RECENSION Krank läser Neotech Edge

[krank]

Du menar "är så man läser skönlitteratur"? Men rollspel är inte skönlitteratur.

Om du menar att man i allmänhet läser alla böcker linjärt från start till slut, även om de är uppslagsböcker, fackböcker eller lagsamlingar - ja, det stämmer ju helt enkelt inte

Jag läser, i allmänhet, rollspelsböcker på exakt samma sätt som jag läser skönlitterära böcker, instruktionsböcker och även många fackböcker. Och jag har definitivt åsikten att rollspelsböcker är mer instruktionsböcker eller skönlitterära böcker än de är uppslagsverk.

Hade jag tyckt att rollspelsböcker vore mer uppslagsverk hade jag rimligen inte klagat på att de inte kan läsas som skönlitterära böcker.

Om man absolut vill märka ord och låtsas som att man inte förstår vad jag menar, eller försöka få min åsikt att framstå som ogiltig för att man själv har en annan åsikt om hur rollspelsböcker bör läsas – tja, då kan man väl göra det. Men jag vet inte om det känns så vidare konstruktivt att delta i en sådan diskussion för min del.

Jag tycker att man ska kunna läsa rollspelsböcker från pärm till pärm, eftersom det är så jag läser dem. Det kommer jag nog inte att sluta med någon gång snart.

 

[Leon]

Jag läser, i allmänhet, rollspelsböcker på exakt samma sätt som jag läser skönlitterära böcker, instruktionsböcker och även många fackböcker. Och jag har definitivt åsikten att rollspelsböcker är mer instruktionsböcker eller skönlitterära böcker än de är uppslagsverk.

Hade jag tyckt att rollspelsböcker vore mer uppslagsverk hade jag rimligen inte klagat på att de inte kan läsas som skönlitterära böcker.

Om man absolut vill märka ord och låtsas som att man inte förstår vad jag menar, eller försöka få min åsikt att framstå som ogiltig för att man själv har en annan åsikt om hur rollspelsböcker bör läsas – tja, då kan man väl göra det. Men jag vet inte om det känns så vidare konstruktivt att delta i en sådan diskussion för min del.

Jag tycker att man ska kunna läsa rollspelsböcker från pärm till pärm, eftersom det är så jag läser dem. Det kommer jag nog inte att sluta med någon gång snart.

Du får ha vilken preferens för hur man läser rollspelsböcker du vill, och jag har aldrig antytt något annat. Jag har inte heller försökt märka ord. Jag har bara reagerat, i god tro, på vad du skrev.

P.S. Det här ju heller inte hårklyverier om någon småfråga eller petitesser, utan i själva verket en ganska grundläggande fråga för oss som skriver rollspel och vill att folk skall ta till sig och kunna använda vad vi kommunicerar

 

[krank]

Nu är frågan: Ska jag fortsätta läsa? Eller blir det bara slöseri med tid?

Någonstans vill jag ju ha läst NeotechD, om inte annat av samma skäl som jag tvingade mig igenom Game of Thrones: Det gör att jag får ha en åsikt om spelet. Och NeotechD är trots allt ett spel det pratas om ibland, och det vore trevligt att inte vara helt utestängd från de diskussionerna.

Samtidigt orkar jag verkligen inte vara så arg och neggig som jag var när jag såg GoT. Och jag läser såklart hellre saker jag gillar än saker jag ogillar. Så hur kan jag upprätthålla en (någorlund) positiv syn på spelet?

Kanske borde jag bita ihop och tvinga mig igenom hela spelet, alla böcker, innan jag skriver något? Att köra kapitel för kapitel kändes som en smart grej eftersom det gav mig tydliga delmål, och underlättade för mig är jag gjorde anteckningar. Men det kanske inte funkar alls, att döma av responsen i den här tråden?

 

[Sömniga Isaac]

Kanske borde jag bita ihop och tvinga mig igenom hela spelet, alla böcker, innan jag skriver något? Att köra kapitel för kapitel kändes som en smart grej eftersom det gav mig tydliga delmål, och underlättade för mig är jag gjorde anteckningar. Men det kanske inte funkar alls, att döma av responsen i den här tråden?

Jag kan bara svara för mig själv, jag uppskattar recensioner som sker kapitel för kapitel. Det kan ju även bli ett trevligt inslag att se huruvida resecentrens åsikter skiftar med senare kapitel. Det blir en resa som jag får uppleva tillsammans med den som läser verket, något jag personligen uppskattar. Så utifrån hur jag ser på det personligen skulle jag uppskatta om du hade orken att fortsätta den resa du påbörjat på det sätt du gör just nu, för jag uppskattar ditt tillvägagångssätt.

 

[Franz]

Jag inser att ju mer jag skriver i tråden nu desto gnälligare och surare låter jag. Jag känner att det finns risk att folk får uppfattningen att jag hatar Neotech. och det gör jag ju inte. Jag är inte målgruppen, men jag tycker som sagt att det är ett mestadels hantverksmässigt välgjort, om en lite oinspirerat, helt vanligt 90-talsspel. Grafiskt är det lite anonymt, men det är ju många andra spel också. Jag har absolut åsikter om informationsstrukturen och pedagogiken, men jag är också fullt öppen med att senare kapitel säkert fyller i åtminstone en del av mina kunskapsluckor.

Sedan är det absolut min högst subjektiva åsikt att vissa av de kunskapsluckorna borde ha fyllts i redan. Men det är inget jag är arg över eller hatar spelet för. Det finns gott om spel därute med långt sämre struktur.

Det är också fullt möjligt att jag förr eller senare faktiskt kommer till den del som är sådär fantastiskt nyskapande och spännande =)

Och jag vill understryka att jag tycker att det är fruktansvärt roligt att du tar dig an att läsa Neotech och delar med dig av dina tankar och åsikter!!

 

[GVDT]

Mitt största problem med nya Neotech är att typsnittet är ju på tok för smått, speciellt när det kommer till tabellerna. Iofs är jag gubbe så den yngre generationen har väl inte samma problem. =D

 

[Mogger]

Nu är frågan: Ska jag fortsätta läsa? Eller blir det bara slöseri med tid?

Jag tror, alldeles oavsett ens preferenser, att om man läser spel med ambitionen att läsa och recensera ett kapitel i taget så sitter man inte med hela bilden förrän sista inlägget. Det är inget problem. @entomophobiac har skrivit flera väldigt fina recensioner på samma sätt.

Neotech är ett spel för folk som spelat spel innan. Det är svårtillgängligt och skapar helt andra värden än spel brukar göra. Jag tycker ju att den här ovilja att kompromissa är härlig. Lite punkigt. Inte stryka medhårs här! Det gick jag igång på. Och så är hela spelet. Man kan såklart hitta massor av brister med det upplägget. Det är inte konstigt alls. Men jag tycker att man missar poängen med spelet då.

Om du ska läsa vidare eller inte är såklart upp till dig. Men jag tror att det är vettigt att ta med sig att det är så spelet är. Och ska vara.

 

[Ymir]

(Ja, det här är absolut en av de punkter där jag har supersvårt att se vad som är nyskapande eller spännande i spelet. Det är ju absolut ett välkonstruerat spel och hantverksmässigt välgenomfört, men i grunden är det ju mest ett helt vanligt 90-talsspel)

Jag vet inte riktigt varifrån intrycket kommer att Neotech nödvändigvis skulle vara nyskapande på de premisser du verkar förvänta dig. Vi designade helt klart Neotech enligt Neogames/Helmgasts klassiska "big game"-filosofi, dvs ett massivt dockskåp med ett relativt luddigt "vad gör man" och världsbygget och möjlighetsrymden i det som usp. Neotech är definitivt ett neotrad-spel i samma stil som Eon IV, Star Wars och Noir, dvs traditionell färdighetsbaserad konfliktsresolution med ett lager av indie-influenser i form av diverse narrativistiska grepp.

Det jag personligen känner, på rak arm, skulle kunna uppfattas som nyskapande eller ovanligt i Neotech är den genomgående diegetiska tonen, downtime-reglerna, sug- och tripp-reglerna, den för ett tradspel höga takhöjden för extremt knäppa scenarion (se tex mina två ettbladsscenarion), och den starka distansieringen från nostalgisk cyberpunk. Det är primärt det sistnämnda som jag upplevt att folk syftar på när de kallat Neotech nyskapande, men egentligen finns det ju en del liknande settingar, särskilt i datorspel.

Visst, jag är väldigt stolt över tex bakgrundstabellerna, men det är inte för att det tvunget skulle vara något nyskapande med dem. De är mest en, to my mind, bättre version av Eon mixat med Apocalypse World.

 

[Ymir]

Nu är frågan: Ska jag fortsätta läsa? Eller blir det bara slöseri med tid?

Någonstans vill jag ju ha läst NeotechD, om inte annat av samma skäl som jag tvingade mig igenom Game of Thrones: Det gör att jag får ha en åsikt om spelet. Och NeotechD är trots allt ett spel det pratas om ibland, och det vore trevligt att inte vara helt utestängd från de diskussionerna.

Samtidigt orkar jag verkligen inte vara så arg och neggig som jag var när jag såg GoT. Och jag läser såklart hellre saker jag gillar än saker jag ogillar. Så hur kan jag upprätthålla en (någorlund) positiv syn på spelet?

Kanske borde jag bita ihop och tvinga mig igenom hela spelet, alla böcker, innan jag skriver något? Att köra kapitel för kapitel kändes som en smart grej eftersom det gav mig tydliga delmål, och underlättade för mig är jag gjorde anteckningar. Men det kanske inte funkar alls, att döma av responsen i den här tråden?

Jag ser gärna att du fortsätter som du gjort, kapitel för kapitel. Jag tycker dina recensioner är intressanta och uppskattar att du tar dig tiden att skriva dem, oavsett om de är positiva eller ej.

 

[krank]

Men jag tycker att man missar poängen med spelet då.

Jag får nog nöja mig med att vara helt OK med att du tycker att jag missar poängen med spelet, i så fall.

I mina egna ögon ser jag ju den poängen ganska tydligt, men uppskattar den inte. Jag ser vad spelet försöker göra, och respekterar att det finns de som gillar det, men hade för egen del helst sett att det låtit bli. När jag läser och skriver om vad jag tycker kan jag ju inte rimligen helt bortse från mig själv som läsare eller att det är jag, inte de som uppskattar spelets svårtillgänglighet, som läser. De får väl skriva sina egna recensioner, tänker jag. Jag inbillar mig att den som läser mina recensioner i allmänhet är ute efter att läsa mitt perspektiv.

Ingen hindrar dig från att tycka att det är lite häftigt. Jag kan rentav tycka att det är lite häftigt själv. Men det är också svårtillgängligt och, för mig, rätt störigt. Jag tänker mig att en del av anledningen till att skriva spelet på det här viset var att såna som mig skulle tycka att det är svårtillgängligt och störigt. Om ingen tyckte att det vore svårtillgängligt och störigt skulle det ju inte vara lika punk… =)

Working as intended. Som jag skrev tidigare: Skriver man på ett exkluderande sätt så kommer vissa uppleva sig exkluderade. That's how it works.

EDIT: Eller med andra ord:

Men jag tror att det är vettigt att ta med sig att det är så spelet är. Och ska vara.

Om man med "ska vara" menar att det är författarens ambition, vad de som skapade spelet ville att det skulle vara.

Sedan kan man ju helt enkelt tycka att de har fel. Författaren är som bekant död. Det finns inget självklart positivt i att ett spel lyckas med det det företar sig. I mina ögon.

 

[Mogger]

Jag får nog nöja mig med att vara helt OK med att du tycker att jag missar poängen med spelet, i så fall.

I mina egna ögon ser jag ju den poängen ganska tydligt, men uppskattar den inte. Jag ser vad spelet försöker göra, och respekterar att det finns de som gillar det, men hade för egen del helst sett att det låtit bli. När jag läser och skriver om vad jag tycker kan jag ju inte rimligen helt bortse från mig själv som läsare eller att det är jag, inte de som uppskattar spelets svårtillgänglighet, som läser. De får väl skriva sina egna recensioner, tänker jag. Jag inbillar mig att den som läser mina recensioner i allmänhet är ute efter att läsa mitt perspektiv.

Ingen hindrar dig från att tycka att det är lite häftigt. Jag kan rentav tycka att det är lite häftigt själv. Men det är också svårtillgängligt och, för mig, rätt störigt. Jag tänker mig att en del av anledningen till att skriva spelet på det här viset var att såna som mig skulle tycka att det är svårtillgängligt och störigt. Om ingen tyckte att det vore svårtillgängligt och störigt skulle det ju inte vara lika punk… =)

Working as intended. Som jag skrev tidigare: Skriver man på ett exkluderande sätt så kommer vissa uppleva sig exkluderade. That's how it works.

EDIT: Eller med andra ord:



Om man med "ska vara" menar att det är författarens ambition, vad de som skapade spelet ville att det skulle vara.

Sedan kan man ju helt enkelt tycka att de har fel. Författaren är som bekant död. Det finns inget självklart positivt i att ett spel lyckas med det det företar sig. I mina ögon.

Jag har inga problem alls med din recension. Jag har ju inte alls kommenterat den biten, mer än här ovan där du frågade om du skulle fortsätta. Men som sagt har jag inga problem med dina åsikter.

 

[Franz]

Hur går det med läsandet? Tycker det skulle vara kul att läsa mer om dina tankar om Neotech

 

[Gamiel]

Hur går det med läsandet? Tycker det skulle vara kul att läsa mer om dina tankar om Neotech

Samma här. Väntar på att se om dina intryck förändras när de kommer längre in i boken

 

[krank]

Hur går det med läsandet? Tycker det skulle vara kul att läsa mer om dina tankar om Neotech

Jag håller på! Men det har gåt långsamt; jag läser mest bara innan sömnen och framför allt sedan jag kom tillbaka till jobbet från sommarlovet så har mn ork att läsa varit begränsad.

 

[Oscar Silferstjerna]

Kan inte rollspel var skönlitteratur i första hand och spel i andra? Jag är förstås väl medveten om att man brukar resonera tvärtom, men det är just därför jag ställer frågan. Den blir särskilt relevant för ett så omfattande och för en del svårgripbart spel som detta. Besvikelsen verkar ligga i att spelet inte är tillräckligt tydligt som just spel.

 

[Ymir]

Kan inte rollspel var skönlitteratur i första hand och spel i andra? Jag är förstås väl medveten om att man brukar resonera tvärtom, men det är just därför jag ställer frågan. Den blir särskilt relevant för ett så omfattande och för en del svårgripbart spel som detta. Besvikelsen verkar ligga i att spelet inte är tillräckligt tydligt som just spel.

Det kan det verkligen. Det faktum att en majoritet av alla kickstarter-backare aldrig kommer spela spelen de köper antyder starkt att många bara konsumerar dem som litteratur. När jag skriver rollspel brukar mitt mål vara att hitta en balans mellan de två aspekterna, men jag bryr mig absolut mycket om läsarens upplevelse, och förhoppningsvis märks det i Neotech.

Met det sagt, långa intronoveller a'la Vampire är det värsta som finns, och jag tror inte något efterfrågar det. Vi vill ha spel och litteratur i perfekt förening. Litteratur förmedlad genom blurbs, slumptabeller och regelmekaniker är vad som fascinerar mig.

 

[entomophobiac]

Det faktum att en majoritet av alla kickstarter-backare aldrig kommer spela spelen de köper antyder starkt att många bara konsumerar dem som litteratur.

Det tror inte jag - i alla fall inte bara. Konsumtion är en stor del av nördidentiteten. Vad du backade - vad du har i hyllorna - vilken logga du har på din kaffemugg. För att inte tala om all FOMO som kickar in när du kan få en sjukt bra deal men bara just nu och i 15 dagar till.

De flesta böcker tror jag aldrig blir lästa alls, eller skummas för att värma hyllor. Lite som att många av de som köper Harley Davidson på äldre dagar ofta mekar mer än de kör.

 

[Genesis]

De flesta böcker tror jag aldrig blir lästa alls, eller skummas för att värma hyllor. Lite som att många av de som köper Harley Davidson på äldre dagar ofta mekar mer än de kör.

Eller att ingen av alla Warhammer-spelare jag träffar faktiskt verkar spela spelet.

 

[Gamiel]

Eller att ingen av alla Warhammer-spelare jag träffar faktiskt verkar spela spelet.

Vänta, säger du att Warhammer är mer än samlande, byggande, målande och klaga på att GW sabbar sin egen produkt?

 

[Oscar Silferstjerna]

Det kan det verkligen. Det faktum att en majoritet av alla kickstarter-backare aldrig kommer spela spelen de köper antyder starkt att många bara konsumerar dem som litteratur. När jag skriver rollspel brukar mitt mål vara att hitta en balans mellan de två aspekterna, men jag bryr mig absolut mycket om läsarens upplevelse, och förhoppningsvis märks det i Neotech.

Met det sagt, långa intronoveller a'la Vampire är det värsta som finns, och jag tror inte något efterfrågar det. Vi vill ha spel och litteratur i perfekt förening. Litteratur förmedlad genom blurbs, slumptabeller och regelmekaniker är vad som fascinerar mig.

Jag tycker också att gränsen mellan rollspel och skönlitteratur är intressant. Och inte helt självklar. Om vi, som ett tankeexperiment, tänker oss Neotech Edge helt hade saknat skönlitterära inslag - hur hade du då utformat dina texter i spelet? Hade texten blivit sämre eller bättre eller bara något annat?

Ett sidospår i det här är kopplingen mellan rollspel och seriealbum. Det finns ju några lyckade exempel - jag tänker på Burning Empires, Troubleshooters och Mouseguard - men jag tror samtidigt också att kopplingen kan göras på andra sätt. Förmodligen kan man låna ännu mer av seriens bildspråk, grafiska lösningar och sätt att berätta. Hur eller om detta är relevant för just Neotech Edge vet jag dock inte.