Nekromanti Kattråden!

[Storuggla]

Detta är min katt Skrutt. Jag vet inte hur gammal hon är, eftersom jag tog över henne från en kollega som visade sig vara allergisk. Skrutt har en syster som heter Maja, men Maja bor hos en kort typ eftersom Skrutt och Maja inte riktigt kom överens med varandra. Skrutt brukar ibland kallas för tjock, oftast av illvilliga personer som tittar på Big Brother, men vi ser ju alla att hon bara är fluffig, eller hur?
Skrutts ålder är för mig okänd, eftersom jag fick den av kollegan och hon i sin tur fick den från Katthemmet. Skrutt tycker om att ligga och mysa med sin husse, gärna innan för hans tröja och/eller på hans mage. Andra katter jagar insekter, Skrutt tittar mest på dem och går sedan och äter ut sin matskål. Om jag på min lediga dag inte kliver upp i tid väcks jag av Skrutt som sitter och jamar vid min huvudkudde, jag ska upp. Sen när jag är uppe ur sängen skiter hon i vad jag gör, bara jag inte ligger kvar i sängen. Runt sju-åtta på morgonen drar hon igång. Just nu när jag skriver detta ligger hon på min mage och försöker ta en tupplur med sin nos inkörd under min haka. Hon är väldigt tillgiven. Men inte tjock, bara fluffig.

Storuggla, best thread ever

 

[Rymdhamster]

Katter är gulliga, men vill man ha en katt när man är hamster måste man fånga dem när de fortfarande är riktigt små och lära dem vem det är som bestämmer.

 

[Radioaktiv]

So much fluff. Cuteness overload

 

[Svarte Faraonen]

Jag skaffade mig en gång en fruktskål, tänkte jag. En timme senare var den inmutad. Jag har fortfarande ingenstans att förvara min frukt.

Nietzsche är inte lika discerning, utan ligger mer huller om buller.

 

[Ond bråd död]

Saxum övervakar sitt revir

Saxum är vacker.

Lillebror Pixie

Tydligen var Pixie inte ett lämpligt namn på en pojke har jag fått höra.

Saxums namn kommer från gargoyl-vampyren i kortspelet Vampire:tES. Det betyder tydligen "sten eller klippa" på latin, har jag för mig.

Båda är jättesnälla, men Saxum är lite gnällig "hussig". Pixie är mera självständig och man kan träffa honom rätt långt hemifrån ibland.

De är duktiga jägare och nån av dem plockade en gång med sig en levande skrattmås och la i min papperskorg en natt. Det slutade dock lyckligt för den stackars fågeln.

 

[Rymdhamster]

och la i min papperskorg

De verkar rumsrena i alla fall. Slänger till och med skräpet i papperskorgen när de är klara =)

 

[Zorbeltuss]

Tydligen var Pixie inte ett lämpligt namn på en pojke har jag fått höra.

Meh, att applicera föråldrade värderingar på husdjur, jag tycker det är ett fint namn och namn är väl något av de få saker katter inte skäms över, inte mer än att deras ägare får ha namn på dem iallafall.

Edit: Edet kanske är ett fint namn också på en katt, men det var inte det jag skulle säga

/Zorbeltuss som gärna döper nästa katt till Andromeda eller Zoe oavsett kön

 

[GnomviD]

Det här är min vackra katt-tant Vera! När jag fick ansvar för henne så var hon väl 12 eller så, nu är hon 15. Hennes favoritsysselsättning är att sova, tätt följt av att gå från knä till knä när vi spelar AW i lägenheten. Favoritmaten är ostkrokar eller blötmat, mest troligt ostkrokar.

Vera är en fantastisk tant, som har tinat upp min tidigare misstänksamhet mot katter. Hon är till och med så klok att hon fattat att jag har en lätt allergi (vilket jag upptäckte efter att Vera flyttat ihop med mig) och därför inte kråmar sig med mig mer än nödvändigt.

Dessutom syns det inte på bilden, men hon är nästan alltid jättebitter och ser ut som en uggla.

 

[Radioaktiv]

Väldigt ambitiös katt :S

 

[Cissi]

Jag har också ett stort mjukisdjur hemma. Han heter Sammy och är en riktig soffpotatis.
Han har stor respekt för katter och är rädd för igelkottar och golv (ja, golv, det är lite bökigt), men han är charmig och har världens sötaste smilgropar.

 

[krank]

Vera är en fantastisk tant, som har tinat upp min tidigare misstänksamhet mot katter. Hon är till och med så klok att hon fattat att jag har en lätt allergi (vilket jag upptäckte efter att Vera flyttat ihop med mig) och därför inte kråmar sig med mig mer än nödvändigt.

Det här är mitt problem: Nästan alla katter älskar mig. Älskar mig. Det var inte ett problem innan jag blev allergisk. Vilket skedde ganska hastigt och lustigt... Jag menar, när jag har antiallergiknark i kroppen gör det inget att en katt vill hoppa upp och lägga sig på mina axlar och gosa in sig, eller att de vill ligga och dra med klorna på benen, eller vifta svansen i ansiktet, eller slicka och bita kärleksfullt på mitt öra...

Men det är lite jobbigt när jag inte har det. Ren tortyr. För jag älskar ju katter också, katter är bland det bästa jag vet. Jag vill bara ligga och gosa och klappa och mysa med katterna tillbaks, men jag kan liksom inte... Och så blir de alldeles lessna när jag inte vill gosa med dem, och så blir det svårt att hålla sig borta när de hoppar på en när man minst anar det...

 

[Minne]

Awesome kisse!

 

[GnomviD]

Jag menar, när jag har antiallergiknark i kroppen gör det inget att en katt vill hoppa upp och lägga sig på mina axlar och gosa in sig, eller att de vill ligga och dra med klorna på benen, eller vifta svansen i ansiktet, eller slicka och bita kärleksfullt på mitt öra...

Men det är lite jobbigt när jag inte har det.

Mm, så var det för mig de första månaderna, men efter en plågoperiod kom Vera och jag till en överenskommelse där hon håller sig borta från mig annat än korta stunder. Nu klarar jag mig utan antihistaminer*, men under typ hela sommarn mådde jag pyton. Nu märker jag bara att mina förkylningar aldrig tar slut (har en som hållt i sig mer eller mindre i sex veckor nu)...

 

[Minne]

Eftersom kattskrället ifråga ockuperar en arm just nu får det bli en gammal bild.

 

[Radioaktiv]

Du har en väldigt söt katt

 

[mördarmackan]

Här har vi ett av våra två odjur, och ni ser ju vad vår Drakkatt ligger och ruvar på...

 

[mördarmackan]

En av kattungarna är på väg att få nåt fuffens för sig

 

[Max Raven]

Söta.

Har ingen katt, vet inte ifall jag får (antagligen) och vill inte ha innekatt (kattlådan och att den inte får vandra lite mer fritt är två grejer jag inte gillar).

Föräldrarna skaffade två katter för flera år sedan, en vit hona (med en liten svart fläck, inte albino) och en svart hane (som vi kastrerade). Den vita honan har en hel drös med ättlingar nu, både vita och svarta. Skulle nog adoptera en av dem om jag skaffade.

Which I won't.

 

[Sapient]

En kompis har en katt, Alf, som då och då bor hemma hos mig sen ungefär tolv år tillbaka.

Dessvärre har jag de flesta bilderna av honom på en annan, gammal telefon. (Måste se till att få igång den och importera bilderna...)

Ibland får Alf för sig att han kan bestämma att jag inte ska gå till jobbet. Då lägger han sig på mina kläder och ser så morsk ut han kan, så jag inte ska våga ta dem på mig.

 

[w176]

Det här är min katt Loke. Han är sex år nu. Han har ett kall i livet, och det är att vakta.

På den här bilden har han varktat tomten från igelkottar. Han förlorade. För biologisk krigsförning är orättvis. För först är det de där alla taggarna man inte kan göra något åt. Sen är det steg två attacken när man upptäcker att igelkottarna delat med sig av diverse ohyra, man kliar överallt och man måste badas.

Här vakatar han mer framgångsfullt tomten från igelkottar. Ingen igelkott i sikte.