Okej, nu har jag då sett säsongens sista avsnitt, alltså Game of Thrones säsong 3 avsnitt 10. Nu blir det antagligen GoT-semester tills på måndag.
Arya och Hunden ser Robb Starks lik paraderas runt med ett påsytt varghuvud. Händiga jäklar, de där Freysoldaterna. Lite senare stöter de på några soldater som sitter och brölar, där en av den skryter om att ha varit med och sytt. Arya distraherar honom med myntet hon fick från sin ninjamördarkompis och hugger honom sedan i nacken. Hunden dödar de andra. Arya tittar på myntet och jag sitter och hoppas att hon ska ta sitt förnuft till fånga och söka upp sin ninjamördar kompis igen och se till att bli tränad i ninjamördandets sköna konst. Och formförändrandets.
Är det förresten inte rätt komiskt att de här brölande machosoldaterna plötsligt gillar hemarbete så länge det är ONT hemarbete? Jag kan riktigt se dem knyppla mönster som föreställer inälvor och dödskallar. Det är som en femårings bild av hur man är ond och cool.
Jaja. Iallafall. Tyrion träffar lillrådet, och Club Skeletors ordförande är såklart skitglad över att Robb är död. Han vill servera Sansa hennes brorsas huvud på bröllopsbanketten. Tyrion hotar att döda honom. Tywin skickar Rapey till sängs utan middag. Tyrion har såklart räknat ut att Tywin var inblandad i Robbs död, och tycker att det var lite dumt gjort. Tywin tycker att han ska våldta Sansa, men han vill inte. Tywin tycker att det var en stor självuppoffring att låta Tyrion leva när han var barn, något han gjorde för familjens skull. Tydligen. Tywin är också medlem i Club Skeletor, och dessutom en av seriens främsta företrädare för destruktivt familje- och traditionsivrande. Jag blir mest trött.
Sansa, som Tyrion precis började charma in sig hos, blir ledsen över sin bror. Ett steg framåt, två tillbaks.
Spindeln försöker muta Shea att sticka, för att det blir så komplicerat för Tyrion när hon är i Kings Landing. Hon tar inte emot hans diamanter utan tänker fortsätta vara kvar och krångla.
Svartfisken flydde tydligen. Det framkommer i en scen där lord Frey sitter och äcklar sig inför Bolton, som nu ska göras Warden of the North. Det framkommer också att snubben som torterar Theon är Boltons bastard, och att vikingarna mycket riktigt gav upp honom. Senare framkommer det också att bastarden ifråga, Simon alltså, också dödade vikingarna. Så hela min teori om att det var farsan och syrran som låg bakom är nu skjuten i sank.
Hursomhelst, Theon torteras lite till, sen får hans pappa och syrra en låda med hans snopp i och ett brev där Simon hotar att dels döda alla vikingar och dels skicka fler Theonbitar om gammel-Greyjoy inte drar tillbaks sina trupper. Han vägrar. Syrran tar ett skepp och 50 mördare och ska befria sin snopplöse bror mot sin fars önskemål. Jag gillar hennes framåtanda, men tycker gott att Theon, eller Reek som Simon nu döpt om honom till, kan få dö.
Eller vafan, okej, det vore lite schysst med en redeption arc åt honom. Det ska jag ge honom.
Sam och Gilly stöter på Bran och gänget, precis efter att Bran berättat en saga om en kock som, likt Titus Andronicus, dödade sin kungs barn och serverade dem till honom. Gudarna bestraffade kocken, inte för morden i sig utan för att han dödade gäster (som Frey alltså). Iallafall, Sam räknar ut vem Bran är och när han inte kan övertala gänget att hänga med dem till castle black så ger han de coola spjutspetsarna till systern Reed vars förnamn jag glömt.
Jag har förresten kommit på varför Reed-syskonen känns som ett lar lajvare som förirrat sig in i den här världen. De är sympatiska, rationella, målinriktade, kompetenta, kunniga och de drivs inte av onödigt machotrams eller hederskultur. Kort sagt, de är personer som känns relativt trovärdiga i en modern kontext, men de passar inte riktigt in bland alla brölande träskmänniskor som resten av seriens karaktärer ändå får sägas vara. Jag kommer i varje fall att lägga dem till listan över karaktärer jag inte hatar inför nästa säsong. Tyrion kommer dock att få jobba på lite för att hålla sig kvar på listan, och Daenerys får fan lägga av. Men vi kommer till henne.
Reedsyskonen och Bran och Hodor ger sig av till andra sidan muren.
Snöjonte stannar för att dricka vatten. Så står hon där, Ygritte, med spänd pilbåge. Klart hon kunde spåra den lunsen, lätt som en plätt. Han ba' "jag vet att jag älskar dig, och att du älskar mig, och att du inte kommer skada mig". Hon ba' "you know nothing jon snow" och skjuter en pil i ryggen på honom. Han flyr, och får två pilar till i sig. Go Ygritte! Jonte anländer till Castle Black nätt och jämt vid liv, straxt efter Sam och Gilly. Gammel-ex-Targeryen-snubben lät Gilly stanna efter att Sam förklarat att han inte var pappan samt berättat om det som hände vid muren (nej, jag kommer inte att tröttna på att länka till den låten). Sen skickar gubben ut korpar till hela landet och berättar hur läget är, med shite walkers och iszombies och Han Solos armé och grejer.
Tyrion super och är bitter med Cersei, som är säker på att hon kommer att kunna orma sig ur sitt kommande bröllop. Hon säger att hon nog tagit livet av sig om det inte vore för hennes barn. OK, det är faktiskt tragiskt. Dels att hon lever för Rapey McCreepy, dels att hon tydligen varit nära att ta livet av sig men inte gjort det. Fy fan vad trött jag är på henne.
Däremot kommer ju faktiskt Slimie och Brienne fram nu. Han kommer till Cerseus rum, hon ser chockad ut, sen får vi inte se mer. Jag räknar med att de gökar som kaniner.
Smugglas hälsar på Lennart i hans cell. De kommer från samma slumkvarter. Smugglas försöker övertala Stannis om att Lennart ska få leva. När han säger nej så tar Smugglas och befriar Lennart på eget bevåg. Stannis dömer Smugglas till döden, men hindras av att Smugglas och Mellistanten påpekar att Smugglas kommer att behövas. Plötsligt har Mellistantens hittepå-profetior ändrats och nu håller hon med om att kungakriget är menlöst (så dags nu) och att det stora problemet kommer norrifrån. Smugglas är såklart fortfarande rätt neggig till henne och till blodsmagin.
Det är förresten väldigt kul att se att Smugglas lärt sig läsa så fort. Jag gillar karaktärer som sysslar med målmedveten självförbättring.
Och nu är jag tammefan less på Daenmerys. Nu håller hon ett fint tal inför alla de ickevita slavar hon just befriat, och då chantar de till hennes ära och lyfter upp henne. Det är så jävla, jävla äckligt kolonialt att jag kräks. White woman's burden, vafan. Så äckligt. Daenerys plockas nu bort från min lista med karaktärer jag gillar tills hon skärper sig och börjar göra annat än att civilisera vildar och lida av messiaskomplex. Hennes drakar är fortfarande rätt balla, men nånstans nu mäktar jag inte med att gilla henne längre.
Kontinuitet
- Arya dödar sin första man, tydligen.
- Sam och Gilly och Snöjonte kommer till castle black.
- Bran och Reeds (som jag just råkade skriva ut som "Breeds"...) och Hodor får spetsarna som kan döda Shite Walkers och tar sig norr om muren.
- Lennart befrias och ror iväg.
- Slimie kommer tillbaks till King's Landing.
- Otroligt tråkiga miljöer. Check.
- Tuttar och rumpor. Inte en enda, väl?
- Alla är osympatiska. Arya, Bran, syskonen Reed och kanske Sansa undantagna. Smugglas på uppsegling, Tyrion och Danny på väg ner.
- Folk dör ganska sällan oväntat. Nävars.
- Alldeles för lite fantastik (typ i genomsnitt ett omnämnande och/eller en uppvisning per avsnitt) Tja, vi får se drakar. Öht mer fantastik per avsnitt den här säsongen, kändes det som. Det gillar jag.
- Alldeles för mycket interpersonellt tjafs. Visserligen, men... Jaja.
- Alldeles för mycket Snöjonte. Visst, men han fick trots allt pilar i sig, så det får väl gå jämnt upp.
Avsnitt 10 var helt okej faktiskt. Det hände en del som ändrade på kontinuiteten, saker styrdes upp inför nästa säsong. Jag har fortfarande inte riktigt smält hur besviken jag blev på det röda bröllopet, men det här var iaf snäppet över seriens medeltråkighet.
Attachments
-
10.8 KB Views: 0