Re: Tröttheten (ot)
Som jag skrev i mitt första inlägg ser jag lika löner som en självklarhet. Egentligen borde det inte ens vara en fråga att diskutera, det är helt enkelt en sådan väldigt grundläggande rättighet. Nu är det ju tyvärr inte riktigt så enkelt, och självklart finns det män som är riktiga svin på alla nivåer i samhället. Det jag är så väldans trött på är de självutnämnda "feminister", som hittar kvinnoförtryck precis överallt och som dömer män på förhand. Olyckligtvis minns jag inte namnet på henne eller vilket nummer tidningen hade, men i Metro kunde man för några dagar sedan läsa en kolumn skriven av en kvinnlig journalist. I korthet handlade den om hur hon hade suttit och väntat på tåget en eftermiddag, då tre killar i tolvårs-åldern hade gått förbi henne och sagt att hon var ful. Journalisten fortsatte kolumnen med att häva ur sig hur pojkarna av sina fäder lär sig att det är helt ok att säga så till kvinnor, och att de redan i tidig ålder får veta hur de skall göra för att kvinnorna skall hållas nere. Efter detta kom en lång harang om hur kvinnoförtrycket genomsyrar hela samhället, om hur män "bildar nätverk inom IT-branschen" som utesluter kvinnor, och över huvud taget en mindre föreläsning som gick ut på att alla män är maktgalna svin som bara tänker på sig själva och vill förtrycka kvinnor. Är det konstigt att jag som kille känner mig stämplad, dömd och framförallt kränkt av detta? Det är inte speciellt kul att bli placerad tillsammans med sexistiska bakåtsträvare bara för att man råkar tillhöra "dom". Dessutom, tänk er en man i 30-års åldern som sitter och väntar på tåget. Tre tjejer i tolvårsåldern går förbi honom och säger att han är ful. Hur hade han blivit bemött om han skrivit en hel kolumn där han anklagar kvinnor för att gadda ihop sig och stöta ute män?
Lönefrågan är viktig, och jag tycker verkligen att man skall göra allt man kan för att se till att lön sätts efter prestation och förmåga snarare än kön. Det jag tycker att man skall passa sig för är de som allt mer delar in könen i vi och dom, de som fokuserar på skillnaderna mellan könen snarare än de betydligt mer påtagliga likheterna. Vad jag menar med att kvinnor förtrycker män lika mycket som män påstås förtrycka kvinnor är att kvinnor liksom män bildar grupper dit de andra könet inte har tillträde. Att kvinnor inte diskuterar män lika "sexistiskt" som män påstås diskutera kvinnor är en annan missuppfattning, som i sin tur härstammar från gamla fördomar och värderingar hos bägge könen. Tjejer retar killar lika mycket som killar retar tjejer också, för den delen. Över huvud taget handlar så otroligt mycket om individuella personligheter att man inte kan döma en person alls med tanke på kön.
Själv kallar jag mig inte feminsit; att stämpla sig som sådan är, tycker jag, att acceptera en rad färdiga värderingar om könen och deras relation till varandra. Jag kallar mig isåfall hellre för individualist.
-Gaxar, som undrar vad den här diskussionen har med skräckrollspel att göra... /images/icons/smile.gif