Björn Wärmedal;n190913 said:
Bengan vill klona Awesome RPG, utgivet internationellt av amerikanskt förlag, och ge ut på svenska i svenska butiker, samt på RPGNow eller motsvarande som pdf och POD. Får han det?
Hur nära originalet ligger en "klon" i det här fallet? Vi har många äldre trådar där jag och andra försöker förklara "the nitty, gritty details".
Om du med "klon" menar något som är så likt att det uppenbart kan förväxlas med originalet (tex i detta exempel att helt enkelt göra en översättning på egen hand) så kan det anses som plagiat.
Eftersom det är en översättning inblandat, så ökar faktiskt risken för "Bengan" att bli fälld, iaf lite.
Om målet gäller kopior svenska->svenska, så görs jämförelsen med avseende på hur stor överensstämmelse som finns. Det är verkligen en "bedömningssport" om något. (Tex hur många liknande ordföljder kommer efter varandra i ungefär samma intervall.)
Men en översättning innehåller så att säga ett känt steg av "förvanskning", vilket (jag har försökt hitta rättsfall att läsa och detta är mitt intryck) kan få rätten att bli hårdare i sin bedömning. Lite enligt resonemanget att den som smygöversätter en bok och ger under eget namn, inte ska kunna klara sig undan genom att vara en kass översättare som tar sig friheter, ungefär...
Sen spelar vissa andra saker in:
1) Texter är generellt upphovsrättskyddade om de är
utgivna. Med utgiven menas typiskt en
tryckt text - bläck på papper, där det finns ett ISBN-nummer (eller ISSN för tidskrifter mm) och pliktexemplar lämnade till vederbörliga ställen etc. (Detta är en tumregel - men få tryckta texter skulle med dagens rättsliga standard inte tolkas som att de har "verkshöjd" mtp att trycket på en ICA-kasse har bedömts ha det i ett rättsfall.)
Det betyder att en åklagare kan väcka
allmänt åtal för intrång i upphovsrätt.
Det är en väsentlig punkt. Det krävs fortfarande en anmälan, för att åklagaren ska uppmärksamma det - men om det väl sker, så tar åklagaren över och bedriver förundersökning, väcker åtal mm för allmänna medel. Det betyder att ingen företag som vill hävda sin rätt i det fallet behöver offra några pengar på det.
(Sen kan det ske iaf - och numera verkar det iaf vad gäller musik och film vara regel att företaget, via ombud, "assisterar" åklagaren dvs. gör allt jobbet...)
Det betyder
inte att icke-tryckta förlagor (tex publicerade på nätet) inte kan vara skyddade - upphovsrätten bygger på idén att verket är skyddat när det uppstår, så det skulle i något extremt fall kunna anses skyddat även om det ligger i byrålådan och aldrig har publicerats. Men utgivningen, eller "tillgängliggörandet", är ofta av viss betydelse eftersom det om inte annat etablerar att verket därefter kan kopieras förhållandevis lätt.
2) De allra flesta länder erkänner varandras upphovsrätt, har avtal om att respektive lands regler ska respekteras och efterlevas mm. Det betyder att ett amerikanskt företag kan försöka få en åklagare att väcka åtal i Sverige.
Det betyder
inte att amerikansk rätt ska tillämpas i Sverige, så sådant som är skyddat i USA är inte nödvändigtvis det i Sverige. Men det betyder att en jäkla massa mer svårigheter tillkommer.
Även åklagare (eller andra jurister, om de vänder sig till en privat byrå) kan tveka om bedömningar. Det finns också ett antal förpliktigande avtal om att bekämpa piratkopior av olika slag, vilket kan få juristen att svettas över risken att göra fel - och vilja tillmötesgå krav på åtgärder.
3) Om verket innehåller enskilda delar som kan vara mönsterskyddade och/eller varumärkesskyddade (tex namn mm - WotC har ju skyddat en hel del sånt, inkl vissa monster, karaktärer som Drizzt mfl.) så innebär det att de rättsliga reglerna kan komma in.
Där är skyddet smalare - det är full lagligt att skapa figuren Bames Jond som är anställd av MI6 som spion (som jag tror jag använde som exempel i en diskussion). Och det är full lagligt att skriva böcker etc om James Bond som arbetar åt MI5. Men inte James Bond + MI6. (Typ så, detaljerna kan spela roll...)
4) Upphovsrätt behöver inte längre "visas" (göras anspråk på) för att gälla. (©-symbolen har inte längre någon betydelse, inte heller i USA där den tidigare behövdes, men används fortfarande rätt ofta - eg helt i onödan.) Varumärkesskydd behöver anges. (Även inlämnade ansökningar som, vid tillfället inte beviljats, måste anges för att senare kunna gälla om de godkänns.)
Så detta går i regel att kolla ganska bra.