Nekromanti Karaktärsskapande - Vad är bäst?
- Thread starter Mundo
- Start date
Som vi slår gubbar i Fantasy tycker jag är rätt perfekt. Slå 1t6 för varje grundegenskap, välj fem färdigheter, räkna ut ett par saker, skriv upp vad du vill bära på. Det som tar längst tid är att hitta på ett namn och en hårfärg. 
Slumpmässigt och snabbt skall det vara!
(förresten, Arfert, önskemål om tabeller för hårfärg, hårlängd och förekomst av skägg önskades av spelarna till nästa version av Fantasy!.)
Slumpmässigt och snabbt skall det vara!
(förresten, Arfert, önskemål om tabeller för hårfärg, hårlängd och förekomst av skägg önskades av spelarna till nästa version av Fantasy!.)
Jag har inte heller upplevt symbaroum eller wod som särskilt snabba, efter som både kräver en hel del kunskap om reglerna för att få till, så alla spelarna måste sitta och läsa i boken. I ett spel med tabeller som tex eon eller mutant chronicels är det lätt att hålla hela gruppen på samma steg. Det går säkert snabbare att bara göra en symbaroum rollperson, men när alla i gruppen skall vara med tycker jag att resultatet blir väldigt snarlikt.
Jo, det borde jag kanske understruckit. Att göra karaktärer med WoD eller Svavelvinter tar i helvete lång tid om det är första spelgruppen eller om folk inte vet vad de vill göra/vill ha.Jocke;n124196 said:
"Jaha, men vad gör Presence då? Och vilka abilities går det på?"
Zorbeltuss
Hero
- Joined
- 7 Nov 2012
- Messages
- 1,105
Jag gillar långsamt karaktärsskapande, ju mer långsamt desto bättre, om jag tar tid på mig under karaktärsskapandet, får jag en djupare förståelse för karaktären som annars kommer ta tid under spelmötena. Det sagt är ju inte långsamt "be all end all", i väldigt få fall i de uppräknade systemen så är resultaten givande för ens karaktärsutveckling, eller om de är givande så kommer de i slutet och då har det inte hjälpt ett dugg. och spelar man inte långa kampanjer så spelar det inte direkt någon roll endå, man kommer inte ha mycket tid för karaktärsutveckling på den nivån och då spelar det inte mycket roll om man bara har en schablonartad bild av sin karaktär.
/Luna Lovegood
/Luna Lovegood
Tre solar
Hero
- Joined
- 8 Mar 2014
- Messages
- 1,165
Det perfekta systemet för att göra rollpersoner har en liten del "måste" och mycket "kan" och ger likvärdiga rollpersoner oavsett vilken metod man använder.
Ett enkelt exempel är att se till att alla val kan fördelas över en vanlig tärning. Då kan man välja eller slumpa fram varje steg.
Ett annat sätt är att ha subsystem som ersätter varandra. I d&d termer kan man tänka sig att den som har en färdighet får använda den istället för grundvärde om den är högre. Då är spelet precis lika spelbart för den som inte använder färdigheter.
Det man ska passa sig för är två saker:
1. Att göra en klass mer komplicerad än andra OCH ge den fler val. (typ att ha komplicerade magiregler och också låta folk välja magi). Då förstärker man problemet med de spelare som redan har svårast att bestämma sig.
2. Komplicerade procedurer i spel där rollpersonen kan dö utan spelarens godkännande.
Ett enkelt exempel är att se till att alla val kan fördelas över en vanlig tärning. Då kan man välja eller slumpa fram varje steg.
Ett annat sätt är att ha subsystem som ersätter varandra. I d&d termer kan man tänka sig att den som har en färdighet får använda den istället för grundvärde om den är högre. Då är spelet precis lika spelbart för den som inte använder färdigheter.
Det man ska passa sig för är två saker:
1. Att göra en klass mer komplicerad än andra OCH ge den fler val. (typ att ha komplicerade magiregler och också låta folk välja magi). Då förstärker man problemet med de spelare som redan har svårast att bestämma sig.
2. Komplicerade procedurer i spel där rollpersonen kan dö utan spelarens godkännande.
Lifepath (grupp 1) är intressant. Tyvärr har jag inte upplevt något som blivit riktigt balanserat och bra i mitt tycke. MC3, som jag testade ganska nyligen) kommer en bit på vägen men det var fortfarande så att det fanns lite för många konstigheter för att jag skall vara helt nöjd.
Ex. det uppenbara att det bara är så mycket bättre att sikta på en ikonisk karriär att det är rent dumt att inte plocka en, hur poängen kan spenderas på olika bakgrunder/yrken kändes en smula märkligt viktat för att nämna två.
Överlag vill jag ha så lite slump som möjligt utan att spelarval skall avgöra. Särskilt om det är en längre kampanj som stundar.
Cog.
Ex. det uppenbara att det bara är så mycket bättre att sikta på en ikonisk karriär att det är rent dumt att inte plocka en, hur poängen kan spenderas på olika bakgrunder/yrken kändes en smula märkligt viktat för att nämna två.
Överlag vill jag ha så lite slump som möjligt utan att spelarval skall avgöra. Särskilt om det är en längre kampanj som stundar.
Cog.
Lupus Maximus
Tekniker
Varken eller, eller mellanting, beroende på hur man ser på det.
Jag kan tänka mig att kasta ihop en rollperson på 15 minuter, men för ett "beer & pretzels" lir där jag egentligen har noll investering i spelet. Jag kan tycka sådant rollspelande är kul ibland, som omväxling eller då jag inte rollspelat på väldig länge och kan tänka mig nästan vad som helst.
Jag vill inte ha slump i rollpersonskapandet, utan jag vill bygga en rollperson jag är intresserad av. Har jag slumpat fram en, eller fått en tilldelad, är det rätt troligt att rollpersonen inte intresserar mig.
Dessutom är jag huvudsakligen intresserade av fisktankad sandlådor. En rollperson behöver en bakgrund, en drivkraft och ett momentum in i spelvärlden. Det går att lägga ner några timmar på att ge värdena i metod 2 en djupare innebörd. Men min favorit är när man bygger upp rollpersonen i steg, alltså mer som i metod 1, men utan slump. Utan bakgrund, drivkraft och momentum blir det lätt att rollpersonerna sprattlar i ett vakuum ("Vad gör ni?" "Öh... vad finns det att göra?")
Mängden erfarenhetspoäng i första utgåvan av Western skulle nog kunna funka. Först skapar man fram till en viss ålder, sedan till nästa. Varje steg ger en viss mängd erfarenhetspoäng, och varje steg kan ha en mängd av erfarenhetspoängen låsta till vissa färdigheter. Antingen har man ett visst koncept man bygger upp rollpersonen mot, eller så väljer man utefter vägen. Vid varje steg bollar SL och spelare lite om hur rollpersonens liv var vid det steget (detta är nästan det viktigaste momentet). När rollpersonen är klar har både SL och spelaren en överblick hur rollpersonen är, och det har uppkommit detaljer man inte reflekterade över om man placerar ut allt på en gång.
Jag kan tänka mig att kasta ihop en rollperson på 15 minuter, men för ett "beer & pretzels" lir där jag egentligen har noll investering i spelet. Jag kan tycka sådant rollspelande är kul ibland, som omväxling eller då jag inte rollspelat på väldig länge och kan tänka mig nästan vad som helst.
Jag vill inte ha slump i rollpersonskapandet, utan jag vill bygga en rollperson jag är intresserad av. Har jag slumpat fram en, eller fått en tilldelad, är det rätt troligt att rollpersonen inte intresserar mig.
Dessutom är jag huvudsakligen intresserade av fisktankad sandlådor. En rollperson behöver en bakgrund, en drivkraft och ett momentum in i spelvärlden. Det går att lägga ner några timmar på att ge värdena i metod 2 en djupare innebörd. Men min favorit är när man bygger upp rollpersonen i steg, alltså mer som i metod 1, men utan slump. Utan bakgrund, drivkraft och momentum blir det lätt att rollpersonerna sprattlar i ett vakuum ("Vad gör ni?" "Öh... vad finns det att göra?")
Mängden erfarenhetspoäng i första utgåvan av Western skulle nog kunna funka. Först skapar man fram till en viss ålder, sedan till nästa. Varje steg ger en viss mängd erfarenhetspoäng, och varje steg kan ha en mängd av erfarenhetspoängen låsta till vissa färdigheter. Antingen har man ett visst koncept man bygger upp rollpersonen mot, eller så väljer man utefter vägen. Vid varje steg bollar SL och spelare lite om hur rollpersonens liv var vid det steget (detta är nästan det viktigaste momentet). När rollpersonen är klar har både SL och spelaren en överblick hur rollpersonen är, och det har uppkommit detaljer man inte reflekterade över om man placerar ut allt på en gång.
Rhodryn
Hero
- Joined
- 23 Sep 2013
- Messages
- 977
Med tanke på att en rätt stor del av mitt hängande på detta forum har utspelat sig på Eons forums tråd, så borde det peka på vad jag föredrar. Och sen, oavsätt hur lång tid det tar att göra en karaktär, så har jag än så länge under de snart 20 åren jag spelat rollspel näst intill alltid varit den som har varit klar med min karaktär sist. Så ja, jag är mer en Grupp 1 person helt klart.
Jag har inget emot Grupp 2 igentligen, men ju mindre val man har att göra, ju mindre antal "grejer" med karaktärsskapandet där är, och i allmänhet ju snabbare det går att göra en karaktär... ju mindre tycker jag om det. Karaktärerna blir, och känns, helt enkelt oerhört opersonliga och intetsägande, "shallow", och andra sådana saker... som om dom (ens karaktärer) inte har någon som helst betydelse. De känns som en sån där karaktär som man kan hitta i tv-serier/film/böcker/spel/mm, där karaktären känns som ett tomt skall som bara finns där för att fylla ut storyn eller fylla en väldigt specifik roll eller något. En karaktär som i all hast slängdes in där för att snabbt lösa någon typ av problem med den biten av story eller något... de känns helt enkelt inte som riktiga personer. Det är lite som att ge en person en ny identitet, den börjar när du får den, men all din historia innan dess finns inte längre, och den som eventuelt skapats för dig är antagligen extremt barebones och intetsägande.
Jag tycker om att "sjuda" med min karaktär när den skapas. I de flesta fallen, med "grupp 1" typen av karaktärsskapande, och när min karaktär är färdigskapad, så vet jag vem han är. Jag vet hans historia, vad han har råkat ut för, vad han har blivit bra på pga det, personlighet, mm. Jag har oftast en fullt utvecklad karaktär helt enkelt, en karaktär som faktiskt är intressant på ett eller flera sätt... en karaktär som jag faktiskt bryr mig om. Och det är något som jag nog kan upprepa om och om igen, för att det är väldigt viktigt för mig (kom jag just fram till)... en karaktär som jag faktiskt bryr mig om.
Visst, man kan skapa sådana karaktärer även med Grupp 2, genom att själv skapa alla karaktärens backgrunds historier. Men när en spelgrupps karaktärer är alla klar på 5-10 minuter, så vill nog de flesta börja spela direkt, istället för att sitta där den följande timmen med att tänka ut en bakgrund till ens karaktär.
Det är ju det som är grejen med snabba och simpla karaktärsskapar system i rollspel... att folk ska slippa spendera så mycket tid med det, och komma igång med själva spelandet så snabbt som möjligt. Men det räcker inte för mig, jag vill ha ett djup i min karaktär när jag är klar med den, och det kan jag helt enkelt inte få på bara 5-10 minuter... eller ens 30 minuter för den delen.
Så klart, spendera 2 timmar på att göra en karaktär... när min karaktär sen kanske råkar dö inom de första 5 minuterna på spelomgången... följt av att man då spendera kanske ytterligare 30-60 minuter på att försöka slänga ihop en ny karaktär medan de andra fortsätter spela... så kan det kanske kännas som ett totalt slöseri med tid. Men för mig är det inte det,,, för bara det faktumet att jag bryr mig om min karaktär, när jag väl är klar med den, gör all skillnad i världen.
Till och med en Eon karaktär som jag slängde ihop på en 30-60 minuter har massivt mycket mer personlighet och historia när den är klar, jämfört med alla de karaktärer kombinerat som jag hunnit skapa på samma tid i ett snabbt karaktärsskaparsystem.
Jag kan inte riktigt bry mig om en karaktär som tog mig 5-10 minuter att skapa... Det kommer ta en par till flera spelmöten, plus antagligen en del roliga/intressanta/badass händelser och/eller grejer som min karaktär gjorde, utveckling av personlighet, plus ett par höjningar i färdigheter mm, innan jag skulle nå en punk där jag faktiskt bryde mig om en sådan karaktär. Jag vill dock bry mig om min karaktär från första sekunden jag spelar. Så då tar jag med glädje 2 timmars karaktärsskapande över 5 minuter, för att inte tala om dagar och veckor i vissa fall när man får sådan tid på sig att skapa sinkaraktär... trots risken att han kan vara död efter 5-10 minuter.
Sen, så klart, så tycker jag ju att karaktärsskapande är oerhört roligt, specielt om det är som i Eon, eller Mutant Chronicles, etc. Och jag kan lägga timmar på det i tv/data-spel också innan jag är nöjd. Så jag är väl mer benägen till att inte ha några problem med Grupp etts variant av karaktärsskapande. XD
Jag har inget emot Grupp 2 igentligen, men ju mindre val man har att göra, ju mindre antal "grejer" med karaktärsskapandet där är, och i allmänhet ju snabbare det går att göra en karaktär... ju mindre tycker jag om det. Karaktärerna blir, och känns, helt enkelt oerhört opersonliga och intetsägande, "shallow", och andra sådana saker... som om dom (ens karaktärer) inte har någon som helst betydelse. De känns som en sån där karaktär som man kan hitta i tv-serier/film/böcker/spel/mm, där karaktären känns som ett tomt skall som bara finns där för att fylla ut storyn eller fylla en väldigt specifik roll eller något. En karaktär som i all hast slängdes in där för att snabbt lösa någon typ av problem med den biten av story eller något... de känns helt enkelt inte som riktiga personer. Det är lite som att ge en person en ny identitet, den börjar när du får den, men all din historia innan dess finns inte längre, och den som eventuelt skapats för dig är antagligen extremt barebones och intetsägande.
Jag tycker om att "sjuda" med min karaktär när den skapas. I de flesta fallen, med "grupp 1" typen av karaktärsskapande, och när min karaktär är färdigskapad, så vet jag vem han är. Jag vet hans historia, vad han har råkat ut för, vad han har blivit bra på pga det, personlighet, mm. Jag har oftast en fullt utvecklad karaktär helt enkelt, en karaktär som faktiskt är intressant på ett eller flera sätt... en karaktär som jag faktiskt bryr mig om. Och det är något som jag nog kan upprepa om och om igen, för att det är väldigt viktigt för mig (kom jag just fram till)... en karaktär som jag faktiskt bryr mig om.
Visst, man kan skapa sådana karaktärer även med Grupp 2, genom att själv skapa alla karaktärens backgrunds historier. Men när en spelgrupps karaktärer är alla klar på 5-10 minuter, så vill nog de flesta börja spela direkt, istället för att sitta där den följande timmen med att tänka ut en bakgrund till ens karaktär.
Det är ju det som är grejen med snabba och simpla karaktärsskapar system i rollspel... att folk ska slippa spendera så mycket tid med det, och komma igång med själva spelandet så snabbt som möjligt. Men det räcker inte för mig, jag vill ha ett djup i min karaktär när jag är klar med den, och det kan jag helt enkelt inte få på bara 5-10 minuter... eller ens 30 minuter för den delen.
Så klart, spendera 2 timmar på att göra en karaktär... när min karaktär sen kanske råkar dö inom de första 5 minuterna på spelomgången... följt av att man då spendera kanske ytterligare 30-60 minuter på att försöka slänga ihop en ny karaktär medan de andra fortsätter spela... så kan det kanske kännas som ett totalt slöseri med tid. Men för mig är det inte det,,, för bara det faktumet att jag bryr mig om min karaktär, när jag väl är klar med den, gör all skillnad i världen.
Till och med en Eon karaktär som jag slängde ihop på en 30-60 minuter har massivt mycket mer personlighet och historia när den är klar, jämfört med alla de karaktärer kombinerat som jag hunnit skapa på samma tid i ett snabbt karaktärsskaparsystem.
Jag kan inte riktigt bry mig om en karaktär som tog mig 5-10 minuter att skapa... Det kommer ta en par till flera spelmöten, plus antagligen en del roliga/intressanta/badass händelser och/eller grejer som min karaktär gjorde, utveckling av personlighet, plus ett par höjningar i färdigheter mm, innan jag skulle nå en punk där jag faktiskt bryde mig om en sådan karaktär. Jag vill dock bry mig om min karaktär från första sekunden jag spelar. Så då tar jag med glädje 2 timmars karaktärsskapande över 5 minuter, för att inte tala om dagar och veckor i vissa fall när man får sådan tid på sig att skapa sinkaraktär... trots risken att han kan vara död efter 5-10 minuter.
Sen, så klart, så tycker jag ju att karaktärsskapande är oerhört roligt, specielt om det är som i Eon, eller Mutant Chronicles, etc. Och jag kan lägga timmar på det i tv/data-spel också innan jag är nöjd. Så jag är väl mer benägen till att inte ha några problem med Grupp etts variant av karaktärsskapande. XD
Fjodor Pollett
Swordsman
Fudge hade en variant av det, Fudge on the Fly.Genesis;n124071 said:
Det enda som behöver skrivas ned vid spelets början är högnivå karaktärskoncept (några ord räcker)
I Fudge (som är föregångaren till FATE) får man en färdighet på högsta nivån, två på nästa, sedan tre osv. När det under spel dyker upp en möjlighet att använda en färdighet, bestämmer spelaren om rollfiguren kan den och, om så är fallet, antecknar vilken nivå som gäller. Så småningom blir alla färdigheter ifyllda.
Jag tror Hero Quest också hade någon liknande möjlighet.
Swedish Chef
Hero
Eon IV är betydligt bättre, Eon I-III spottar ur snedvridna spelare som kan komma med 8 kontakter, 2 förmågor och ingen bakgrund. Western IV gör också variant 1 bra.
Harry S
Swordsman
- Joined
- 27 Sep 2015
- Messages
- 682
Det här är en variant: https://rpg.stackexchange.com/tags/roll-for-shoes/infoFjodor Pollett;n124363 said:
Om man hittar på en ståry till att rollpersonen har den nya färdigheten man får om man slår bara 6:or så kan man skapa en bakgrundsbeskrivning till rollpersonen under spel (mellan spelmötena) också.
Spelaren försöker dyrka upp ett lås och slår 1T6 för Do anything. Spelaren slår en 6:a. Spelaren får färdigheten Dyrka upp lås och hittar samtidigt på att han hade en kompis som var småkriminell och som han begick inbrott tillsammans med i tonåren. Kompisen fortsatte på brottets bana medan spelaren inte vet vad det blev av rollpersonen eftersom det kommer visa sig först under spelets gång när spelaren slår fler 6:or. Kanske gjorde han sin barndomskompis sällskap och blev kriminell eller också slog han in på den samla vägen.
Det får vi svar på nästa gång rollpersonen lyckas slå alla 6:or och när spelaren hittar på en förklaring till att rollpersonen har färdigheten X. Spelaren har möjlighet att välja karaktär eftersom ett misslyckat färdighetsslag ger RP 1 XP. 1 XP ger spelaren rätt att byta ut en 1, 2, 3, 4 eller 5 mot en 6:a och på så sätt välja om spelaren ska få en ny fördjupningsfärdighet på en nivå högre (1T6 -> 2T6, 2T6 -> 3T6 osv).
Det går att använda det här systemet för att bygga in dramakrokar i karaktären samtidigt som man spelar. Spelaren slår 1T6 för Do anything för blåsa en snut. Spelaren slår en 6:a. Spelaren väljer färdigheten Fast talk 2T6 och hittar på den här förklaringen till färdigheten:
Rollpersonen känner igen stadens polischef. Det var ju han som förhörde rollpersonen och rollpersonens kompis på polisstationen efter att de gripits för bilbilinbrott den där natten för 20 år sedan. Polischefen var ung och jobbade som förhörsledare på den tiden. Dagen efter hittades rollpersonens kompis död i cellen. Åklagaren lade ner utredningen med motiveringen att skadorna var självförvållade men rollpersonen har alltid varit övertygad om att det var polischefen som avsiktligt slog ihjäl kompisen. Rollpersonen svor på att en dag sätta dit polischefen för mordet. Men polischefen verkade inte känna igen rollpersonen då det möttes i första äventyret. Eller gjorde han det men bara låtsades att han inte kände igen rollpersonen? Bara spelledaren vet. Men spelaren vet nu att rollpersonen har insett vem polischefen är och att deras vägar har korsats förut.
Spelaren slår 1T6 för Do anything för att läsa en lagtext. Spelaren slår en 6:a och får den nya färdigheten Juridik 2T6. Spelaren hittar på förklaringen att rollpersonen var tillsammans med en tjej när han var 22 år som hette Mary och som studerade till jurist. Tjejens farsa som var åklagare gjorde allt för att sabotera parets kärleksrelation eftersom han inte ville att hans dotter skulle vara tillsammans med en småkriminell kille som rollpersonen. Det hjälpte inte att rollpersonen hade lagt brotten bakom sig vid det laget. Hans ungdomssynder hade hunnit ikapp honom. Relationen sprack men rollpersonen har aldrig lyckas glömma sin stora kärlek Mary och han kan inte sluta undra om hon fortfarande har lika starka känslor för henne som han har för henne.
Rollpersonen kommer att bli väldigt förvånad när han i nästa äventyr stöter på Mary av en slump i polishusets korridorer där hon precis har avslutat ett möte med en häktad klient som hon arbetar som försvarsadvokat åt. Mary berättar att hon flyttade till staden när hon gifte sig med sin man affärsmannen. De är lyckligt gifta. Eller rättare sagt var lyckligt gifta innan hon stötte ihop med rollpersonen igen i polishusets korridorer. Men det kan bli en svettig skilsmässa inte minst för rollpersonen som får en ny fiende i affärsmanen som dessutom var borgmästarens huvudsponsor i valet senast.
Jag tänker mig att man börjar med att bestämma ett enkelt karaktärskoncept:
Rollpersonen är 45 år. Kriminalinspektör på NYPD (det gäller att inte polischefen får reda på ungdomssynderna som rollpersonen har dolt för sin arbetsgivare). Frånskild. Ett barn i tonåren som bor med exet. Han får också tre karaktärsfärdigheter "gratis": Pistol 2T6, Brottsplatsundersökning 2T6 och Förhöra 2T6. Övriga färdigheter slår man fram under spel med Do anything som jag har beskrivit innan samtidigt som man fyller på bakgrundsbeskrivningen under spel.