner puttrar du in i den fulla slussen, varefter porten uppåt stängs. Inflödesventilen stängs, och utflödesventilen öppnas. När nivån är utjämnad öppnas den nedre porten. Ingen reglermekanism behövs, eftersom slussen inte töms mer än nedre nivån. (8-14 ovan)

Man tar vattnet från de floder och sjöar som ligger på den översta nivån, som på naturligt sätt fylls på. Ibland lägger man till vattenmagasin vid sidan av och tömmer ut vatten in i dem, för att spara på vattenåtgången om man har flera slussar. Då kan man använda vatten från magasinen för att lyfta vattennivån i slussar på den lägre nivån.

 

[Chryckan]

En annan faktor är hur stora båter som kanalen ska hantera. Stort fartyg = mycket vatten som ska pumpas.

Faktiskt från vad jag har hittat så går det fortare om båten är stor än liten eftersom en stor båt trycker undan mer vatten än en liten båt vilket gör att man inte behöver pumpa i lika mycket vatten för den stora båten som för den lilla.

Dessutom som jag har förstått det vad som tar tid vid slussning är att åka in med båten och lägga den till rätt. Själva vattenskiftet är det som går snabbast.

Men vad jag inte vet är hur fort det brukar ta totalt i genomsnitt.

Samt om att byta sluss i slusstrappa på något sätt går fortare.
(En slusstrappa är alltså en serie slussar som delar slussport med den sluss som är ovanför och nedanför.)

 

[Krille]

En annan faktor är hur stora båter som kanalen ska hantera. Stort fartyg = mycket vatten som ska pumpas.

Faktiskt från vad jag har hittat så går det fortare om båten är stor än liten eftersom en stor båt trycker undan mer vatten än en liten båt vilket gör att man inte behöver pumpa i lika mycket vatten för den stora båten som för den lilla.

Det är exakt lika mycket vatten som ska flyttas. Det vatten som Archimedes lag tycker ska tryckas undan är redan undantryckt när båten åker in i slussen, och ingår så att säga i "normaldjupet" i slussen. Mängden vatten som hälls ut eller hälls in är helt oberoende av den mängden, utan är bara en volym som är slussens bredd gånger längd gånger skillnaden på vattennivån mellan övre och undre nivån.

Enda sättet att ändra på det är om båten står still på slussens botten, och då är det svårt att flytta på den.

Och som sagt var, man låter gravitationen sköta "pumpandet", så det är mer en fråga om att hälla i och hälla ur. Och öppna två dörrar.

 

[Arfert]

Har du nån koll på tiderna? Du verkar vara rejält påläst. Och nu när funktinen klarrnat (självklart använder man gravitation)... hur påverkar volymen på "bassängen" tiden? om den gör det..?

 

[Krille]

Har du nån koll på tiderna? Du verkar vara rejält påläst. Och nu när funktinen klarrnat (självklart använder man gravitation)... hur påverkar volymen på "bassängen" tiden? om den gör det..?

Det knepiga är att få in båten i slussen och rigga den med fendrar, så det är det som tar tid. Själva fyllandet och tömmandet går rätt fort. Det tog typ några minuter i Göta Kanal i alla fall.

Men det är rätt trångt och vattenflödet när en stor volym ska in i slussen kan ställa till det lite, och en stor massa har också stor tröghet. Så man vill ta det försiktigt. Sen när vattnet börjar välla in så blir det fler skoj strömmar, så man vill verkligen ha fendrar ute för att skydda sidorna.

Storleken på slussen påverkar förstås. Gör man slussen dubbelt så stor i alla led så behöver man flytta åtta gånger så mycket vatten. För att göra det kan man antingen ha en åtta gånger så stor ventil, eller en fyra gånger så stor ventil där det sprutar med dubbelt så hög fart, eller en dubbelt så stor ventil där det sprutar med dubbelt så hög fart dubbelt så länge, eller annan motsvarande faktor av parametrarna.

Problemet är dock inte så mycket fyllnings- och tömningstiderna, som in- och utsegling.

Fun fact 1: kineserna byggde slussar kring tusentalet.

Fun fact 2: det finns en storleksklassning för fartyg som heter "panamax". Storleken definieras efter bredd och längd hos Panama-kalanens slussar och frihöjden under Bridge of the Americas. USAs stora hangarfartyg klassas som post-panamax och får inte plats.

 

[Mekanurg]

Jag tror att man kan få svar på de där frågorna via den här webbsidan >>> Det är info-enhetens jobb att svara på intelligenta frågor.

Göta kanal konstruerades med 1820-teknologi och torde vdärför vara relevant i det här sammanhanget.