Björn den gode;n343433 said:
Det här blir ju lite off-topic, men vad är det för vimsig historiker som hävdar detta? Det går eventuellt att hävda att bridge är ett mer socialt spel än whist, men whist spelas också med en partner och är också ett mycket socialt spel. Hittar heller inga källor på att könsfördelningen skulle ha blivit särskilt mycket annorlunda efter att bridge exploderade i popularitet, tvärtom finns källor så tidigt som 1754 i "The diary of Thomas Thurner" som tyder på att whist ofta spelades tillsammans i äkta par. Sen lär det också ha spelats mycket på herrklubbar men det gjorde säkerligen bridge också. Jag tycker mig dock minnas att jag hört det här resonemanget nån gång förut men skulle nog verkligen behöva lite källor på vad de menar för det där stämmer ju bara inte.
Med vänlig hälsning, wrnus bästa bridgespelare som också råkar ha en examen i idéhistoria
Kontraktbridge kan spåra sina anor långt tillbaka, föregångaren Ruff and Honors omnämndes redan 1674 av Cotton. Och från 1600-talet fram till 1925 utvecklades det konstant.
Det betyder att den whist som spelades runt 1750 inte var densamma som den som spelades runt är 1900.
Det stämmer att whist också är ett partnerspel, men whist var "tyst", d.v.s. att man gav information till sin partner genom att spela vissa kort.
Runt år 1900 kom den första versionen av Bridge där man hade en budgivnng och man kunde få en uppfattning om vem som satt på vilka kort innan själva spelet började.
Bridge var alltså inte ett "tyst" spel, vilket lockade fler kvinnor.
Det stämmer också att kvinnor spelade whist tidigt.
Det äldsta exemplet jag hittar är Bob Short rules från 1792, ett häfte med whistregler som enligt rykten ska ha varit skrivet av en kvinna.
Under 1800-talet beskrivs mest whist som ett spel på herrklubbar, på samma sätt som poker var ett spel för män på salooner.
Whist spelades säkerligen hemma hos folk, men jag hittar inte några uppgifter om att det skulle vara ett utbrett parspel för äkta makar.
Istället hittar jag berättelser om att efter middagen drog sig herrarna undan för att röka, dricka finsprit och spela kort - där kvinnor inte gjorde sig besvär.
Från c:a år 1900 däremot finns det massor med berättelser om kvinnliga bridgespelare.
Och Vanderbilt bjöd in det äkta paret Culbertson till sin lyxjakt år 1925 just för att de bägge var erkänt duktiga bridgespelare.
Jag förnekar inte att kvinnor har spelat whist, men jag lovar dig att för varje källa du hittar om kvinnliga spelare som spelat whist och dess föregångare mellan 1650-1900 (350 år), kan jag hitta en källa om kvinnliga spelare som spelat bridge mellan 1895-1915 (20 år).
Något hände vid sekelskiftet, det tysta whist ersattes av det pratiga bridge och kvinnor började spela.
