Re: Recension av L&H, typ.
Tja, du har ju hört mina ganska upprörda kommentarer tidigare, men efter att ha tittat lite närmare på modulen kan jag ju utveckla en aning.
Dåligt:
Den största besvikelsen låg som sagt var i bekräftelsen att Mundana är en helt vanlig standard-fantasyvärld. Alltså, främst det att människorna och dylikt är skapade av gudar - jag hade förväntat mig en evolution, ett naturvetenskapligt Mundana, och att människor, alver och dvärgar var besläktade med varandra. (Det var dessutom vad du antydde för mig en gång för länge sedan, Marco).
Den andra besvikelsen låg i Gudakriget - jag hade tänkt mig att Mundanas gudar, om de nu fanns, var mer bunda till andeplanet, och inte hade så pass stor makt i den fysiska världen. Helt enkelt, jag hade tänkt mig ett mer jordnära och påtagligt Mundana. Att 'Mörkret' i själva verket var ett krig mellan gudar kändes inte bara opassande för jordnära Mundana, utan tillfogade också en del synnerligen obefogad onyanserad ondska till världen - Ahriman och hans posse kändes liksom enbart som 'hejdå med nyanseringen'. Riktigt trista standard-fantasyondingar. Beskrivningen av kriget mot dessa kändes heller inte särskilt trovärdigt - det var bara så 'standard-fantasy', det med - en ensam übermäktig drottning i episk kamp mot en überonding, etc. *suck*
Sedan...idén att den nuvarande Eonen tar slut om ett år, att det gått 9999 år sedan Mörkret, är riktigt, riktigt otroligt kass. Visst, som ni säger, allt behöver inte hända inom ett år, men spelar man en bit in i Mundanas framtid KOMMER, förutsatt att man då är dum nog att följa Neogames officiella stårylajn, mörkret att komma över en. Jag menar, tecken på att Mörkret närmar sig finns det gott om redan i Mundanas nuvarande år (1512 s.t), och våra två Eon-kampanjer är, efter att ha spelats i två år vardera, inne på år 1520 resp 1518 s.t. Dessa kampanjer borde, om man frågar Neogames, med all sannolikhet alltså ha förvandlats till apokalyptiska Gehenna-scenarier vid det här laget. Nej tack. Jag vill inte förstöra Mundana. Neogames verkar onekligen vilja det - eller så har de verkligen bestämt sig för att inte låta tiden gå framåt något i sin spelvärld, att inte utveckla den. Detta har jag inget emot, men andra hade säkert velat se ett mer 'levande' Mundana, där saker och ting hände och tid förflöt i takt med utgivningen av nya moduler.
Och om vi fortsätter på samma linje. Det har alltså gått 9999 år? Det känns inte så. Ta en titt på vår värld, och hur mycket som hänt sedan de äldsta rikena uppstod. Det rör sig om en tidsrymd på 6-7000 år, och otroligt mycket har inträffat - det längsta existerande riket torde väl vara Kina, som har 2-3000 år på nacken. Mundanas historia är äldre än jordens, och känns oerhört statisk jämnfört med den. Intrycket man får av historie-kapitlet i L&H är väl att tiden mer eller mindre stått still, och att historien mest bestått av ett antal jätteriken varav många existerat i årtusenden. Av vår värld att döma är dylika scenarier inte särskilt sannolika - ett kejsardöme existerar helt enkelt inte i 10000 år. Det GÖR det bara inte.
Naturligtvis, en världs historia kan mycket väl vara längre än jordens, och mer statisk - men jag tycker ändå neogames gjort ett lite dåligt jobb med att få det att kännas just att den ÄR det. Mundanas historia känns inte 10000 år gammal (en oerhörd tidsrymd), snarare 2000. Att Mundana är en urgammal värld med mystiskt förflutet är något jag tycker om, Neogames borde bara ansträngt sig lite mer för att verkligen FÅ världen att kännas urgammal. Nekromantikervälden och dylikt känns vidare väldigt fjantigt, och väl stereotypt för Eon.
Btw...en undring som genast dyker upp är hur krönikor, ruiner och alla andra historiska kvarlevor kan finnas kvar än idag - det där tiotusenåriga exemplaret av Vohn-norn borde tex ha fallit sönder i bitar för länge sedan, och Radhs ruiner borde ligga begravda ett antal meter under jorden. Det hela känns en smula ologiskt, om man frågar mig.
Sedan...vad är meningen med 'Ondskan', på sidan 12? Hela sidan känns oerhört meningslös, och dess innehåll säger inte mig någonting.
Kapitlet 'Sagolika föremål' kändes vidare ganska onödigt, och var en ren kobolddröm, men inte mycket annat.
Bra:
Något jag däremot tyckte om i kapitel 1 var idén med ett cykliskt Mundana, eoner, och att ett antal av Mundanas mer obskyra intelligenta raser var överlevare från tidigare eoner (så var rasinflationen förklarad - alltid något). Just idén med cykler och gamla raser kändes väldigt mycket Robert E Howard, och som inbiten Conan-fantast kan jag inte annat än gilla den. Den var faktiskt inte väntad, heller. Att 'Eon' syftade på Mörkret förstod jag, men inte att det kommit dussintals mörker före det.
Alvernas hemlighet var ungefär som jag hade väntat mig, och nu fick jag ju till sist hjälp att klura ut vad Vixharziva döljer i Khian-renk-Drezin. Jag hade iofs redan placerat resterna av deras rymdfarkost under Haléa Teren, men men...
En liten förbannelse av något slag hade faktiskt inte skadat
Dvärgarnas 'feghet' var också skön. Ett bra svar på varför deras tidiga historia är så okänd (frånsett mitt ovanstående argument om att böckerna borde ha multnat bort, då).
I övrigt har jag inga särskilda kommentarer om kapitel 1-2, som som synes hade både bra och mycket dåliga sidor, om man frågar mig. Modulens övriga kapitel höll en god kvalitét, och utöver föremåls-kapitlet så var de också väldigt bra - kapitlet om Skugglanden kändes kanske lite väl typiskt Krille, och kändes mer eller mindre som ett utklipp från Västmark, men det var mysigt i vilket fall. 'Mystiska platser' och 'Legender och profetior' var riktiga höjdare - speciellt den senare, som tillförde mycket spännande historier och mystiska element till Eons värld. Detta kapitel gillade jag verkligen - det var kanske inte så mycket man inte lika gärna hade kunnat komma på själv, men Mundana behövde ändå en krydda av något liknande. Kapitlet om stjärnhimlen var kanske lite onödigt, men jag har faktiskt velat ha något liknande, så jag antar att jag inte borde klaga.
Allmänna intryck av modulen var att Neogames sparat lite på illustrationerna den här gången - något som enbart var positivt enligt mig. De illustrationer som fanns var också väldigt bra (utöver koboldbilden på sidan 17) - MiGs bästa hittils i Eon (tillsammans med Tiraker och Dvärgar, där han verkligen lyckas fånga dessa folkslag). Vidare tycks korrekturläsningen ha blivit mycket bättre - jag har än så länge inte kunnat hitta några stavfel, slarvfel eller andra konstigheter. Ett klart plus, mao - 'Legender och Hemligheter' kändes mer välgjord än vad Neogames moduler brukar.
Och slutligen...tja, trots att modulen, som jag tidigare uttryckte det, enligt mig 'våldtar' Eons koncept en aning så måste jag säga att det överlag trots allt är en bra modul. Den har sina dåliga sidor, och kapitel (speciellt kapitel 2) som hade kunnat vara betydligt utförligare, men dessa nackdelar balanseras väl av modulens goda sidor - ett par välskrivna kapitel som verkligen inspirerar en som SL, och verkligen tillför Mundana något. Eon-modulerna har alltid varit inspirerande, och 'Legender och Hemligheter' är definitivt inget avbrott från denna goda trend - snarare tvärtom.
Överlag: En bra modul, som dock inte passar Eon som jag vill ha det. Neogames kunde ha gjort betydligt bättre ifrån sig, men får trots detta ett relativt gott betyg - trots att standard-fantasy-tendenserna blir mycket tydligare är Eon fortfarande det bästa rollspelet på marknanden.
- Ymir, väldigt kinkig men ganska nöjd.
