Nekromanti Karagien, och andra nya länder

[DesertRain]

Som flera av er vid det här laget säkert vet har det ju tillkommit en hel del nya länder, vilket jag tycker är väldigt kul. Det förs just nu en diskussion om landet Nermada som jag själv är skeptisk till. Men för att inte verka dryg så tänkte jag presentera min idé om Karagien, ett nytt land på halvön norr om Tarkas. Detta landet har ett mycket intressant läge mellan Jargien och Mûhad. Det ligger också nära det nya landet Karanthos.

Min första spontana idé med landet var att det bebos av zhaner, men att dessa till skillnad från övriga zhaner längre västerut inte tror på Mhîm, utan istället är Daaktroende. Detta skulle kunna skapa en intressant konflikt då deras kultur, tradition och språk främst har gemensamma nämnare med Mûhad medan deras religion delas med det jargiska kejsardömet. Om man till detta lägger någon sorts Jerusalem-liknande plats i landet får man en väldigt intressant intressekonflikt mellan Jargien, Mûhad och Karagierna själva.

Nu kommer det säkert komma officiell info om landet om ett tag, men jag är rätt nöjd med detta konceptet, så jag tänkte dela med mig det till er i alla fall. Hade varit kul om vi kunde få igång en diskussion med inspiration och idéer till alla de nya områdena på kartan.

 

[Ymir]

Jag ville inte gå in och skriva dig på näsan angående hur saker -är- officiellt, för jag ville inte liksom lägga krokben för din kreativitet, ingen blir liksom gladare än jag när folk hittar på egna saker med Mundana. Men jag tycker det är synd att du inte fått några andra svar i den här tråden, så jag kanske kan skriva något litet?

Karagien kommer presenteras kortfattat i Tarkas-artikeln i spelpaketet, men det finns för närvarande inga planer på att beskriva detta land närmare än så, så det är verkligen fritt fält att göra vad man vill med det. Som jag designade Karagien har de nog inte riktigt vågat ta ställning mellan Daakkyrkan och Mhîmrätten, då det liksom hade lett till omedelbar antipati från ett av deras två mäktiga grannländer. Historiskt när länder var gränsområden mellan imperier på det sätt som Karagien är försökte de ofta spela ett dubbelspel för att bli relativt omtyckta av bägge sidor, alternativt hitta en tredje väg ut - praktexemplet på det senare är förmodligen Khazarernas rike, som gränsade till de övermäktiga imperierna Byzans och Umayyad-kalifatet. Khazarerna ville inte bli ovän med någondera sidan, så de valde att konvertera till -judendomen- - en religion både de kristna och muslimerna respekterade någotsånär, men inte kunde se som ett försök från khazarerna att gå med den andra sidan.

Karagien är ett ungt land i Mundana, och man kan därför som äventyrsuppslag till exempel tänka sig att dess drottning nu funderar på att skapa en statsreligion som kan ena hennes folk, men letar efter ett alternativ som inte skulle göra henne hatad av Mûhad och Jargien. Kanske Imays lära kunde vara något, det finns ju ett par forianska missionärer i Tarkas? Eller Sungs lära, den provocerar ju ingen? Eller Cirza kanske, då kan man få stöd av cirefalierna som finns nära till hands i Gordrion?

Ett alternativt äventyrsuppslag är bråk mellan mhîmtroende och daaktroende missionärer i Karagien, och intriger där Mûhad och Jargien båda försöker få landet över på sin sida. Det var just för att jag ville att man skulle kunna rollspela sådana intriger som jag, men bara i den officiella versionen ofc, ni får jättegärna hitta på annat, skrev Karagien så att de inte -har- valt sida i Tarkas, och känner sig hotade av både Jargien och Mûhad, och dessutom bråkar med närbelägna nomadstammar. Det är helt enkelt ett utsatt rike som kämpar för sin överlevnad, mitt i smeten.

 

[Iskaral]

Jag skulle kunna tänka mig att landets religion är en kättersk variant av Daakkyrkan. Tänk att en femte (väl) profet dyker upp i Jargien med ett viktigt budskap och nya instruktioner till folk och prästerskap. Han får en massa följare, kyrkans män jagar honom, det blir krig och han tvingas fly/leder ett uttåg in i Tarkas. Efter en lång vandring kommer han och hans folk fram till Karagien. Väl där tar det inte lång tid innan han har omvänt hela befolkningen.

 

[Invinciblebug]

Alla nya länder är super spännande tycker jag men något jag verkligen skulle villja se utvecklas mer är Raunlänningarna. De har ju typ större områden än resten av civiliserade Mundana ihoppslaget och tittar man bara på kartan finns det massvis med olika stammar och protonationer.

Dessutom finns det inte alls nog med stäpp, tundra, och snötäckta vidder i Eon!

 

[Ymir]

Alla nya länder är super spännande tycker jag men något jag verkligen skulle villja se utvecklas mer är Raunlänningarna. De har ju typ större områden än resten av civiliserade Mundana ihopslaget och tittar man bara på kartan finns det massvis med olika stammar och protonationer.

Dessutom finns det inte alls nog med stäpp, tundra, och snötäckta vidder i Eon!

Både Amdai-Shek och Ordensstaten lär ha mycket med raunlänningarna att göra, så de kommer definitivt utvecklas framöver.

Dessutom, as raun-relaterade nya länder goes, den här bjuder jag på:

Qarachosun

Qarachosun är ett mytiskt östligt människorike som omnämns i raunländska källor från de senaste tusen åren. Eftersom raunernas skriftspråk numera är relativt okänt och raunerna mindre skrivkunniga än fordom är det oerhört få texter om Qarachosun som någonsin nått den västliga världens mer civiliserade delar, och de muntligt traderade berättelser som finns är fulla av motsägelser och poetiska överdrifter, det enda ständigt återkommande temat är att Qarachosun har stora grottstäder som försvar mot Chargulerna. Sammantaget innebär detta att sabriska, thalaskiska och jargiska lärde inte är överens om något annat än att Qarachosun tycks existera, någonstans, långt långt bort. Det verkar inte vara ett kustrike, eftersom Ebhrons nutida expeditioner längst den östra kontinentens kust inte gett något, men det är å andra sidan möjligt att Kabalaorden vet mer än de avslöjar. Ibland, särskilt i Consaber, medför raunländska handelsmän märkliga hantverksföremål och mynt med obegripliga inskriptioner, som de säger kommer från Qarachosun.

 

[DesertRain]

Jag ville inte gå in och skriva dig på näsan angående hur saker -är- officiellt, för jag ville inte liksom lägga krokben för din kreativitet, ingen blir liksom gladare än jag när folk hittar på egna saker med Mundana. Men jag tycker det är synd att du inte fått några andra svar i den här tråden, så jag kanske kan skriva något litet?

Karagien kommer presenteras kortfattat i Tarkas-artikeln i spelpaketet, men det finns för närvarande inga planer på att beskriva detta land närmare än så, så det är verkligen fritt fält att göra vad man vill med det. Som jag designade Karagien har de nog inte riktigt vågat ta ställning mellan Daakkyrkan och Mhîmrätten, då det liksom hade lett till omedelbar antipati från ett av deras två mäktiga grannländer. Historiskt när länder var gränsområden mellan imperier på det sätt som Karagien är försökte de ofta spela ett dubbelspel för att bli relativt omtyckta av bägge sidor, alternativt hitta en tredje väg ut - praktexemplet på det senare är förmodligen Khazarernas rike, som gränsade till de övermäktiga imperierna Byzans och Umayyad-kalifatet. Khazarerna ville inte bli ovän med någondera sidan, så de valde att konvertera till -judendomen- - en religion både de kristna och muslimerna respekterade någotsånär, men inte kunde se som ett försök från khazarerna att gå med den andra sidan.

Karagien är ett ungt land i Mundana, och man kan därför som äventyrsuppslag till exempel tänka sig att dess drottning nu funderar på att skapa en statsreligion som kan ena hennes folk, men letar efter ett alternativ som inte skulle göra henne hatad av Mûhad och Jargien. Kanske Imays lära kunde vara något, det finns ju ett par forianska missionärer i Tarkas? Eller Sungs lära, den provocerar ju ingen? Eller Cirza kanske, då kan man få stöd av cirefalierna som finns nära till hands i Gordrion?

Ett alternativt äventyrsuppslag är bråk mellan mhîmtroende och daaktroende missionärer i Karagien, och intriger där Mûhad och Jargien båda försöker få landet över på sin sida. Det var just för att jag ville att man skulle kunna rollspela sådana intriger som jag, men bara i den officiella versionen ofc, ni får jättegärna hitta på annat, skrev Karagien så att de inte -har- valt sida i Tarkas, och känner sig hotade av både Jargien och Mûhad, och dessutom bråkar med närbelägna nomadstammar. Det är helt enkelt ett utsatt rike som kämpar för sin överlevnad, mitt i smeten.

Verkar vettigt tycker jag. Men nu när delar av spelpaketet släppts och jag har läst mer om Nermada (som förövrigt verkar riktigt coolt) känns det lite som att ett land som försöker spela ett dubbelspel mellan två mäktiga grannar redan är taget. Principen i sig är ju vettig och historiskt korrekt, men i rollspel har man ju lite mer frihet i att göra saker som man vill. Tror också att det är viktigt för spelarna att ha länder som ganska lätt kan sammanfattas med ett rätt unikt koncept, så det blir lättare för dem att skilja på dem. Särskilt nu när det tillkommer en massa nya platser. Så får vänta på mer info i Tarkas-artikeln innan jag bestämmer mig helt.

EDIT:
Med tanke på uppslaget att landets drottning vill ena sitt land med en religion som inte gör Karagien alltför ogillat av sina grannar om jag att tänka på möjligheten att området förr var en provins till Edron och kan ha behållit något av deras tro och kultur som man nu vill betona för att kunna ena landet igen. Rester av Edrons kultur är ju också något man kan köra med även om man föredrar mitt förslag med Daak-kyrka.

 

[Ymir]

EDIT:
Med tanke på uppslaget att landets drottning vill ena sitt land med en religion som inte gör Karagien alltför ogillat av sina grannar om jag att tänka på möjligheten att området förr var en provins till Edron och kan ha behållit något av deras tro och kultur som man nu vill betona för att kunna ena landet igen. Rester av Edrons kultur är ju också något man kan köra med även om man föredrar mitt förslag med Daak-kyrka.

Det är basically konceptet för det andra landet i Tarkas, Yonggurla. Dess härskare är (eller, gör anspråk på att vara) en edronitisk Eldsfurste, den siste i en ättelinje som sträcker sig tillbaka till Nanórgonas tid.