Jag har läst inläggen i den här tråden och håller i första hand med [color:\\"blue\\"]Arandon[/color] och [color:\\"blue\\"]P|uT0NiUm[/color]. Om spelaren verkligen vill ha vapnet så kan man fundera över att låta honom behålla det, om han får till en bra historia om det, som bör vara invävd i rollpersonens bakgrundshistoria. Som exempel kan jag ta en händelse från vår spelgrupp (min spelgrupp läser inte kursiva texten):
En spelare ville att hans nygjorda cirefalier skulle ha ett lelldorinsvärd. Det var helt enkelt det som passade bäst med fäktningen, den var snabb och smal ett vapen som passade perfekt till rollpesonen. Cirefaliern (vid namn Cziremon) skulle vara en svärdsman som inte dödade sina motståndare, en som ville undvika att skada andra så långt som möjligt. Historian blev följande:
I sina yngre dagar hade Cziremon varit bästa vän med an alv och tillsammans hade de dragit omkring sökande äventyr. Cirefaliern var av fin börd men istället för att stanna i det rygga livet i sin hemstad drog han runt främst sökande fester, äventyr och kvinnor.Men en dag kom slutet för de två färdkamraterna. Överraskade av rövare så skadades Cziremon svårt och hans alvvänn kom senare att dö av skadorna. Den döende alven sade då att han insett det onda i att beröva folk på deras liv och att han ansåg att han själv därför var värd det öde som nu drabbat honom. Han bad dock Cziremon att dyrt och heligt svära att göra allt i sin makt för att förhindra att han själv tar livet av någon och helst även att undvika att ens skada dem. Cziremon lovade och innan alven dog så gav han Cziremon sitt svärd, ett väldigt fint Lelldorinsvärd, och sa att det skulle påminna honom om hans löfte.
Jag (och inte någon annan) störde sig alls på detta eftersom historian var så pass välgjord. Du skulle gärna kunna hjälpa spelaren i att utveckla bakgrundshistorian om vapnet, så att ni får en historia som båda är nöjda med.
Sen tycker jag att de här med granacherna etc, som [color:\\"blue\\"] Railin av Zolod [/color] nämnde är värda att tänka på. Om man har ett vapen från en annan kultur så kommer folk att börja undra och man kan råka i problem allternativt få svårare på sociala färdigheter. Sen blir man ju lätt igenkänd vilket kan vara dåligt i vissa fall.
Och slutligen det här om att stjäla vapnet som [color:\\"blue\\"] Mäster Atrion [/color] talade om. Om man har ett så pass ovanligt vapen så drar det kanske till sig tjuvar. Speciellt folk från "vapnets hemland" skulle kunna stjäla det av hämndbegär och samtidigt chansen till egen vinning. Jag tycker dock inte att du ska låta någon stjäla det som straff, utan snarare p.g.a. de intressanta scenarion detta kan erbjuda.
Så, man kan varken göra det lätt för sig. Jag skulle inte alls gilla om någon tog en annan kulturs vapen utan förklaring. Men om man lägger ner en historia bakom det och även låter det få verkningar i spelandet, med fördelar och nackdelar, så kan man göra det riktigt intressant.
