Nekromanti Konventsscenarion, vara trogen eller ej

[Rickard]

Vad är inställningen mot scenarion på konvent? Hur mycket får man ändra i scenariot? Jag som spelledare vill gärna göra tvister i scenarion eller kasta om saker och ting. Sitter jag exempelvis och ritar upp en relationskarta över äventyret och ser "Det vore ballt om X hade någonting med Y" så lägger jag till det.

Till Kompaniet (Götterdämmerung) så spelade jag ut slutscenen först med att de var på middagsbjudning. Sedan fick rollpersonerna återberätta veckan de varit med om, genom att jag spelade ut scener i någorlunda kronologisk ordning. Så var inte originalscenariot upplagt men det uppstod en cool känsla hos spelarna när de insåg vem middagsvärden var under tiden vi spelade.

I Greven (tror jag det hette, till Götter) skulle någon av rollpersonerna under spel mörda den onde greven som skulle återuppstå och förvandla en hel by till gengångare. Alla rollpersoner hade motiv till att vilja mörda greven. Jag ändrade scenariot så att greven redan var död och att alla förutom en hade mördat greven. Så greven blev dödad av en, återuppstod, blev dödad av en annan, återuppstod och så vidare.

Så jag menar inte att man ska helt byta setting eller rollspel utan göra tvister det på det redan existerande men ändå hålla sig till spelets egna premisser. Hur trogna är ni till de konventsscenarion ni får?

/Han som tycker det är en passande tråd nu när GothCon vankas

 

[Unfair]

Beror på vem som skrivit äventyret och hur det är skrivet till vis del, och hur mycket man ändrar.

Jag har däremot väldigt lite erfarenhet av konvents spelledning, hittills.

 

[w176]

Jag tycker man ska göra det bästa av de förutsättningar konventsscenariot ger och den grupp man har erbjuder.

Vilket stäcker sig från att slänga 98% över axeln till att vara trogen in i minsta kommatering.

 

[Möller]

När man anmäler sig till ett konventsscenario brukar man nog läsa den lilla texten som beskriver scenariot, och därmed bilda sig lite uppfattningar och förväntningar. Det kan ju vara lämpligt att inte lämna vad som står där allt för mycket, så folk inte känner att de inte fick vad de trodde de skulle få.

Optimalt vore kanske att spelledaren, som han vill »twista«, också är beredd att köra mer troget. Så kan man lite försiktigt fråga vad spelarna har för förväntningar.

Fast, jag vet inte. Jag har inte spellett på konvent, och inte ens spelat så mycket heller.

 

[Ram]

Vid de få tillfällen som jag har spellett på konvent så har jag alltid försökt vara scenariot så trogen som jag kan. Jag tycker jag har den skulden till scenarioförfattaren. Däremot så anpassar jag det efter hur engagerad författaren varit. Är äventyret en och en halv sida osammanhängande crap så försöker jag göra det bättre och är därmed mindre trogen originalscenariot.

 

[Snow]

Jag är aldrig otrogen mot ett scenario utan bra anledning. Jag skulle aldrig ändra på att hyfsat scenario för att göra det ballare. Men jag tycker inte att det är fel att göra så om man får en bra idé.

 

[Sjunde inseglet]

Jag tror att nyckeln till att spelleda konventsscenarion är att improvisation. Det är med konventsscenarion som med alla andra äventyr som skrivna för en "allmän" spelargrupp - de måste anpassas för efter varje spelgrupps behov.

Tre olika spelgrupper med ett och samma scenario resulterar i tre helt olika spelmöten. Ett gäng vill ha en jävla massa action och kastar sig huvudlöst in i varje situation (tråkiga konventsspelledare dödar då spelarna istället för att ge dem action i 5 timmar). Ett gäng vill spela ut sina rollpersoner till max och är inte så intresserade av storyn (det är klart att de får prata med varandra i 5 timmar om de vill det). Den tredje gruppen vill "lösa" scenariot (kanske vinna priset för bästa grupp eller nåt) så här lämnas inte utrymme för onödiga utspel eller improviserade strider.

Min poäng är att ett bra konventsscenario är ett scenario som är anpassat efter gänget som man ska spelleda för. Kör man enbart sitt eget race eller låser sig vid scenariot kan även välskrivna äventyr bli riktigt tråkiga.

 

[MrG]

Jag som scenarioförfattare brukar se det som så här:
Har jag inte skrivit det bra nog så att du vill ändra på saker så behövs det uppenbart pillas på och skulle jag inte lita på att du gjorde det bra hade jag inte frågat dig om du ville spelleda. Vanligtvis har jag eller någon jag känner bra också redan kört scenariot med dig som spelare för att sälja in idéen om hur det körs bäst. Skulle du vara en spelledare som jag för ovanlighetens skull har behövt låna från konvent hoppas jag fortfarande att du har sunt förnuft även om jag då mer hoppas på att du ska ha respekt för hur det är skrivet. Ofta är folk anmälda för en viss stil som kommer från författaren och dess spelledargäng (i alla fall när det står typ Rollspelsbaren eller Fallen Reich på scenariot).

-Gunnar (som ofta själv försöker vara hårt trogen mot andras scenarion när jag är spelledare, eller så tackar jag nej till dem)