Spinner nog iväg på ett annat spår än rådande diskusison...
Som jag uppfattat det är många projekt upplagda enligt en modell att det finns 1-2 nivåer där grundutgåvan av spelet ingår, därefter kommer en nivå med de flesta av tillbehören, därefter kommer lite mer specialtillbehör och slutligen någon eller några mer eller mindre bisarra skrytnivåer med minst lika bisarra priser ("spela äventyret med konstruktören som SL ombord en kapsel som kretsar kring jorden, astronaututbildning tillkommer"). Jag har känslan av att det konstruktörerna vill är att majoriteten skall lägga sig på specialprylnivån, dels är det för att de då kan göra fler kul saker men även för att det är där de ha den stora vinsten (med undantag för rymdfärder etc.).
För egen del har ofta nivån med "specialprylar" varit den som jag insett att jag vill ha, oftast för att jag bara väljer projekt där jag är direkt intresserad av spelet eller produkten. Då blir det som att köpa på Amazon men med väldigt lång leveranstid. Ofta är då specialprylarna sådant som tillför något till spelupplevelsen, det kan vara kartor eller saker att dela ut till spelarna osv. En enda gång har jag betalt extra för lyxutgåvan och det var förbeställningen av andraupplagan av The One Ring, som senare blev nedlagd, och det var för att jag gillar spelet skarpt och den utgåvan var riktigt snygg. Den tilltalade verkligen min känsla för estetik. Jag har aldrig stött projekt för "det vore kul om den här produkten kom ut på marknaden" eller "överbetalat" för att projektet skall klara finansieringen. Däremot stödjer jag projekt (och köper rollspel generellt) för att jag vill ha spelet, om det blir spelat eller ej har inget med saken att göra... (Däremot påverkar det starkt om jag väljer att ta en dyrare nivå för att få fler prylar.)
Jag brukar "köpa" via Kickstarter framför "rena butiker" för att jag dels fått för mig att jag får det lite billigare och dels för att jag inte är säker på att jag kan få tag på det till rimlig arbetsinsats. Det gäller särskilt om jag skulle få för mig att välja "prylnivåer".
Det är teorin i alla fall – hur jag tillämpat den? Horror on the Orient Express blev första Kickstartern och jag valde då där "första" prylnivån (Konduktör). För Over the Edge valde jag at lägga till kartan, men alla andra har jag valt "pdf och boken i fysisk form". Inget mer. För Wicked ones valde jag inte någon prylnivå eftersom jag inte räknar med att spela det, kändes lite onödigt då.
Det är väl så det är tänkt att fungera, men det är många projekt som använder Kickstarter som en butik, de lanserar där istället för att sälja via Amazon e.dl. (med bonusen att de får in pengarna först). De flesta rollspelsprojekt jag har sett har inte varit så "affärslika" men när de lägger med att en kan köpa andra spel hamnar de snabbt i en gråzon. Jag är personligen lite emot det eftersom jag föredrar "originalidén".
Som jag uppfattat det är många projekt upplagda enligt en modell att det finns 1-2 nivåer där grundutgåvan av spelet ingår, därefter kommer en nivå med de flesta av tillbehören, därefter kommer lite mer specialtillbehör och slutligen någon eller några mer eller mindre bisarra skrytnivåer med minst lika bisarra priser ("spela äventyret med konstruktören som SL ombord en kapsel som kretsar kring jorden, astronaututbildning tillkommer"). Jag har känslan av att det konstruktörerna vill är att majoriteten skall lägga sig på specialprylnivån, dels är det för att de då kan göra fler kul saker men även för att det är där de ha den stora vinsten (med undantag för rymdfärder etc.).
För egen del har ofta nivån med "specialprylar" varit den som jag insett att jag vill ha, oftast för att jag bara väljer projekt där jag är direkt intresserad av spelet eller produkten. Då blir det som att köpa på Amazon men med väldigt lång leveranstid. Ofta är då specialprylarna sådant som tillför något till spelupplevelsen, det kan vara kartor eller saker att dela ut till spelarna osv. En enda gång har jag betalt extra för lyxutgåvan och det var förbeställningen av andraupplagan av The One Ring, som senare blev nedlagd, och det var för att jag gillar spelet skarpt och den utgåvan var riktigt snygg. Den tilltalade verkligen min känsla för estetik. Jag har aldrig stött projekt för "det vore kul om den här produkten kom ut på marknaden" eller "överbetalat" för att projektet skall klara finansieringen. Däremot stödjer jag projekt (och köper rollspel generellt) för att jag vill ha spelet, om det blir spelat eller ej har inget med saken att göra... (Däremot påverkar det starkt om jag väljer att ta en dyrare nivå för att få fler prylar.)
Jag brukar "köpa" via Kickstarter framför "rena butiker" för att jag dels fått för mig att jag får det lite billigare och dels för att jag inte är säker på att jag kan få tag på det till rimlig arbetsinsats. Det gäller särskilt om jag skulle få för mig att välja "prylnivåer".
Det är teorin i alla fall – hur jag tillämpat den? Horror on the Orient Express blev första Kickstartern och jag valde då där "första" prylnivån (Konduktör). För Over the Edge valde jag at lägga till kartan, men alla andra har jag valt "pdf och boken i fysisk form". Inget mer. För Wicked ones valde jag inte någon prylnivå eftersom jag inte räknar med att spela det, kändes lite onödigt då.