Nekromanti Kooperativa spelledarlösa spel?

[Genesis]

Finns det några sådana? Jag snackar alltså om rollspel där alla spelarna samarbetar och försöker "bräcka" spelet. Jag kan tänka mig att det kan spelas på ett antal olika svårighetsgrader, kanske, så att man stolt kan säga "vi klarade Mardrömslikt på tre spelare!" Liksom, svårigheten är inte arbiträr, som när man har en SL som anpassar den efter hur bra det går, utan man kan verkligen känna att man klarat av något om man vinner.

Finns det?

//Genesis, som gjorde ett zombieslaktarspel som funkade så, men som aldrig riktigt kom längre än till första speltest.

(PS. Om det inte finns, finns det i alla fall spel där SL verkligen kan göra allt i sin makt för att ha ihjäl rollpersonerna? Jag vill alltså ha ett spel där man kan känna sig nöjd med sig själv om man "vinner", till skillnad från typ D&D, där SL kan döda rollpersonerna när han vill, och man bara överlever på hans nåder. Det tycker jag förstör speligheten. DS)

 

[wilper]

Det är iofs ett brädspel... men Sagan om Ringen är spelarna mot spelet.

 

[wilper]

Inte exakt vad du efterfrågar iofs, men Rune är speligt så det förslår, så kika på det.

 

[MrG]

SOAP RPG alla för historien, men inte direkt ett spel där man har ett slut. Man kan "besgera" varandra och är man riktigt skicklig borde man kunna avsluta en serie (och det är spelledarlöst).

På brädspel/semirollspels sidan har du Murder Mysteries (som jag måst prova någon gång) men de har värdar med i systemet.
Och så "Betrail att the house on the hill" (ser felstavat ut), alla tillsammans i början, men man har en fiende på slutet bland spelarna...Men spelet styr i första rummet och vi spelar ut det en hel del.

Och så finns det ett spel till att kolla in, har för mig det heter "Panteon", det ligger på spelas högen och minns jag rätt så är det spelledarlös och har ett måttsystem sedan på hur bra man lyckats... Men jag äger det inte själv, utan måste klämma in det i ett annars späckat schema med andra roliga spelvänner...

-Gunnar (har en scenarioskiss i byrålådan också med en mordgåta med sånna inslag)

 

[Rising]

Jag snackar alltså om rollspel där alla spelarna samarbetar och försöker "bräcka" spelet. Jag kan tänka mig att det kan spelas på ett antal olika svårighetsgrader, kanske, så att man stolt kan säga "vi klarade Mardrömslikt på tre spelare!"

Inte vad jag känner till. Synnibarr har iofs mekanismer som gör att spelledaren bara blir en spelorganisatör (man slumpar fram äventyr, till exempel) men jag vet inget rollspel som går så långt som du föreslår.

Nu blev jag skitsugen på ett sådant spel.

Om det inte finns, finns det i alla fall spel där SL verkligen kan göra allt i sin makt för att ha ihjäl rollpersonerna? Jag vill alltså ha ett spel där man kan känna sig nöjd med sig själv om man "vinner", till skillnad från typ D&D

Jag känner inte till något sådant heller. Brädspelet Descent är iofs just på det viset, och kanske är det svårt att göra det mer "rollspeligt" om man ska behålla den stenhårda opartiskheten och ickegodtyckligheten.

Men jag tänker hellre på samberättarmekanismer som blandar någon form av spelighet med fritt beskrivande. Om man bara låter bli att simulera vad som händer i världen så är det enkelt att skriva regler som gör att man som spelledare kan tävla mot ens spelare i ett stenhårt spelmoment och samtidigt levandegöra vad som händer i spelvärlden utifrån samberättarprinciper där man samarbetar för att skapa en så underhållande historia som möjligt.

Alltså; som spelledare kan jag tänka "jag viker inte en tum, jag skall krossa spelarna!!!" men man kan samtidigt resonera "Nisse, du misslyckades med att fly undan från den fallande bjälken, så jag tänkte att den skulle falla ner på din flickvän och döda henne. Va? Inte det? Vill du hellre att den skall falla ner på dig och bränna ditt ansikte och göra dig till ett vanskapt missfoster? Okej."

Alltså, man samarbetar i storyn, men är helt och hållet inställda på att fucka med varandra i spelmekaniken. Sådana spel vill jag också spela.

Du skriver grymma inlägg, Genesis. Hetast på forumet, just nu.

 

[Rosen]

Det är iofs ett brädspel... men Sagan om Ringen är spelarna mot spelet.

Jag såg att på boardgamegeek har de tom listat det som en 'game mechanic':
"Co-operative Play: All of the players, or all but one, play as a team and win or lose together."

--
Åke

 

[Gordeg]

Ett brädspelsförslag till

Eftersom vi öppnat dörren för att släppa in brädspelen i rollspelsdiskussionen måste jag säga något om mitt favvobrädspel Republic of Rome. Man skulle kunna försöka kombinera systemlöst rollspelande i romersk patricier-miljö med brädspelet. Kanske kan man då uppnå det du frågar efter.
Det intressanta med RoR är att man spelar både med och mot varandra. Vissa moment löses med tärningar men till stor del består resolutionen av röstning. (exempel: Inför denna domstol anklagar jag guvernör Cato för korruption. Vilka anser honom skyldig? Detta, i kombination med att spelets svårighetsgrad är ställd så att spelarna förlorar minst hälften av gångerna, gör att om man inte samarbetar går det åt pipan snabbt.
Det finns flera segervillkor för individuell vinst, men de kan man begränsa så att spelarnas största chans blir att vinna tillsammans genom att fixa Roms överlevnad.

Gordeg

 

[Genesis]

Inte vad jag känner till. Synnibarr har iofs mekanismer som gör att spelledaren bara blir en spelorganisatör (man slumpar fram äventyr, till exempel) men jag vet inget rollspel som går så långt som du föreslår.

Låter ju inte så lajbans.

Nu blev jag skitsugen på ett sådant spel.

Jag också, därav inlägget. Äh, jag tar och lägger upp en tråd i spelmakarforumet och fiskar efter idéer.

Men jag tänker hellre på samberättarmekanismer som blandar någon form av spelighet med fritt beskrivande. Om man bara låter bli att simulera vad som händer i världen så är det enkelt att skriva regler som gör att man som spelledare kan tävla mot ens spelare i ett stenhårt spelmoment och samtidigt levandegöra vad som händer i spelvärlden utifrån samberättarprinciper där man samarbetar för att skapa en så underhållande historia som möjligt.

(...)

Alltså, man samarbetar i storyn, men är helt och hållet inställda på att fucka med varandra i spelmekaniken. Sådana spel vill jag också spela.

Jo, det kan väl funka. Man får väl begränsa berättelsens inflytande på mekaniken, eller nå't. Typ ge personer poäng de får spendera på jävligheter. Är ju faktiskt raka motsatsen till vad jag frågade efter i originalinlägget, insåg jag . Men det vore också fräckt.

Du skriver grymma inlägg, Genesis. Hetast på forumet, just nu.

//Genesis, komplexa känslor uttryckes bäst medelst gremlins.

 

[MrG]

Oh, kom på ett till, vi har pratat om att ha med det i Rollspelsbaren, men trots det har jag inte hunnit pröva det. Pocket Comando Force eller nått sånt... Man gör gemensamt en plott under tiden man försöker lösa den och enas om svårighetsgrader...

Synd att vår testa sytemverksamhet drog så få intresserade, sånt här lockar att ta upp det igen

-Gunnar (borde testa mer)

 

[MrG]

Pantheon and Other Games

Info hittad här, förlagets egna info var knapphändigt bättre...

Pantheon and Other Games
1st ed by Robin D. Laws (2000) Hogshead Games
A 24-page book containing 5 mini-RPG's, all by Robin D. Laws. It uses a dice-and-counter story-telling system (the `Narrative Cage-Match') for all 5. There is no GM, instead each player can make up whatever events they like for their PC -- but other players can challenge using a set of counters as stakes, then resolved by a dice roll. Scores for each player are resolved by scorecards pre-written for each of the 5 scenarios.

-Gunnar (spelar gärna med sånna här spel)

 

[Genesis]

Re: Pantheon and Other Games

Fast det här och det andra du föreslog är inte riktigt vad jag är ute efter. Spelledarlösa spel finns det ju, det vet jag. Men jag vill ha ett där man inte utmanar varandra, och som man kan "klara".

It uses a dice-and-counter story-telling system (the `Narrative Cage-Match') for all 5. There is no GM, instead each player can make up whatever events they like for their PC -- but other players can challenge using a set of counters as stakes, then resolved by a dice roll. Scores for each player are resolved by scorecards pre-written for each of the 5 scenarios.

Pocket Comando Force eller nått sånt... Man gör gemensamt en plott under tiden man försöker lösa den och enas om svårighetsgrader...

Fetmarkerade bitar är sådant som jag inte är så intresserad av (i den här tråden). Om inte "svårighetsgrader" betyder en svårighetsgrad för hela scenariot, snarare än svårighetsgrader på olika slag.

 

[Jonas Ferry]

Breaking the Ice

Breaking the Ice är ett spelledarlöst rollspel där spelarna samarbetar för att vinna, skrivet av Emily Care Boss.

Det är ett spel för två spelare, men det finns varianter där man spelar fler. Man skapar varsin rollperson och guidar dem genom tre dejter. I varje dejt kan man introducera saker som ökar attraktionen, och varje gång få extra tärningar. Tärningarna slår man i slutet av dejten för att se om attraktionen ökade permanent, eller om den var övergående. Målet med spelet är att få rollpersonerna att bli tillsammans.

Jag kan verkligen rekommendera det om man vill spela med någon som inte är så van vid rollspel, eller vill testa något annorlunda. Man kan inspireras av romantiska komedier, actionfilmer med kärlekshistorier och en massa annat. Jag har läst en spelrapport om dejter mellan Stålmannen och Batman.

 

[Genesis]

Re: Breaking the Ice

Mja, jo, det stämmer väl, men det är inte riktigt det jag är ute efter, heller. Jag har inte spelat det, men det känns som om det inte funkar om bägge spelarna verkligen är ute efter att bräcka spelet. Till exempel så skulle man ge ut maximalt med bonustärningar så fort man kan, och liknande saker.

//Genesis, som äger spelet, men inte känner någon annan rollspelare som skulle ta i det med tång.

 

[Johan K]

Yikes... Bra fråga, jag har tyvärr inte hört talas om nått sådant spel. Det närmsta isåfall som jag kan komma på som liknar ett svar på grågan din är ju "Once upon a time"..

/ Johan K, som är sådär lagom långt fram i isna tankar att emigrera till nordpolen..

 

[MrG]

Re: Pantheon and Other Games

Som sagt, spel jag inte själv testat och rekomendationer åt det närmsta jag stött på. Ingen pjel på hur det var upplagt, men släptes det inte en Ensamma vargen-modul som var i nån form ett närmande till Rollspel (tror det var en regelmodul), ligger det mer i rätt linje? Något närmare ett bokspel för flera?

Tror fortfarande att Murder mysteries kan vara nått att kolla in också...

-Gunnar (får helt enkelt försöka hinna testspela saker)

 

[MrG]

En sak till förresten som står hemma oprövad men intressant:
When darkenss comes, minns jag inte fel så har den både scenarion med och utan spelledare.

-Gunnar (köper mer spel än han hinner spela)

 

[Genesis]

Toppen! Det där var mer vad jag hade i åtanke, även om det onekligen liknar ett brädspel mer än ett rollspel.

 

[Jonas Ferry]

Re: Breaking the Ice

Jag vill inte avleda den här diskussionen till något generellt "vad är ett rollspel", men här är en fundering. Breaking the Ice fungerar spelmekaniskt helt okej om man skickar maximalt med tärningar hela tiden. Det går lättare och snabbare att få ihop personerna, det är allt. Blir det en bra historia av det hela?

En av reglerna i spelet säger att man ska skicka bonustärningar när den andre låter sin rollperson göra något som höjer attraktionen hos ens egen rollperson. Om man skickar bonustärningarar hela tiden ("Hej" *skickar en tärning*, "jag" *skickar en tärning*, "heter" *skickar ytterligare en tärning*) så spelar man inte spelet enligt reglerna.

Men okej, du vill få bort subjektiviteten, och att man ska kunna spela mekaniken hårt utan att tänka på innehållet i berättelsen. Då kommer vi tillbaka till ursprungsfrågan: Var går gränsen mellan brädspel och rollspel? Inte i det generella fallet, utan i din specifika quest efter kooperativa spelledarlösa spel.

Det finns exempel på brädspel i den här tråden, men det är inte vad du letar efter. Ska spelet på något sätt uppmuntra rollspelande? Utan en spelledare måste spelarna bedöma sig själva, men det leder genast till att de bedömer varandra så att gruppens vinst maximeras. Eller ska rollspelandet vara valfritt? I så fall kan du spela brädspelet Sagan om Ringen med roliga röster och beskrivningar av situationer. Det gjorde jag i lördags och det var skoj (vi dog halvvägs in i Mordor).

- Jonas

 

[Genesis]

Re: Breaking the Ice

Men okej, du vill få bort subjektiviteten, och att man ska kunna spela mekaniken hårt utan att tänka på innehållet i berättelsen. Då kommer vi tillbaka till ursprungsfrågan: Var går gränsen mellan brädspel och rollspel? Inte i det generella fallet, utan i din specifika quest efter kooperativa spelledarlösa spel.

Det är faktiskt en fruktansvärt intressant frågeställning, som jag har funderat litet grand på själv. Rising ger ett intressant svar här. Jag skall ta och utveckla den här frågeställningen i den tråden istället, då den passar bättre där (leta efter ett inlägg med titeln "kreativa utmaningar" i samma tråd).

 

[Troberg]

When darkenss comes, minns jag inte fel så har den både scenarion med och utan spelledare.

Och världens tredje mest uppfuckade system. Hur mycket klumpigare än att försöka slå pokerhänder med tärningar kan man få. Det är illa nog med spel som hittar på namn på siffervärden, men när man måste räkna "hur många svårighetssteg är det mellan en stege och två par?" så blir det löjligt.