Nekromanti klassiska alver och dvärgar.... BLÄ!

[Illern]

Re: Terra Draconis?

Oavsett om du är trött på riktig medeltid eller vilda-västern-medeltid eller något annat i det häradet så kanske Terra Draconis kunde vara något? Det är fantasy med inspiration i antiken (främst romarsk kultur). Världen är ganska sansad beträffande flashig magi och direkt intreraktion av gudomar t.ex. men det kan man ju lätt ändra på om man vill ha andra kampanjer (dessutom kan ju gudomarna interagera indirekt). Just nu är det lite stiljtje till efter jul men reglerna finns och likaså en beskrivning av ''det romerska folket'' drakonerna (inte riktigt, riktigt klar men tillgänglig).

 

[Illern]

Re: Nyfiken...

Jag blev nyfiken på vad du menade med ''moderna ringbrynjan''. Smide och dylikt är inte min starka sida och om jag inte minns fel använde romarna ringbryna (lorica något annat både före och efter lorica segmentata, eller? Om så, fanns det någon vesäntlig skillnad på dessa (förutom att materialet väl blev bättre?)?

 

[Cybot]

Re: Swifts satir[OT, va fan det nu betyder]

Ok, det var länge sedan jag läste boken MEN...

Yahooerna verkar först vara en ganska uppenbar kritik mot människans girighet. Men Swift var mycket mer subtil än det. I houyhnhnmerna finns det en mycket dold kritik mot humanisterna som vill se sig själva och sina moraliska värderingar som de ultimata och det överlägsna och sig själva som fria(alt medvetna) om sina egna brister. Genom att projicera det hela på hästvarelser så bryter man läsarens lojalitet mot människan men han lyser också upp att även dessa sk rationella och logiska varelser har en djupt dold rasism och en del andra fel och att man kan inte skylla det hela på människans natur utan att det finns andra faktorer som spelar in.

Jonathan Swift var en ytterst duktig samhälls kritiker, ett geni faktiskt. Det uppenbara är oftast inte mer än skrapet på ytan och dessutom så ligger det kritik under kritiken mot de som tror att den första kritiken inte gäller dem själva.

/images/icons/hairy.gifCybot -han som förvillar sig själv.

 

[Illern]

och att det skulle finnas stammar av "Vilda alver" som levde som indianer, eller nåt. I vår spelgrupp hatade vi den boken och brydde oss inte om den, men nog var det väl att betrakta som nyskapande... Hmm, det är ju inte Tolkien, iaf.

Om jag inte minns alldeles fel (håller på att byta ut min tolkienkunskap mot dito antiken...) så talades det bland de västliga alverna i Midgård om de alver som dröjde sig kvar under Den Stora Vandringen från Alvernas Födelseplats i öster och dessa antogs av de västliga vara mindre civiliserade och ''vilda''.

 

[Rising]

Fyller på [fortfarande OT]

Det där förstärks ju i slutet, där han (hoppas jag inte bara drömt detta) återanpassas i det mänskliga samhället och säger något i stil med "med tiden har jag lärt mig stå ut med människosläktets alla sjö dödssynder, utom en; övermod. Det kommer jag aldrig att vänja mig vid..." eller nåt sånt.

Det där djävla hästarna var fantastiska på alla sätt och vis, men det är ju inte svårt att anklaga dem för att vara övermodiga.

Så Swift gör en snygg knut på sin historia och lämnar läsaren utan pekpinnar och enkla lösningar. Hästfolkets samhälle är ju uppenbarligen inte det utopia vi alla ska sträva efter. Till och med yahoosarna var ju bättre i det avseendet, för visst är övermod den vidrigaste av alla dödssynderna?

Och för att återknyta till alverna så är det väl lite av det roliga med dem, de påminner ju lite om de där hästarna, jamenar de är ju perfekta dygdemönster utan några som helst personlighetsskavanker, men nog fan är det ena dryga djävlar också?

/Rising

 

[Rising]

Jo, det har redan poängterats för mig. Och ja, det verkar stämma.

Jag tycker nog att Tolkien är lite för kåt på sina alver för att kunna behandla dem med den distans och precision som det krävs av en fantasyvärldsskapare. Därför är hans alver rätt jobbiga i allmänhet och alla dessa "speciella alver" riktigt påfrestande i synnerhet.

Sedan tycker jag iofs att bara för att någon snubbe skrivit ett par meningar undangömt i marginalen på någon bok som av en händelse liknar ett par rollspelsraser, åtminstone till det yttre, så kan man ju inte omedelbart avskriva det hela som "oorginellt." -Jag menar, utifrån utgångspunkten "vilda, ociviliserade alver" kan man gå i hur många riktningar som helst, alla sätt kan inte omedelbart vara Tolkien-aktiga bara för den sakens skull. Då har man alltför höga krav på vad det menas med "nydanande".

Men det var nog inte vad du menade. Tackar för Tolkien-infot, jag har rätt dålig koll på de där gamla böckerna, och jag vill inte läsa om dem innan filmerna har premiär.

/Rising

 

[Cybot]

Ringbrynja och det romerska riket(nästan helt OT)

Nja, någon större skillnad var det inte annat än att den moderna ringbrynjan hade oftast mindre ringar(alla fall i den romerska varianten, det betyder att ringbrynjan blev tätare). Lorica Segmentata användes av legionerna medans Lorica Hamata användes av de auxiliära trupperna från tiden från 200-300 fK och framåt då romarna lärde sig metoden från kelterna.

Även om Etruskerna hade ringbrynjor av japanskt mönster, i brons. Enligt det här mönstret:
http://chainmail.simplenet.com/patterns/japanese/hitoyecompletesmall.jpg)
så var de klart underlägset de europeiska 1/4 mönstret.

Efter romarrikets fall föll Lorica Segmentata i glömska ända tills det hade en kort tillbakakomst under ett annat namn i 1500 talets Italien i en mer avancerad form och under annat namn. Orsaken till att Lorica Segmentata föll i glömska tror jag beror på dels att den var anpassad för användning med den romerska skölden och gladius(den saknade skydd för underarmarna även om man skulle kunna ha lagt till extra rustningdelar för detta) dels för att en ringbrynja har bättre flexibilitet när det gäller passform(en brynja kan passa ganska olika personer) och dels så är den enklare att reparera i fält dels att den är mindre restriktiv än Lorica Segmentata. Alla dessa punkter passade det nya europa och alla dessa punkter understryks av att de mindre diciplinerade och mindre understödda auxiliära trupperna använde ringbrynja.

 

[Man Mountainman]

1500-tal, snarare [NT]

NT

 

[Mothie]

hysch

Världen jag jobbar med utspelar sig under Kritaperioden med ganska drastiska ändringar i djurlivet...Det finns inget vad alver heter och den intressantaste rasen härstammar från fiskar och är tämligen onda.

 

[Vindhand]

Re: Vad är en Hübermensch?

Übermensch har jag hört talas om.

Hmm ja det ser onekligen mer bekant ut... Min kunskap i tyska är i det närmaste obefintlig

Det hela kanske också beror på vilken människosyn man har. Tycker man människor är trams så är det väl lämpligt att lyfta fram en annan överlägsen ras som är visare, fredligare på på alla sätt skickligare och coolare.

Lämpligt är inte det ord jag skulle välja... det är konsekvent med ens något vridna värderingar; det gör det inte lämpligt.

Tänk på Jonathan Swifth som i Gullivers resor kontrasterade de råa, primitiva och bestialiska yahoos med de rationella och ädla Houyhnhnms.

Jag kan tänka mig andra exempel som också använder sig av överlägsna raser och deras ödesbestämda rätt men det innebär att jag triggar Godwins Lag avsiktligen

 

[Vindhand]

Re: 1500-tal, snarare [NT]

Vad finns på 1700-talet som saknas i Gondica?

 

[Nightowl]

Upphovsmannen brukar snacka om "renässans"...

...fast det är lika lämpligt som att Mundana är "medeltida", emu.

Anledningen är dels att en del grunks i spelet (vapenkultur, t.ex.) ligger närmare 1700- än 1500-tal, dels att (återigen emu) en hel massa "swashbuckling" och allmänt kostymfilmslir inte är 1500-tal. Hela den koolaste delen av piratepoken är 1600-tal, detsamma är Dumas' tre musketörer. Franska revolutionen med tillhörande röd nejlika är sent 1700-tal (och det finns en motsvarighet i Gondica), Zorro tidigt 1800-tal (ungefär). De fransk-engelska indiankrigen i Nordameriak (ni har väl läst Den Siste Mohikanen?) som är min favoritinspiration till Digerveden är också 1600-tal. Liksom de rosenkreutzare och illuminater som jag vurmar för och utnyttjade i mitt (ähum) plitande till Gondica (face it, Adam Weishaupt är för kool som aristosofisk stormästare för att inte utnyttjas) fastän Bacon och Fludd och gänget är 1500-tal, förstås.

Två grejer känns "renässans" i Gondica emu; de geografiska upptäckterna och de dithörande vetenskapliga. Och så Åkes teckningar förståss, eftersom han fått direkta direktiv att basera dem på 1500-tals-utstyrsel!

Men det är mycket emu och jävligt lite kasuar, som sagt!

Nightowl, som just sett ovannämnde spelkonstruktör vinna kosing i Jubileumsjeopardy.

 

[Man Mountainman]

Re: 1500-tal, snarare [NT]

Tja, jag har inte gjort någon ingående analys, men Gondica omtalas för det mesta som "Renässansfantasy" och mig veterligen inneföll renässansen på femtonhundratalet.

Men precis som Nightowl säger så går det ju knappast att härleda en fantasivärld till en *specifik* historisk tidsepok.

 

[Rickard]

Re: hysch [OT]

Hur ser fiskvarelserna ut? I en snabb insperation så ritade jag en fiskmänniska.. Tyvärr så försvann bilden i huvudet fortare än vad jag hann kladda ner på ett papper så den blev inte lika tuff som jag hade tänkt mig.. Fisken ser ut att vara ett barn..
Den blev förresten kanske lite för mkt standard-fiskmänniska..

/[color:448800]Han</font color=448800> som också har en irriterande tendens att rita stora ögon på sina varelser och inte kunna variera sitt ritande (fästän han försöker)

 

[Feliath]

Re: Ett ord: Stormbringer

Inga alver.
Har du egentligen läst böckerna? Det görs mycket klart att Melnibonéanerna är alver, bara degenererade svin till sådana - en sorts parafras på alver i standardfantasy av just den typ som många här efterlyser. Det sägs bara aldrig rätt ut.
Elrics utseende beskrivs ju t.ex. vid flera tillfällen på ett sätt som vill göra tydligt att här rör det sig om just alver, och om man läser om Mabden i the Revenge of the Rose blir det ännu mer uppenbart.

/Feliath

 

[Dante]

Sagornas och lägereldarnas tid? (NT)

NT = Naket Troll

 

[Magnus Seter]

Sagotid? (NT)

NT = Nyktert Troll

 

[entomophobiac]

Jag håller delvis med dig. I en värld där klassiska alver och dvärgar gör sig väl med resten av omgivningen (normalt en Tolkienistisk fantasy-kreation) så har de minst sagt all rätt att existera.

Men samtidigt är det enormt tjatigt att se samma koncept överallt förutom att några enstaka namn kanske är utbytta.

Förutom The Dark Spire så har jag själv försökt göra nya vinklar till relationen alver och dvärgar/fantasy.

I Grail, ett av mina nyare projekt, blev alverna förtryckta och förföljda av den onda konungen Rotheart eftersom de är källan till den enda form av magi som finns i hela världen. Denna magi använder sig nämligen av alviska själar för att fungera.

Rotheart har sedan tagit makten över den kända världen och förtrycker den med sina odöda hantlangare som jagar reda på de få alver som fortfarande finns kvar. För att rädda sig själva när detta förtryck inleddes försökte alverna fly till dvärgarna, men dvärgarna vägrade släppa in dem i sina städer och kriget som sedan följde utplånade den dvärgiska rasen helt och hållet.

Nu är det istället alverna som bor i dessa städer, men de påstår att alla statyer och runor tillhör deras eget förflutna och de få som kommer till insikt om sanningen tystas snabbt av de religiösa Censorerna...


Men detta är bara ett exempel på helt identiska koncept som görs om lite för att passa in i en särskild stämning. Ett annat exempel på halvt kontroversiell fantasy är det franska spelet Agone som jag varmt rekomenderar. Där finns det dock inga alver, men de raser som finns är baserade på mytologi mer än Tolkien.

 

[Illern]

Men det var nog inte vad du menade.
Nae, det var inte riktigt meningen att tolkas så hårt. Varför tycker du Tolkiens alver är så jobbiga?

 

[Vindhand]

Re: Ett ord: Stormbringer

Har du egentligen läst böckerna?

Inte alla men ganska många...

Det görs mycket klart att Melnibonéanerna är alver, bara degenererade svin till sådana - en sorts parafras på alver i standardfantasy av just den typ som många här efterlyser. Det sägs bara aldrig rätt ut.

Vad skulle göra dem till alver? Jag tycker inte det är särskilt tydligt. De lever t.ex. inte längre (vanligtvis) än människor, har ingen notervärd koppling till naturen och är dessutom rätt otrevliga. Det rimmar ganska illa med att de skulle vara en efterapning av alver... Om man skall vara så långsökt skulle man lika gärna kunna kalla dem en variant av dvärgarna. de har ju (haft) metallurgi som få t.ex...

Bara spetsiga öron är IMHO inte nog för att kalla något alviskt... Det är som att kalla Chewbacka för Hobbit eftersom han har håriga fötter.

och om man läser om Mabden i the Revenge of the Rose blir det ännu mer uppenbart.

Får läsa den och se om jag ändrar uppfattning...