Svarte Faraonen
Sumer is icumen in
Vi går nu vidare till nederbörd. Även här är det relevant att titta på hur vindarna blåser och var bergen finns. En annan viktig princip att komma ihåg är att varm luft bär mer fukt. Detta innebär till exempel att varma strömmar skapar ett regnigt klimat medan kalla strömmar skapar ett torrt. Jag kommer att använda en skala som ser ut såhär, graderad i månadsnederbörd i millimeter:
Som vanligt kommer vi att jobba med en karta för januari och en för juli. Vi kan börja med att peka ut vilka områden som bör få ingen eller väldigt lite nederbörd, det vill säga den mörkaste nivån på 0-10 mm. Överlag drabbar detta följande områden:
Platser där alla dominanta vindar går över höga berg.
Platser där de dominanta vindarna blåser från ett hav med kalla strömmar (även om det beror lite – om det inte är precis vid vändkretsarna kan man här ofta lägga sig på 10-20 mm-nivån, eller till och med 20-40 om det är sommar nära en mild ström).
Platser som ligger mitt under ett högtryckssystem.
Platser som ligger på ekvatorsidan av högtryckssystemen vid 30-35°.
På många ställen kommer detta innebära att sommaren blir blötare än vintern. Undantaget är på tempererade västkuster omkring 40°, typ där de västliga strömmarna delar upp sig i en varm och en kall. Här bör det torra klimatet gå längre norrut på sommaren, medan det är ganska blött på vintern – typiskt Medelhavsklimat, alltså.
När jag har ritat de torra klimaten ser det ut såhär:
Januari
Juli
Dessa svarta, torra områden kan senare komma att naggas i kanterna om jag ritar in ett väldigt blött nederbördsområde i närheten. Andra saker som kan vara viktiga att märka här:
(1) Tänk på att den varma strömmen i innanhavet räknas som kall under vinter (Somaliström-effekten jag nämnde tidigare). Alltså kommer den att agera som en kall ström och inte föra med sig någon nederbörd.
(2) Den ekvatoriella kontinenten på kartans östra del hade i normalfall varit torrare under juli månad, men på grund av hur haven omkring den ser ut omflyts den mer eller mindre av varma strömmar. Detta är en spännande spinoff-effekt jag inte planerade för – en del av charmen med att skapa världar och klimat på detta vis.
Som vanligt kommer vi att jobba med en karta för januari och en för juli. Vi kan börja med att peka ut vilka områden som bör få ingen eller väldigt lite nederbörd, det vill säga den mörkaste nivån på 0-10 mm. Överlag drabbar detta följande områden:
Platser där alla dominanta vindar går över höga berg.
Platser där de dominanta vindarna blåser från ett hav med kalla strömmar (även om det beror lite – om det inte är precis vid vändkretsarna kan man här ofta lägga sig på 10-20 mm-nivån, eller till och med 20-40 om det är sommar nära en mild ström).
Platser som ligger mitt under ett högtryckssystem.
Platser som ligger på ekvatorsidan av högtryckssystemen vid 30-35°.
På många ställen kommer detta innebära att sommaren blir blötare än vintern. Undantaget är på tempererade västkuster omkring 40°, typ där de västliga strömmarna delar upp sig i en varm och en kall. Här bör det torra klimatet gå längre norrut på sommaren, medan det är ganska blött på vintern – typiskt Medelhavsklimat, alltså.
När jag har ritat de torra klimaten ser det ut såhär:
Januari
Juli
Dessa svarta, torra områden kan senare komma att naggas i kanterna om jag ritar in ett väldigt blött nederbördsområde i närheten. Andra saker som kan vara viktiga att märka här:
(1) Tänk på att den varma strömmen i innanhavet räknas som kall under vinter (Somaliström-effekten jag nämnde tidigare). Alltså kommer den att agera som en kall ström och inte föra med sig någon nederbörd.
(2) Den ekvatoriella kontinenten på kartans östra del hade i normalfall varit torrare under juli månad, men på grund av hur haven omkring den ser ut omflyts den mer eller mindre av varma strömmar. Detta är en spännande spinoff-effekt jag inte planerade för – en del av charmen med att skapa världar och klimat på detta vis.