Nekromanti Knytkonvent med Nordnordost 16

wilper

Gubevars en rätt produktiv människa.
Joined
19 May 2000
Messages
8,057
Location
Nordnordost
OKULT - Pass 1

DeBracy, RasmusL och jag spelade OKULT.

Vi byggde en håla vid namn Hemby, drog ihop ett gäng rollpersoner som var klasskamrater och började utforska deras förflutna i högstadiediscon och Kalle-pocketläsning i en lekstuga.

Det var coolt, jag får återkomma när vi kört pass 2 av OKULT också.
 

wilper

Gubevars en rätt produktiv människa.
Joined
19 May 2000
Messages
8,057
Location
Nordnordost
The Final Voyage of the Selene

RasmusL demade The Final Voyage of the Selene för gizmo, DeBracy och mig.

Det hade tydliga rötter i Witch, men jag är inte helt övertygad om att alla designbesluten var bra. Det blev en spännande historia dock.
 

wilper

Gubevars en rätt produktiv människa.
Joined
19 May 2000
Messages
8,057
Location
Nordnordost
Medan världen går under - Och våra förfäder i kryo

Jag, Gnomvid, RasmusL och ickeforumiten M spelade en något jäktad omgång av MVGU.

I en avlägsen framtid hade befolkningen flytt upp i omloppsbana från en döende värld. Efter några generationer hade deras samhälle degenererat till någon sorts klanstruktur inordnat av ett väldigt byråkratiskt ramverk.

Som vanligt blev det en bra berättelse, men vi borde nog jäktat något mindre.
 

wilper

Gubevars en rätt produktiv människa.
Joined
19 May 2000
Messages
8,057
Location
Nordnordost
Zombie Cinema - Åter till Ensamma Berget

Jag körde Zombie Cinema med Enhörning, Korpa, Archin, ickeforumiten R, ickeforumiten E och ickeforumiten M.

Det började som ett gäng glada hober som guidade en vilsen dvärg hem mot Ensamma Berget. Dock, någon gång efter Bri och Stegrande Ponnyn så stötte de på orcher. Och trots att de fick stöd av både alviska spejare och en grupp dvärgar slutade det med ett episkt last stand på en höjd i den Mörka Skogen.
 

wilper

Gubevars en rätt produktiv människa.
Joined
19 May 2000
Messages
8,057
Location
Nordnordost
OKULT - Pass 2

Jag, DeBracy och RasmusL fortsatte vår omgång från dagen före.

OKULT är allt jag hade hoppats att det skulle vara. Men OKULT är också allt jag hade fruktat att det skulle vara. Precis som i MVGU finner man bara sådant man själv stoppat in men det spelar en stor ett roll vad man stoppar in.

Mekaniken funkar bra och berättelsen blev bra även om vår historia peakade lite för tidigt.
 

wilper

Gubevars en rätt produktiv människa.
Joined
19 May 2000
Messages
8,057
Location
Nordnordost
The Daughters of Verona

Jag, DeBracy, Gnomvid, RasmusL, nybörjaren J och ickeforumiten E spelade The Daughters of Verona efter frukost.

Vi valde att göra en egen pjäs i stället för att köra den som följer med i spelet.

Det blev en aning förvirrat i mitten men det löste sig och de älskande och två föräldrar fick gifta sig. Det hade nog gått att få ihop narren med en tjänare också, men vi hade lite bråttom så vi lät den tråden falla.

Setupen kändes dock gedigen, jag skall putsa till den när jag får tid och släppa som en alternativ startuppsättning.
 

w176

Förlorad dotter
Joined
27 Dec 2001
Messages
3,692
Location
Umeå, Västerbotten
Microscope

Microscope
Jag, Gnomvid, Korpa, Cristoffer (Vad är ditt wrnu nick nu igen) och Gizmo spelade Microscope.

Det blev en berättelse om hur en underjordisk psi-kultur skapades och kom i blomsting efter att fått joden som vi känner det nu att gå under.

Reaktionerna på spelt var blandade. Jag hade haft låga förväntningar och trott att det skulle vara helt fel spel för mig och ointressant.

Istället var jag postivt överraskad. Det var ett kul sätt att bygga värld på och jag gillade det fraktala arbetssättet.
 

w176

Förlorad dotter
Joined
27 Dec 2001
Messages
3,692
Location
Umeå, Västerbotten
Hantverk

Hantverk
Bokbindingkursen var skittrevlig och en skön paus från spelandet under konventet. Av forminter var det jag, Korpa, Christoffer, Debbie, Gizmo och den tre icke forminiter.

Det var det quick and dirty verisonen av att binda böcker. På fyra timmar hade vi nästan klara böcker och vi kann färdigställa 2 av böckerna under konventet.

Det flesta var pigga på att göra fler böcker.
 

w176

Förlorad dotter
Joined
27 Dec 2001
Messages
3,692
Location
Umeå, Västerbotten
Den Yttersta Domen

Den Yttersta Domen
Jag, Gizmo, Gnomvid, Christoffer, RasmusL och Debbie spelade konventsäventyret "Ett land av mjölk och honung".

Den Yttersta Domen är ett av mina favoritspel och blir nästan alltid väldigt bra. Så även denna gång. Jerusalem Kibutzen nådde inte zonens hjärta, så när som en liten grupp som valde att fly innåt zonen, istället för att möta ghoulern och fösöka vända tillbaka. Resten mötte döden eller än värre öden.

Det var mörkt och dramatisk och fint. Jag fick den femte rollpersonen, den man ska kunna utesluta om man är för få spelare. Rollen är intressant i grund men behöver nog tweakas lite. Men spelpasset var ändå ett stort nöje.
 

w176

Förlorad dotter
Joined
27 Dec 2001
Messages
3,692
Location
Umeå, Västerbotten
The Resistance Lajvet

The Resistance Lajvet
Jag, Korpa, Gnomvid, Gizmo, Christoffer och ickeforminten E lajvade sist på Lördag kväll. Energin var inte på topp när vi började, men tokhög när vi var en bit in lajvet. det var jättekul.

The resistance lajvet är ett projekt jag jobbat med ett tag och speltestat ett par gånger nu. Det är ett gamistisk lajv som bygger på brädspelet The Resistance.

Denna gång var det fiktivt skinnat till att handla om en motståndsrörelesen i Matric världen.

Först spelade vi en omgång The Restitace/Camelo för att alla skulle lära sig spelmekaniken. Sen valde vi roller och workshoppade rollerna ett tag.

Efter del delade vi ut vilka som var goda och vilka som var förrrädare och lajvet började på riktigt.

Det blev grymt bra och feedbacken jag fick var också grymt bra. Tack!
 

w176

Förlorad dotter
Joined
27 Dec 2001
Messages
3,692
Location
Umeå, Västerbotten
Tyskspel och Citadels

Tyskspel och Citadels
Gizmo demade de tyska rollspelen Gnome Hunters och Ratten för mig, Korpa, Christoffer och ickeforminiten M. Det var intressant och Gnomehunters borde definitivt följa med och testas på Gothcon.

Sedan spelade vi Citadels vilket också var riktigt trevligt
 

w176

Förlorad dotter
Joined
27 Dec 2001
Messages
3,692
Location
Umeå, Västerbotten
Shadow of the Tree

Shadow of the Tree
RasmusL, jag, Korpa, Christoffer och nybörjaren och icke-forminten J testade Sword and Sourcery spelet Shado of the Tree med 1 spelledare och resten spelleare. Spelet var intensivt och kul, och när vi fattade systemet och började sätta djäva konsekvenser klickade det verkligen.

Ett lovande spel!
 

wilper

Gubevars en rätt produktiv människa.
Joined
19 May 2000
Messages
8,057
Location
Nordnordost
Kamrater, överlevare.

Vi gick ut i skogen, grillade och åt korv som var rå på insidan och svart på utsidan. Regnet hängde i luften hela tiden och bröt ut när vi var på hemväg.

Det kändes väldigt genuint på något vis.
 

wilper

Gubevars en rätt produktiv människa.
Joined
19 May 2000
Messages
8,057
Location
Nordnordost
Witch Quest

Enhörning körde en omgång Witch Quest för RasmusL (Häxan Irma), mig (Katten Mari), DeBracy (Häxan Branca) och gizmo (Katten Fingo).

Det slutade lyckligt och blev en perfekt avslutning på konventet för oss och de långväga.
 

wilper

Gubevars en rätt produktiv människa.
Joined
19 May 2000
Messages
8,057
Location
Nordnordost
X-plorers

DeBracy körde Old School Sci fi-spelet X-plorers, typ D&D fast man röjer rymdbaser i stället för grottsystem.

Först var jag, Enhörning, gizmo och ickeforumiten M spelare. Men sedan kom RasmusL, Risto och nybörjaren J tillbaka från ett annat spel samtidigt som Enhörning ville kela med hunden. Så vi ruskade om vid bordet och körde sista delen av äventyret med en annan konstellation.

Äventyret var introäventyret i spelet så jag säger väl inte så mycket om det. Men jag kände av tyngden av tre dagars konvent, arrangerande, spelleddande och kökstjänst. Jag lämnade spelbordet några vändor men tyckte väl inte att jag missade så mycket mellan varven.
 

RasmusL

Champion
Joined
15 Jan 2012
Messages
9,957
Location
Stockholm
Hej och tack allesammans för ett mycket trevligt konvent. Jag har haft roligt och trevligt, samtidigt hela konventet, och uppskattat både spelen och spelarna i lika hög grad. Det enda negativa jag har att säga om konventet är att jag känner att det är synd att jag inte riktigt hade tid att prata, diskutera och bekanta mig med flera av Er på någon djupare nivå. Nästa gång kanske :gremsmile:

Nedan följer lite spelrapporter.

Jag har haft riktigt kul med det här spelet en gång tidigare men jag upplevde redan då att det inte är ett komplett spel -> spelarna måste fylla i tomrummen.

Selene var det första spelpasset och även om det var trevligt och producerade en godkänd historia så fanns inte magin och intensiteten där, vilket var det jag uppskattade i min förra genomspelning. Varför?
Jag gissar att det har att göra med osäkerheten kring att spela med nya människor och skillnader i kultur kring spelbordet. "Vanligen" hade jag gått utanför spelstrukturen och försökt dra igång fler diskussioner om färg och setting, fler flashbacks och fler frågor och frågeställningar men jag kände att jag dels redan tog väldigt mycket plats som det var och dels att jag var osäker på om mina medspelare skulle uppskatta eller ogilla att jag ständigt avbröt dem med frågor och funderingar.

Selene: Kul som settingmaterial och vägledning men inte komplett som spel betraktat.

Jag vill dock poängtera att jag hade det mycket trevligt tack vare sympatiska medspelare med lysande skådespelarinsatser och briljanta initiativ.

Tack!

Jag kommer inte att skriva något om det diegetiska i detta spel

Spelet satte tonen direkt med de suggestiva bilderna och omedvetet (?) sänkte vi rösterna när vi pratade tills vi nästan viskade. Det kändes som att återberätta något jobbigt ur mitt förflutna och den grådaskiga dysterhetsstämningen som då och då bröts igenom av ljuspunkter i möten mellan människor i det förflutna var riktigt vacker.

Min historia hade ingen egentlig mening eller mål annat än att den betydde något för mig genom att låta mig bearbeta minnen, erfarenheter, "tänk om..."-scenarion och drömmar.

Nu upplevde jag det under diskussionen efter spelet att de andra spelarna inte höll med mig på den punkten (?) men för mig hade det varit helt ok om spelet slutat ett par steg ner på konstighetsskalan, innan saker och ting började gå över styr och innan konfrontationen. Jag tycker förvisso om konfrontationen som koncept för att rättfärdiga och "torka upp" allt blod på spelbordet men kanske finns det utrymme för ett spel som bara betraktar och inte nödvändigtvis korrigerar. Eller?

Fantastiskt givande även om det var jobbigt bitvis.

Trevligt spelomgång med högt tempo. Jag spelade en makthungrig kvinna tyngd av känslor av ansvar inför klanens fortlevnad och välfärd.
Jag tryckte på ganska hårt å min karaktärs vägnar och tärningens utfall gav hennes en hissnande resa mot ära och berömmelse, på bekostnad av de andras lidande, som sedan tvärt bröts av och blev ett spikrakt fall ner i de besegrades ravin. Bitvis kände jag mig lite smutsigt powergejmig, jag hoppas att det inte förtog någons upplevelse.

Mitt lag vann. VI VAR BÄÄÄÄST!

Titgh och kul. Jag hade uppskattat 30 minuters längre genomgång innan vi började för att pränta in värld, estetik, nycklar och regler och kanske en timmes längre total speltid någonstans i mitten för att vidare kunna utforska ett par relationer men spelet som sådant gjorde mig inte annat än imponerad. Tärningsslagen var dock inte med mig och förvandlade min, i mina ögon, vise och välvillige patriark till en hysterisk furie av missriktad vrede och våld och jag älskade varje sekund av det.
Min ovana med reglerna gjorde att jag kände mig en aning maktlös inför resultatet av den sista konfrontationen men den känslan av vanmakt passade perfekt min karaktärs sinnelag och det blev en riktigt härlig upplevelse av det apokalyptiska slutet.

Bröt jag mot spelets principer när jag omfamnade det diegetiska och lät det påverka mina känslor och mitt humör istället för att ta avstånd från det? Jag förstår att det inte är just det spelets principer vänder sig emot men jag upplever att det ligger i gränslandet.

Som vanligt bjöd tDoV på kul spel och stor humor. Det var första gången som jag spelade sittandes runt ett bord (vanligen spelar jag med scen och plats för publik) och detta gav en lite annorlunda upplevelse mot vad jag är van vid. Dels kändes det mer tankfullt och som att mer utrymme gavs till eftertanke men samtidigt kände jag mig begränsad i det fysiska spelet. Jag föredrar varianten med scen (jävla teaterapa!) men passet var fantastiskt roligt!

Som vanligt infann sig den, för de omgångar jag deltagit i, karaktäristiska akt tre-förvirringen. Jag ska göra försök med ett längre avbrott i början/mitten på akt tre och se till att diskutera och lyfta fram de historietrådar och element vi har att arbeta mer för att möjliggöra att dessa has i åtanke och kanske knyts samman på ett smidigare sätt. Tankar om det?

Som vanligt blev tSotT RIKTIGT BRA (!) och jag gillar verkligen spelet. På under två timmar hann vi riva av en fartfylld sword & sorcery-historia fylld av action, kärlek, mystik, svåra val och tragik.

Jag upplevde att reglerna verkligen fungerade (när spelarna förstod hur de fungerade och var tänkta att användas, jag måste bli bättre på regelgenomgången innan man drar igång) och hjälpte kreativiteten samtidigt som de förde historian framåt. Historian blev riktigt fin och jag fick bli lite tårögd kring den tragiska kärlekshistorian som tillslut ledde till vår hjältes död. Valet mellan att kärleken skulle vara falsk och hjältens liv var riktigt vackert, tack alla deltagare som gjorde detta så fint!

I övriga spel på konventet försökte jag lägga band på mig för att inte ta för mycket plats (det var nog ingen som märkte det :gremtongue: )men inför tSotT tänkte jag något i stil med "äh, fuck it" och bara öste på. Jag hoppas att ni, mina medspelare, inte kände att jag tog allt för mycket plats och framför allt att ingen kände sig överkörd, MEN om någon känner så vill jag gärna att ni uppmärksammar mig på detta ty om jag inte får veta något kan jag inte bättra mig!

Som vanligt låg spelet bland de bättre i kul per investerad tid. Grymt!

Jag halkade in mitt i ett parti X-plorers och fick ta över Dr Jabba, en professor och tillika glitterfantast klädd i rosa, vitt och lila, efter Enhörning. Det var riktigt kul att få dänga majszombies i huvudet med paraplyer så att glittret sprutade, begrava stackars monsterormar i skokartonger och kämpa för att rädda Lady genom att transplantera hennes hjärna till en trasig servicerobot.

Vi spelade ett exempeläventyr men jag saknade lite hjärngympa och problem som vars problem inte var "jag slår en tärning!". Karaktärsspelet var dock underhållande, på ett Scooby Doo-igt sätt som jag kan tänka mig inte riktigt faller (föll?) alla i smaken.

Fortsättning följer...
 

RasmusL

Champion
Joined
15 Jan 2012
Messages
9,957
Location
Stockholm
Som avslutning på konventet fick vi långväga gäster äran att spela Witch Quest med Enhörning som spelledare.

I en liten stad inspirerad av Kiki's Delivery Service, 1950 och Luleå står saker inte riktigt rätt till. Katthemmet, som under en längre tid varit en hörnsten i samhället och erbjudit en fristad för hemlösa katter, är på ravinens brant och om häxorna Irma och Branka tillsammans med sina katter Mari och Fingo inte kan skaffa fram 5000 kristaller innan sommarens slut så kommer de att förlora sin lokal och tvingas avbryta sin verksamhet (!!!!!).
Den blåhåriga och blåögda häxan Irma tog sig tillsammans med den tillika himmelsblå flickkatten Mari hem till Branka och den ooooomåttligt lata pojkkatten Fingo för att smida planer kring hur katastrofen skulle kunna avvärjas. De kom snart överens om att ett tårtkalas i parken var en bra lösning för att samla in pengar och Irma och Mari begav sig till borgmästaren för att be om lov för att få använda parken och Branka och Fingo tog sig ner till tant Olsson och hennes jorgubbsaffär för att skaffa jordgubbar.

Innan Irma knackade på hos borgmästaren påminde Mari henne om hur det gått förra gången de gjort besök här; Irma behövde uppenbarligen en förklädnad. I Städskrubben hittades ett par alldeles för stora hängselbyxor och iklädd dessa avancerade radarparet mot den läbbige borgmästarens rum. Mötet gick dock bra, tack vare lite osannolik tärningstur, och Irma hittade på en vit lögn om hur det nog var någon annan den kattallergiske borgmästaren mindes och övertyga densamma om att det var en bra idé att låta häxorna nyttja parken.

Branka å sin sida tog sig ut till Olssons jordgubbsaffär och började förhandla om det röda guldet. Slutresultatet blev att Branka lovat att hon och Irma skulle hjälpa till i butiken under vardagar mellan kl 10-17, hela sommaren och utan sina katter (!) Detta föll inte Irma i smaken och hon insisterade på att om Branka nu lovat så får hon stå för det men det var hennes löfte, inte Irmas. Irma kunde givetvis tänka sig att ta hand om Fingo under dagarna men att vara borta från Mari en hel dag, varje dag, det var inget hon kunde acceptera. Istället skulle Irma ansvara för att plocka jordgubbar och baka tårtan. De begav sig sedan var och en hem till sig men när de båda häxorna och Fingo gjorde sig klara för natten ville Mari bli utsläppt; hon hade en plan. Vigt tog sig Mari ner från vindslägenheten och gav sig ut på jakt i månens sken. I en gränd hittade hon tillslut det hon sökte och kastade en kattrollformel för att för en stund ta Irmas skepnad och bära den upphittade kartongen till närmaste människa. Människan visade sig vara en diskare på en närliggande restaurang och visst kunde han tänka sig att hjälpa Mari att skriva "Kattuppvisning, 2 Kristaller" på lådan. Som tack fick han ett slick på kinden och Mari skuttade glatt iväg och lämnade den stilige diskaren i någon form av chocktillstånd.

Följande dag satte de planen i verket och medans Branka lämnade över Fingo och begav sig till arbetet tog Irma en rejäl sovmorgon innan hon begav sig till jordgubbslandet. Katterna pratade ihop sig och var rörande överens om att häxornas plan var både dum och farlig och gav sig ut för att lösa problemet på egen hand. Tillsammans begav de sig ner till den gränd där Mari föregående natt hade gömt den märkta lådan, men ack, lådan var borta! De båda katterna hann precis se en sopbil runda hörnet och kvickt öppnade Mari ett Katthål som katterna kunde kasta sig igenom och komma ut inuti lådan, bland soporna på sopbilen. Med gemensamma krafter lyckades de få lådan och sig själva av lasset och bort till parken. Mari förklarade sin plan för Fingo; allt de behövde göra var givetvis att sitta där och se kattmajestätiska ut (kattestätiska?) så skulle folk ge dem pengar. Kort därefter kom en gammal dam och lade två kristaller i lådan "Det fungerar!" utbrast Fingo samtidigt som damen plockade upp Mari och började bära iväg med henne! Den stilige diskpojken hade i sin enfald enbart märkt lådan "Katter, 2 Kristaller" och snart låg fyra kristaller i lådan och de båda katterna bars iväg mot nya hem.

Efter att ha plockat säkert fem jordgubbar (och ätit många, många fler) styrde Irma sin kosa mot parken dör hon skulle möta Mari och Fingo men när hon insåg att de båda katterna var försvunna blev hon rädd och förkrossad. Hon skyndade sig hem och när hon heller inte fann dem där och Branka plötsligt dök upp efter en lång arbetsdag bröt hon ihop. Brankas obryddhet hjälpte dock Irma att samla sig och tillsammans ritade de två häxorna en Kattcirkel och kunde genom en listig besvärjelse få vetskap om katternas belägenhet. Snabbt som ögat kastade de sig ut på sina kvastar för att rädda sina katter.

Branka flög högt över staden men de kraftiga vindarna och en samling lättretliga fiskmåsar gjorde
att Branka tappade balansen (att flyga utan en katts hjälp är inte det lättaste!) och kraschlanda i vattnet utanför hamnen. Branka kunde dock snart ta sig tillbaka upp på land, kall och blöt, och fortsätta sökandet efter Fingo som tillslut hittades i en surströmmingstunna i fiskarkvarteren.

I jämförelse med Branka är Irma en riktig fena på det mesta, framför allt att flyga, och hon styrde vant och graciöst sin kvast mot det hus där Mari skulle befinna sig. Hon fann sin kamrat i trädgården på baksidan av herrgården och en tårdrypande återförening följde. Den gamla tanten som "köpt" Mari blev dock ledsen över att ha förlorat sin nyvunne vän men när Irma föreslog att hon skulle adoptera en katt från katthemmet och beskrev den hemska framtid som väntade de stackars katterna om de inte kunde samla ihop 5000 kristaller sken tanten upp och erbjöd Irma 5000 kristaller mot att hon gick till katthemmet och kom tillbaka med en bra och snäll katt. Irma lovade med ens att hämta den allra sötaste och allra snällaste av katterna och rusade iväg för att berätta för Branka om hennes framsteg.

Hon hittade Branka vandrandes mitt i staden. Hon var drypande blöt, släpade sin trasiga kvast efter sig och bar den surströmmingsstinkande Fingo på armslängds avstånd framför sig i svansen. När det inte hade räckt till för att göra doften uthärdlig hade Branka lånat en klädnypa från en tvättlina som hon nu bar på näsan. Det var en syn för gudarna. Efter att ha förklarat hur hon samlat ihop 5000 kristaller och konstaterat hur dum Branka såg ut och hur onödigt det var av henne att ge sig ut och bada när de hade så mycket att göra styrde Irma stegen mot katthemmet med Branka i släptåg.

De kom fram till katthemmet och det tycktes som att allt skulle lösa sig, men ack och ve! Irma hade lovat att hitta "den allra sötaste och allra snällaste av katterna" men de var alla så sockersöta och hånungssnälla att det för Irma var totalt omöjligt att avgöra, och hon var nära på att än en gång bryta ihop. Mari kunde dock råda bot på situationen genom att hitta den kattunge med de rufsigaste tassarna och det sneaste örat, just den kattungen som mest av alla behövde en snäll tant. Komplicerade transaktioner följde och snart var katthemmet räddat! Hurra!

"Branka, kom ihåg att du har lovat att jobba hos tant Olsson hela sommaren. Jag kan ställa upp mitt fönster så att du inte behöver väcka mig när du lämnar Fingo imorgon!"

___________________________


Förutom den lite komplicerade multiplikationsövningen kring trollformlandet är spelet riktigt bra. Enhörning gjorde ett lysande jobb som spelledare och hennes minimalistiska stil passade verkligen spelet. Jag hoppas att få spela med henne igen i framtiden! Tack även min älskade Mari-katt-wilper, min medhäxa Branka-DeBracy och latkatten Fingo-gizmo (din gestaltning av Fingo var underbar!).
 

GnomviD

Heresiark
Joined
15 Oct 2008
Messages
871
Location
Lule
RasmusL said:
Den Yttersta Domen
[...]
Tärningsslagen var dock inte med mig och förvandlade min, i mina ögon, vise och välvillige patriark till en hysterisk furie av missriktad vrede och våld och jag älskade varje sekund av det.
Ja, det var fränt att se. Spoiler: tanken med just den rollpersonen var från början att ge upprättelse till Shakespeares Shylock genom att skriva om honom till en i grunden sympatisk figur. Att få se honom falla på grund av sina mänskliga brister på ett sätt som påminde om pjäsen fick mig att känna att jag lyckats. :gremsmile:

RasmusL said:
Bröt jag mot spelets principer när jag omfamnade det diegetiska och lät det påverka mina känslor och mitt humör istället för att ta avstånd från det? Jag förstår att det inte är just det spelets principer vänder sig emot men jag upplever att det ligger i gränslandet.
Nej, jag upplevde att vi spelade på samma sida här. Vad budorden vill förhindra är att man skyddar sin rollperson från att hamna i svåra situationer. Utan ett känslomässigt engagemang i sin rollpersons berättelse försvinner i mina ögon poängen med att spela rollspel.

------

I övrigt är det kul att läsa rapporterna från dig och w176 om spelpasset. Jag har svårt att spela mina konventsäventyr utan att ha på mig speltestglasögonen och uppfattar därmed sällan det där rena nöjet. Särskilt när texten fortfarande är lite halvfärdig som i det här fallet. Nu i efterhand börjar jag inse hur trevlig berättelsen faktiskt var.
 

GnomviD

Heresiark
Joined
15 Oct 2008
Messages
871
Location
Lule
  • En habil omgång Microscope. Det var första gången och mina förväntningar var inte särskilt höga. Jag blev likväl överraskad av vissa saker och vi konstaterade att det var ett trevligt bullspel.
  • En fin omgång MVGU som lyftes av Rasmus' envetna intrigerande. Trevligt som alltid och ett utmärkt sätt att inleda lördagen.
  • Ett trevligt knytkalas och bokbytning som för en gångs skull resulterade i att vi fick mer plats i hyllorna efteråt. Jag knep en Guy Gavriel Kay-bok om vikingar och kelter som Debbie hade med sig och verkade jättehäftig!
  • En omgång Den yttersta domen som jag såhär i efterhand inser blev bra. Delvis var jag ringrostig och kände prestationsångest, delvis är äventyret inte riktigt klart och delvis (därmed?) spelade jag med felsökningsbrillorna på. Mina direkta intryck var fokuserade på det obra hellre än bra.
  • Ett sjyst Resistance-lajv som skapade den där dissonansen mellan rollspel och mekaniskt spel som w176 eftersökte. Jag ser fram emot dess utveckling.
  • En omgång The Daughters of Verona som förgylldes av att en kavalkad av sjalar fick vandra runt bordet. Det var - som alltid -
 
Top