"
Vad tusan är en kobold för något??"
Det
Rising skrev.. Om du vill ha lite fler folk som svarar på samma sak så sök på "kobold" (eller munchkin) på Eon- eller Rollspelsforumet..
"
Har någon nåt lysande tips på hur man skapar kampanjer/äventyr??"
Du spelar ju Eon.. Världen är lite annorlunda i DoD men annars är det precis samma tillvägagångssätt som Eon.. Vad man tycker är roligt varierar från spelgrupp till spelgrupp.. Jag tar väl mest några high-fantasy-exempel nu..
Den enklaste sättet är att hitta på en händelse som påverkar spelarna på något sätt.. Det kan vara den onde nekromantikern som ska göra något fasansfullt, det kan vara orcher som överfaller byar, det kan vara folk som söker upp rollpersonerna och vill att de ska ta hand om saker, det kan vara magiska föremål som förändrar rollpersonernas öde..
Försök komma på en bakgrundshistoria och några sätt att klara uppdraget på.. Hur kan man besegra trollkarlen? Är det någon annan ute efter det magiska föremålet? Hur kommer det sig att orcherna anfaller byarna?
Jag brukar göra så att jag har flera olika idéer men kommer ingen vart på dem och sedan när vi ska sätta igång och spela så slår jag samman alla mina idéer medan jag improviserar fram äventyret.. Rollpersonerna får tag på ett föremål.. Ett föremål en nekromantiker har behöver för en ritual.. Orcherna är utskickade av nekromantikern för att döda människor.. Som belöning får de allt i byn och lite till.. Nekromantikern använder de döda människorna till experiment och för animering av döda..
Fundera ut lite sätt att få spelarna aktiverade av hela historien.. En fogde tar kontakt med rollpersonerna för att hjälpa dem med orchproblemet.. En av rollpersonerna intresserar sig för en person i en av byarna.. Hon/han dödas utav orcherna.. Några (odöda?) lönnmördare skickas ut av nekromantiker för att döda rollpersonerna och ta föremålet men lämnar lite ledtrådar efter de misslyckats (en ledtråd är exempelvis att lönnmördarna är odöda).. En "klok" gammal gumma känner att det utstrålar "ond" magi från föremålet och varnar spelarna för det, men då hon är lite vimsig får hon svårt att föra fram sitt budskap..
Försök även slänga ut lite hinder och delspår i äventyret.. Jag själv är askass på sådant utan tycker det ofta duger med själva huvudmålet som ett lämpligt hinder.. Det var ungefär såhär jag gjorde när jag spelledde äventyret <A HREF=http://www.student.itn.liu.se/~rikel934/slurk/dod/zipfiler/medaljongen.zip>Medaljongen</A> (292 kb).. Jag hade i regel bara en ritat karta över ett slott där jag tänkte ut lite strödda scener men visste inte hur spelarna skulle komma dit.. Sedan band jag samman alla rollpersonerna (6-8 stycken) som från början befann sig i tre olika grupper till att bli en sammansatt grupp som drog mot samma mål..
Ett trick med att improvisera ihop äventyr, som jag gör, är att ständigt vara öppen för vad spelarna gör.. Då kan äventyren ta vilken riktning som helst.. Nackdelen är att mina spelledarpersoner sällan blir välutvecklade och att världen sällan ses förändras runt omkring rollpersonerna utan deras påverkan..
Annars kan man skriva ihop olika händelser i form av scener och sedan försöka komma på hur rollpersonerna ska göra för att hamna i varje scen.. Om man skriver sina äventyr i form av platsberoende scener på detta sätt så har man stora chanser på att utveckla stämning på platsen och kunna ge starka spelledarpersonspersonligheter.. Fråga spelarna vad de vill spela för något eller än hellre kolla på deras rollformulär.. Där ser du klara antydningar till vad (och faktiskt även hur) de vill spela..
/[color:\\"green\\"]Han[/color] som kom på exempeläventyret medan han skrev