Personligen tycker jag att kulturella beskrivningar är mycket viktigare och intressantare än beskrivningar av till exempel geografi. Hur folk klär sig, uppträder och så vidare skapar ett mycket bättre grepp om världen än hur den råkar se ut om man ser ned på den från hundra kilometers höjd. Jag tycker faktiskt att kartor, när det gäller fantasyspel, mest är i vägen. Däremot är saker som lokala uttryck guld värda. Säga vad man vill om Robert Jordans böcker, men uttrycket "Ljuset bränne mig!" tillförde en hel del till känslan av världen.
Något att tänka på:
*Vad säger folk till varandra? Vilka uttryck och ordspråk används?
* Hur hälsar två människor som möts? Tar de i hand, som i Sverige? Kysser de varandra på kinden, som i många andra Europeiska länder? Gnuggar de näsorna mot varandra, som eskimåerna ryktas göra? Eller har de helt andra sätt (Spock, någon? "Live long and prosper." Skitcharmigt!)?
* Vad klär sig folk i för typ av kläder? Vilka färger används? Vilka färger är dyrare än andra? Specifika färger från vissa länder (Tyriskt purpur i antiken, till exempel) kanske är extra väl ansedda.
* Vad äter människor? Personligen är jag trött på att så fort jag sätter mig i ett värdshus i en fantasyvärld så finns det samma gamla lista: helstekt vildsvin, öl, cider, svagdricka, vin, grönsakssoppa... Även om man äter samma saker, om din värld har utvecklad handel kaske Tjoflöjtiskt vin har mycket gott anseende bland finsmakare, medan mindre nogaräknade ofta nöjer sig med lokala öler, även om ölen från Hejhoppien skall vara den starkaste som bryggs. Lembas i Sagan om ringen tycker jag är skitbra. Fler unika maträtter!
* Vilka ceremonier utförs? Vas händer när man dör? Begravs man eller kremeras man på likbål? Gifter sig människor? Är bigami tillåtet?
* Vilka yrken har högt anseende? Anses barder vara konstnärer som prisas högt, eller är de mest underhållare? Hur är det med konstnärer? Gycklare? Krigare? Handelsmän? Präster? Vem har högst status?
* Vilka är de sociala reglerna? Ber man bordsbön före maten? Förväntas värden äta först för att visa att maten inte är förgiftad? Hur skiljer sig adelsmäns uppträdande från bönders och borgares?
Sådana frågor kan användas för att höja stämningen rejält. Speciellt lokala uttryck och hälsningar tycker jag är guld värda. När jag och mina vänner i Kung-Fu-föreningen spelare Dragon Fist så visste vi ju precis hur man hälsar i gamla Kung-Fu-filmer. Det höjde stämningen ordentligt - vi hälsade hela tiden på varje ny SLP vi mötte.