Karaktärsröster

[nano]

Brukar ni ta er an olika röster som olika karaktärer?
Främst som spelare menar jag då, som SL är det ju lite etablerat att man för det.

När jag lyssnat på poddar verkar folk antingen ofta ha en specifik röst för karaktären, ha en förställd röst som är samma för alla karaktärer eller tala helt normalt alltid.

Ni som gör röster, känner ni att det ger mer till spelet? Ni som inte gör röster, känner ni att de tar något från spelet?

Jag själv brukar falla in i en röst och därmed personlighet som är ganska likartad för alla mina rollpersoner, en lite tillknäppt professorstyp, nu skulle jag gärna brancha ut till fler räöster och personligheter. Har ni några tips, hur brukar ni hitta era röster?

 

[Franz]

Jag brukar göra röster. Tycker det är väldigt roligt och spännande att komma öppen nya sätt att tala för olika karaktärer. Jag brukar dels fundera på vilka uttryck karaktären använder sig av, kanske till och med skriva ner några så att jag inte glömmer. Vidare brukar jag leta efter inspiration till röster i bland annat de ljudböcker där uppläsaren är duktig på att göra röster, radioteatrar och tecknade filmer. Min senaste rollpersons röst är hämtad från karaktären Frodenqvist från det gamla busringningsprogrammet Hassan.

 

[Cybot]

Jag brukar använda röster för omänskliga karaktärer. Odöda, monster, 2/13-dels deep one hybrider... Jag är ganska säker på att min deep one-hybrid röst (plus diverse flabbiga ljudeffekter) är en av orsakerna till att mina medspelare anser att det är min ondaste karaktär någonsin (fråga God45 ).

 

[God45]

Jag brukar använda röster för omänskliga karaktärer. Odöda, monster, 2/13-dels deep one hybrider... Jag är ganska säker på att min deep one-hybrid röst (plus diverse flabbiga ljudeffekter) är en av orsakerna till att mina medspelare anser att det är min ondaste karaktär någonsin (fråga God45 ).

Ugglan har inte samma röst som Cybot har. Jag är 95% säker på att samma strupe inte kan producera de båda rösterna.

Cybot spelade också en ond trollkarl i Pathfinder och kapade ut all värme ur rösten. Det var en kylig, kall och klinisk röst när det var in-character. Det var subtilare men coolt det med!

 

[afUttermark]

Som SL använder jag mig ofta av olika röster. Som spelare också. Dialekter som göteborgska passare sig för arbetarklassen, fryntliga bönder pratar skånska, jag gillar när alver pratar finlandssvenska.

 

[Rymdhamster]

Jag tycker karaktärsröster är viktigare i podcast (men inte superviktiga där heller) än i vanliga grupper, eftersom en podcast är mer av en show och karaktärsrösterna gör det tydligt för lyssnaren när en karaktär säger något.

Jag gör röster ibland, men jag har märkt att det våde kan hjälpa och stjälpa.Ibland fastnar man för man inte kan komma på hur man ska säga det man vill säga på karaktärens maner. Det kan också i land förvirra och distrahera andra spelare.

Än värre, det kan få andra spelare att tro att de också behöver göra konstiga röster, så istället för att slappna av och njuta av spelet sitter de och anstränger sig för att göra något som inte kommer till dem naturligt.

 

[pingas]

Jag ändrar rösten ibland. Beror på grupp, spel och karaktären i sig. Känner man sig inte bekväm med att ändra på rösten så är det bättre att köra på med sin vanliga röst.

 

[entomophobiac]

Jag brukar jobba mer med volym än med ton, tror jag. Höja rösten, sänka rösten, viska, etc. Kan ibland göra till mig mer, men en sak jag försöker undvika är att ge mig på dialekter exempelvis... För det suger jag på.

 

[Makaron]

Jag har det lilla problemet att oavsett dialekt (eller språk) jag försöker mig på, så blir det mest bara skånska (missförstå mig rätt, skånska är en underbar dialekt, och jag är glad att jag inte tappat den... men inte så användbar när man vill spela något annat än skåning). Så det blir mest att försöka variera sig med tonläge och ordval.

 

[RasmusL]

När jag lyssnat på poddar verkar folk antingen ofta ha en specifik röst för karaktären, ha en förställd röst som är samma för alla karaktärer eller tala helt normalt alltid.

As made popular by alla rollspels-poddar. Problemet är att en massa nya spelare förväntar sig att det är så spelet ska spelas...

 

[Monokel]

Jag jobbar jättemycket med ordval och tonläge för att "hitta" mina rollpersoner i kampanjspel. Sällan dialekter, eftersom jag lätt gör dem för överdrivna.

Jag spelar en hel del indiespel på engelska och då alltid oneshots. Har märkt att jag förställer rösten mycket mer i dessa. Tror att det dels beror på att jag har mindre tid på mig att forma rollpersonen (och att jag ofta gestaltar många personer under spelets gång) och dels att jag helt enkelt är bekvämare med att härma dialekter på engelska (det gör jag i någon mån ändå alltid när jag pratar engelska, för att tona ned min svenska brytning).

 

[luddwig]

Jag är dålig på röster, men det hindrar mig inte från att försöka både som spelare och spelledare. Det är lättare att göra röster om andra vid spelbordet gör detsamma tycker jag. Jag har också lättare att härma en frånvarande spelares rollfigur när jag är spelledare, än att hitta på egna röster från grunden. Oklar varför. Jag gör i princip aldrig dialekter och tycker ärligt talat ofta att sådana kan ha en negativ effekt på stämningen och inlevelsen. Däremot gillar jag att jobba med olika manér. Summa summarum tycker jag att röster ger rollspelandet en extra krydda, men var och en får göra precis så mycket eller lite teatrande som hen vill.

 

[krank]

jag är så sällan spelare och de få gånger jag får vara det så spelar jag likartade rollpersoner, men… jag gör lite röster ibland, visst. Försöker undvika dialekter – de kan jag använda för SLP:er som bara är med en kort stund, men i en längre kampanj känner jag bara att det skulle bli parodiskt. Så bra är jag inte på att härma dialekter, liksom. Jag skulle vilja bli bättre, och en grej jag drömt om i flera år är att hitta t.ex. en youtubekanal där en duktig svensk rösthärmare går igenom tips, knep, övningar, hur tungan ligger i munnen etc. Det finns några bra på engelska, men jag har inte sett en på svenska.

Däremot försöker jag jobba mycket med kroppsspråk. Spänd/avslappnad, bakåt/framåtlutad, eventuella ticks när man blir nervös… Även där gör jag det mer med SLP:er men det är nog mest för att jag oftare "är" SLP:er. Jag var aldrig speciellt duktig när jag höll på med teater och sånt, men jag tog ändå med mig lite grundläggande idéer om kroppslighet och hur man kan bygga en karaktär på det viset. Numera brukar jag också försöka inkludera lite tips kring sådant när jag beskriver SLP:er i äventyr jag skriver.

 

[.113]

Jag gör det ibland, kan bli väldigt bra. Oftare försöker jag kanske bara tänka på hur man uttrycker sig, som en nobel eller slashas eller vad?

Försöker gärna prata på ett visst sätt, bäst är ju om man kan visa ansiktsuttryck osv också så man verkligen får till det.

Men oftast går jag inte all-in, även om jag jog gjort det iaf två gånger, en gång när jag spelade en senil gammal trollkarl (vilket antagligen var det roligaste jag gjort) då jag gjorde till rösten så jag lät väldigt gammal.

En karaktär som inte blivit av än är också lite all-in då det var en bard med spansk dialekt där jag lärde och övade in lite olika spanska fraser att uttrycka mig med.

Men oftast blir det inte så mycket, utan mest att man gör det lite tydligare (om karaktären är något mer annorlunda) annars kör jag på som vanligt

 

[TobiasEkwall]

Absolut kör jag med olika röster och manér. Vi kör ofta ganska teatrigt när vi spelar. Men dialekter är jag lite allergisk mot. Det har en tendens att bli lite Stefan och Krister känsla. Dessutom händer det att dialekterna ersätter karaktär och det blir lite tråkigt. Jag är oftare spelledare än spelare och som spelledare känner jag att jag kan/borde dra på mer med olika röst, dels är varje karaktär med ganska kort och därför orkar man hålla även de lite mer udda röstlägena sen så tänker jag att det blir mycket lättare att särskilja SLP:s om de låter ordentligt olika